Den förväntade lättnaden uteblev. Växande statsskulder, höga energipriser och ihållande inflationsoro trycker nu upp de europeiska obligationsräntorna över hela linjen. Enligt en analytiker har världen gått in i en ny makroekonomisk regim, där låntagare över hela kontinenten får vänja sig vid högre lånekostnader under överskådlig tid.
Kallduschen efter sommaren: Räntorna rusar i Europa
De europeiska obligationsmarknaderna fick en tuff start på hösten. Räntorna har stigit nästan överallt de senaste veckorna.
Investerarna oroar sig för inflation, osäkra tillväxtutsikter och en bristande vilja till besparingar i statsbudgetarna.
Läs mer: Press på Europas obligationer: Tyskland rusar till marknaden med rekordlån. Realtid
På fredagsmorgonen låg den tyska tioårsräntan kring 3,5 procent, den franska kring 4,44 procent och den italienska kring 4,37 procent, enligt Euronews.
Brittiska 20- och 30-åriga statsobligationer nådde under torsdagen sina högsta nivåer sedan 1998. I Japan har tioårsräntan tidigare i månaden nått tre procent för första gången sedan 1996.
Något rekord är det dock inte fråga om i euroområdet. Tyska tio- och 30-åriga statsobligationer ger fortfarande klart lägre avkastning än vid toppen 2008, konstaterar tyska Focus Money.
ECB höjer och marknaden vill ha mer
Det största problemet är inflationen. I USA speglar prisökningarna främst en stark inhemsk efterfrågan. I Europa ligger orsaken i stället på utbudssidan, vilket gör den svårare för penningpolitiken att påverka. Energichocken efter Irankriget har bidragit till att inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti.
I torsdags höjde ECB styrräntan med en kvarts procentenhet till 2,5 procent, årets andra höjning, rapporterar Reuters.
Missa inte: Efter räntehöjningen – ECB flaggar för ännu stramare policy. Dagens PS
ECB-chefen Christine Lagarde kallade beslutet en självklarhet. Prognoser om snabbare inflation, tillsammans med ett erkännande av eurozonens oväntat starka ekonomi, övertygade marknaden om att fler åtstramningar väntar, enligt Bloomberg.
Lagarde sade också att centralbanken noga följer utvecklingen på marknaderna, särskilt i den långa änden av räntekurvan.
Räntenotan växer
Europas andra utmaning är budgetpolitisk. Tysklands lånefinansierade investeringar och Frankrikes fortsatt lösa finanspolitik har pressat upp räntorna sedan 2025. Det har i sin tur gjort statsskulderna dyrare att bära.
Läs även: Christine Lagarde väntas få toppjobbet – efter kaoset i Davos. Realtid
Kreditvärderingsinstitutet Fitch räknar med att Frankrike 2028 lägger sex procent av statens intäkter på räntebetalningar, jämfört med tre procent 2019. För Italien väntas andelen stiga från sju till 8,8 procent under samma period.
Skatternas andel av BNP är redan betydligt högre i Europa än i USA, så utrymmet för skattehöjningar är litet. Samtidigt är nedskärningar politiskt känsliga när populistiska partier växer på kontinenten.
AI-jättarna tävlar om kapitalet
Staterna konkurrerar dessutom om investerarnas pengar med amerikanska techjättar som lånar stort för att finansiera AI-utbyggnaden. Enligt Goldman Sachs säljer bolagen långa obligationer för 250 miljarder dollar i år och för 400 miljarder dollar 2027. I år står de för nästan en tiondel av alla företagsobligationer som ges ut i euro, enligt ECB.
ECB-forskare har varnat för att trycket på sikt kan sprida sig även till statsobligationer, men har hittills inte sett några sådana spridningseffekter i euroområdet.
Samtidigt sviktar efterfrågan. Pensionsfonder som tidigare köpte statspapper i stora volymer går över till avgiftsbestämda modeller med mer riskfyllda placeringar. Dessutom har ECB minskat sitt obligationsinnehav med 1,2 biljoner euro sedan 2022.
”Vi befinner oss i en ny global makroekonomisk regim, sammanfattar Freya Beamish på analyshuset TS Lombard”, citerad av Focus Money.
