Techjättarna blev börsens kungar för att de satt på enorma kassor utan att spendera dem. Nu lånar de hundratals miljarder dollar till AI och har gjort sig beroende av obligationsmarknaden, varnar Bank of Americas Michael Hartnett.
Det som gjorde Mag 7 magnifika håller på att försvinna
Det var i maj 2023 som Michael Hartnett, chefsstrateg på Bank of America, döpte Apple, Amazon, Alphabet, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla till ”Magnificent 7” med en blinkning till westernklassikern. Sedan dess har bolagen varit den stora motorn i den amerikanska börsuppgången.
Missa inte: EQT:s miljardjakt går trögare – tre budhöjningar räckte inte. Realtid
Nu menar Hartnett att just det som en gång gjorde bolagen till ett självklart portföljinnehav har blivit en sårbarhet. Det säger han i podden Master Investor, som Fortune refererar.
Flykten från statspapperen
Enligt Hartnett växte Mag 7 delvis fram som ett alternativ till statsobligationer. Investerare ville inte låna ut pengar till stater som spenderade ”som fulla sjömän”. De föredrog bolag med enorma kassor som inte gjorde av med pengarna.
”Det var Mag 7. En del av anledningen till att de kallades magnifika var att de tjänade magnifika summor pengar och inte spenderade något av dem”, säger Hartnett.
Läs även: Varning för AI-krasch – svenska pensionspengar i fara . Dagens PS
Nu är läget det omvända. Enligt Hartnett lägger bolagen över 1 000 miljarder dollar om året på AI-investeringar och har ett negativt kassaflöde på omkring 200 miljarder dollar.
”Så de blir på sätt och vis underställda obligationsmarknaden. Om den pressar upp räntorna eller kreditspreadarna för mycket blir det inga investeringar”, säger han.
Goldman Sachs räknar med att de globala AI-investeringarna överstiger 1 000 miljarder dollar i år, och JPMorgans vd Jamie Dimon väntar sig att hyperscalarnas AI-utgifter når samma nivå nästa år.
Lånen har mångdubblats
Förskjutningen syns tydligt i siffrorna. Enligt Vanguard emitterade de fem största hyperscalarna i genomsnitt omkring 35 miljarder dollar i obligationer per år mellan 2020 och 2024. Förra året steg siffran till 93 miljarder dollar, och hittills i år har de lånat runt 132 miljarder dollar.
Bland årets affärer finns en emission på cirka 53 miljarder dollar, en av de största företagsobligationerna någonsin, och en sällsynt obligation med 100 års löptid.
Missa inte: Därför köper brittiska miljardfonder ett svenskt godstågsbolag. Realtid
Räknar man in hela ekosystemet av chiptillverkare, datacenterbyggare och energibolag landar bedömningarna av årets AI-relaterade upplåning på mellan 300 och 570 miljarder dollar.
Samtidigt har lånen blivit dyrare. Den tioåriga amerikanska statsräntan ligger nära den högsta nivån på två decennier, och den 30-åriga har inte legat över 5,5 procent sedan 2002.
Investerare har också börjat kräva rabatt på AI-bolagens obligationer. Techjättarnas lånebehov pressar även Europas räntor, och allt fler bedömer att de långa räntorna kommer att ligga strukturellt högre under resten av decenniet.
Det finns en smärtgräns
USA:s finansminister Scott Bessent har nyligen lanserat återköp av statsobligationer. Enligt ekonomer som Fortune har talat med lärde åtgärden investerarna var gränsen går för när finansdepartementet kliver in för att dämpa turbulensen.
Hartnett tonar ned femprocentsnivån som en magisk gräns, men menar att den betyder mer för beslutsfattarna. Högre räntor gör att AI-bolagen inte kan låna till sina investeringar, och de slår mot den förmögenhetseffekt som börsen har gett hushållen.
Till det kommer ett geopolitiskt mål: att slå Kina i AI-kapplöpningen.
”De kan inte tillåta en oordnad rörelse på obligationsmarknaden. Till viss del är det därför jag tror att de kommer att lyckas, för de kommer att göra allt de kan för att förhindra det”, säger Hartnett.
Det beslutsfattarna däremot inte kan styra är om väljarna vänder sig mot AI.
”Så hotet från Wall Street är obligationerna. Hotet från Main Street är väljarna”.
