23 feb.
2026

Realtid
Bybit

En ny standard

"Det här är en räkneövning"

administrator

administrator

Investmentbolaget Ratos är största delägare i Lindab, och Ratos vd Arne Karlsson låter inte oroad över att DI beräknat Lindabs kapitalbehov till 1 miljard.

Investmentbolaget Ratos har en ägarandel på 22 procent av Lindab som totalt är värt drygt 5 miljarder kronor på börsen.

Realtid.se får tag på Ratos vd Arne Karlsson.

Stämmer det att Lindab behöver kapitaltillskott?

– Det här är en räkneövning som DI har gjort såg jag.

– Det är en allmän artikel där de har räknat på ett visst sätt, och kommit fram till en slutsats.

– Det behöver inte innebära att det har förankring i verkligheten.

Lindab-aktien hade en topp kring 200 kronor sommaren 2007, för att sedan falla till 30-40 kronor i slutet på år 2008. I skrivande stund ligger aktien i 60-70 kronor.

Vad tycker ni om er investering i Lindab?

– Rent generellt är vi väldigt nöjda. Vi har varit ägare i Lindab sedan år 2001, och det har varit en utomordentlig resa.

Ratos köpte först upp hela Lindab från börsen, och sålde sedan av en del i samband med en senare börsintroduktion av Lindab.

– I samband med börsnoteringen realiserade vi en del av värdet, och på den delen fick vi 30 procents årlig avkastning.

– Sedan har Lindab drabbats hårt av lågkonjunkturen.

Arne Karlsson är dock inte oroad över det, och berättar att Ratos i sin analys brukar leta bland fyra orsaker när bolag inte går som de ska:

1) konjunkturen

2) branschen

3) strategiska positioner

4) operativa problem

– Ser vi på branschen och upptäcker att det finns stor överkapacitet, så brukar vi undvika sådana bolag och ta oss ur om vi redan är ägare och finner detta.

– I bolag inom sådana branscher, kan företagsledningen vara hjältar – men det spelar ingen roll.

– De kan rationalisera och effektivisera, men sedan blir det elände i alla fall med prisfall, överkapacitet och konkurrens.

– Då beror det på branschen att ett företag inte går bra, och inte på själva företaget. Men det är svårt att få det framgångsrikt.

– Går ett företag dåligt på grund av sin strategiska position, så kan man göra något åt det även om det tar lite tid – genom produktutveckling, att flytta varumärken, eller att slå ihop företaget med ett annat.

Ratos har exempelvis tidigare investerat i företaget Medifiq för några år sedan.

– Det var inte en 100-procentigt lyckad investering, men sedan köpte Medifiq företaget Medisize – och det blev ett helt annat bolag vilket framgår Ratos resultatrapport för första kvartalet. Utvecklingen har blivit en helt annan.

– Och beror ett företags problem på operativa frågor, så är det det bästa, får det är bara att fixa.

– Antingen ser man till att bolaget fixar det, eller så får man tillsätta en ny ledning som fixar det.

– Men beror problem på konjunkturen, så går det inte att göra något åt. Det enda är att företagsledningen måste göra allt som går att göra.

– För när konjunkturen vänder, så vänder det för företaget. Och då kanske det vänder mer än man förväntat sig, eftersom man fram tills dess vidtagit så mycket åtgärder för att förbättra företaget.

– Lindab är ett sådant företag, säger Karlsson.

Det var år 2001 då Ratos köpte ut Lindab från börsen.

– Det gick inte så bra i början under 1,5 år. Då var orsaken också konjunkturen, även om Lindab då inte drabbades lika hårt som nu.

– Då var Kjell Åkesson vd för Lindab, och han gjorde rätt saker i lågkonjunkturen. När konjunkturen sedan vände så fick bolaget i 5, 6, 7 år en fantastiskt stark utveckling.

– Det är precis samma sak nu. Styrelsen och ledningen gör ett otroligt skickligt jobb, men bolaget drabbas av lågkonjunkturen.

Lindabs produkter säljs i byggbranschen.

– Viker byggmarknaden i Östeuropa, så gör den. Det kan man inte göra något åt.

– Däremot så gör företagsledningen helt rätt saker, och sänker break-even-nivån. Så när det vänder så står Lindab oerhört väl rustat.

– Så vi är mycket nöjda med Lindab.

Ratos Lindab-andel är värd kring 1 miljard kronor, vilket inte är så mycket av hela Ratos som är värt kring 27 miljarder kronor.

– Nej, inga av våra bolag dominerar i vår portfölj. Vi har 20 innehav, varav några är större än andra.

– Det är en anledning till att jag historiskt har sagt att Ratos-aktien borde vara lite småtråkig, eftersom vi har ”risk-diversifierat” oss mellan olika branscher, geografiska områden, och bolag.

– Med en sådan inriktning ska Ratos-aktien gå hyggligt och över tiden kanske riktigt bra. Det borde vara så.

– Men de senaste 2-2,5 åren har volatiliteten för Ratos-aktien varit jättehög. För mig är det helt obegripligt.

– Det var därför jag lämnade aktiemarknaden.

Arne Karlsson jobbade på 80-talet som finansanalytiker på SEB:s fondbolag Aktiv Placering med aktielegenden Björn Carlsson.

Sedan kom Arne Karlsson till investmentbolaget Atle innan han kom till Ratos.

– Jag var till och med ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFS) i mitten på 90-talet.

Karlsson håller inte med en del kritiker som varnat för att Ratos har för stor inriktning på bolag i bygg- och verkstadsbolag med för hög skuldsättning.

– Våra bolag har en väldigt olikartad exponering, säger han.

Karlsson hänvisar till Ratos kapitalmarknadsdagar för aktieanalytiker i våras, då bolaget presenterade en studie av byggbranschen.

Studien gjordes utifrån en matris indelad två axlar; geografi och byggnationskategori.

Den geografiska axeln var indelad i de nordiska länderna:

• Sverige

• Norge

• Danmark

• Finland

Typen av byggande på andra axeln var indelad i:

• nybyggnation av bostäder

• renoveringar/ombyggnader/tillbyggnader (ROT)

• byggnation av industrifastigheter och kontorsfastigheter

• anläggningsbyggande typ vägar

Då får man en matris med 16 olika rutor, och utvecklingen analyserades över de senaste 5 åren med olika färger per ruta beroende på vilken tillväxt det varit med gult för nolltillväxt, rött för en minskning och så vidar.

– Då kunde man se att sektorer som nybyggnation av bostäder i Danmark krympt något, medan kommersiellt byggande i Norge vuxit jättemycket.

– Det finns en massa olika delsegment, och första kvartalet klarade vi oss hyggligt även om vi naturligtvis känner av konjunkturen.

– Bolag som Lindab har drabbats jättehårt, medan bolag som Camfil klarar sig utmärkt. Flera är verksamma utanför Norden också.

– Så de är olika för olika delmarknader och segment. Exempelvis har ROT-sektorn haft det jättebra på sistone, medan nybyggande haft det jättetungt. Det är två helt olika världar.

Karlsson pekar på att ”repetitiv business” klarar sig bra.

– Det är exempelvis som Camfil som säljer filter för ventilationssystem. Sådana filter måste bytas, annars blir det skitigt och hälsovådlig luft.

– Repetitiv försäljning har nu varit mycket enklare att sälja än något som kunden inte måste ha och kan skjuta på ett halvår. Det är helt olika delkonjunkturer.

– Så ser man på vår portfölj har exempelvis Lindab drabbats väldigt hårt, medan Camfil inte alls har samma utveckling utan har rullat på riktigt bra under första kvartalet.

Enligt Karlsson är det samma sak med de verkstadsbolag som Ratos äger.

– Bland våra verkstadsbolag har ett bolag som Diab haft ett knackigt första kvartal, men de visar ändå en vinstmarginal på 12-14 procent fast det egentligen går dåligt.

– Andra verkstadsbolag – kanske inte bland våra men bland dem som finns på börsen, finns det dem som visar stora förluster.

– Så det är fel att säga att det är en enhetlig bransch.

Anser ni därför att Ratos är missförstått bland aktieinvesterare?

– Nej, det tycker jag faktiskt inte.

– En och annan tyckare kan man säga har rätt eller fel, men ser man hur aktiemarknaden har behandlat oss så har Ratos-aktien gått mycket bättre än börsen de senaste tio åren. Och bara i år ligger totalavkastningen för Ratos-aktien på 35-40 procent också.

– I fjol föll i och för sig Ratos-aktien, men med en nedgång på 20 procent var det en hälften så stor nedgång som börsen totalt som föll 40 procent.

– Så jag känner mig inte å Ratos vägnar missförstådd av marknaden totalt sett.

Vem känner du dig missförstådd av då?

– Nej, ingen. Och de som är skeptiska till Ratos har hittills haft fel i snart 11 år.

– De kanske inte kommer att ha fel framöver. Det kan komma en smäll. Men hittills har de fått vänta i 11 år på den smällen.

Finns det enskilda analytiker som har fel uppfattning om Ratos?

– Det är också en sådan sak. Jag undrar faktiskt om man hittar en analytiker som är kritisk – rill Ratos som bolag.

– Sedan finns det kanske dem som har säljrekommendation för Ratos-aktien.

– Vid ett tidigare tillfälle när Ratos-aktien gått mycket bättre än börsen, så hade 80 procent av analytikerna aktierekommendationen ”sälj”, ”minska” eller ”behåll”, medan 20 procent hade ”köp”.

– Men det var som när jag var aktieanalytiker. Då fanns det företag som jag tyckte var fantastiska, medan aktiekursen var för dyr fast jag inte hade några invändningar mot bolaget.

Men du sa att du lämnade aktiemarknaden för att du inte förstod den?

– Jag förstod mig aldrig på det.

– Långsiktigt så fungerar aktiemarknaden ”semi-effektivt”, enligt de flesta akademiska studier. Men på kort sikt påstår jag att det är omöjligt att förstå börsen.

Senaste lediga jobben