Dagens Ferrari

Det är en grå Ferrari 360 Spider F1 från år 2002 som han äger enligt Transportstyrelsen.

Bilen togs i trafik i maj år 2004, och trafikerar frekvent korsningen Lidingövägen/Fiskartorpsvägen i Stockholm där Realtid.se:s redaktion sitter.

Den 29 april åkte bilen Lidingövägen norrut och svängde in vänster på Fiskartorpsvägen.

Då var suffletten uppfälld.

Och den 14 maj kom Malmsäters Ferrari tillbaka på Fiskartorpsvägen, och svängde höger på Lidingövägen söderut.

Då var suffletten nerfälld, och två fullfjädrade ”stekare” satt i bilen varav föraren (Malmsäter?) hade på sig feta solglajer och pratade intensivt i mobilen.

Han verkar inte främmande för att vara ute i svängen, och syns på nätet bland vimmelbilder.

Realtid.se får tag på Ferrari-experten Martin på företaget Autoropa som säljer Ferrari-bilar i Sverige.

– Vi pratar aldrig om våra kunder, men bilmodellen kan jag prata om generellt, säger han.

Vad är en sådan här Ferrari värd i dagsläget?

– Det ligger runt miljonen.

– Värdet är stabilt och sjunker inte för de här bilarna.

Vad kostade den ny?

– 1,3-1,4 miljoner. Troligen 1,3 miljoner om det bara är en 02:a.

Hur kan det vara ett så bra andrahandsvärde?

– Så är det med Ferrari.

– De bygger ett visst antal bilar och ”flödar” inte marknaden.

– Det gör att priset ligger kvar.

Om det är en cabriolet-modell eller ”Spider” som Ferrari kallar det, så ligger värdet som regel 100.000 kronor högre än samma modell med fast tak.

Spider-modellen är lite tyngre.

– Men det märker man bara vid extrema förhållanden, om man exempelvis skulle köra bilen riktigt hårt på bana.

Hur snabbt går den?

– Toppfarten? Den gör väl 310 kilometer i timmen eller så.

Bilen har 400 hästkrafter.

Senare kom Ferrari 360-modellens efterföljare 430.

Om en 360 Spider gör 0-100 kilometer i timmen på 4,6 sekunder, så gör en 430 Spider det på 4,1 sekunder.

Så det skiljer en halv sekund.

430:an har 490 hästkrafter, så det är ganska mycket mer.

– En 430 har grovt räknat 25 procent mer av allt jämfört med 360.

Det gäller motor, volym, prestanda och effekt.

Dock inte toppfarten.

En ny 430 kostar kring 200.000 euro, det vill säga kring 2,1 miljoner kronor.

– Men det kan skilja sig mycket beroende på utförande.

Är det någon skillnad mellan 360 och 430 vad gäller körkänsla?

– Ja, det är det.

– Jag personligen tycker att 360 är en ”äldre” bil.

– Den har väldigt mycket körglädje.

– 430 har blivit en mycket modernare bil.

– Den är snabbare på alla sätt, och har mer ”hjälpmedel”.

– Men 360 har väldigt mycket känsla.

430:an är egentligen bara en ”ansiktslyft” 360.

430-modellen kom år 2004.

Av de 430:or Autoropa säljer, är ungefär hälften Spider-modellen och hälften med fast tak.

Märker ni av lågkonjunkturen?

– Nej.

Vad är förklaringen till det?

– Det är så få antal bilar varje år det handlar om, så det finns alltid kunder.

– Ser man vad som egentligen hänt under sista halvåret, så har folk med jobb och pengar egentligen bara fått det bättre.

– Räntan är mycket lägre, och börsen har gått upp väldigt mycket om man klev in rätt under hösten.

– Så det här med lågkonjunkturen är nog mycket en ”mediagrej” anser jag.

Vad är leveranstiden för en ny 430?

– Den modellen säljs inte längre.

Har det kommit en efterföljare till 430 precis nu?

– Nej, den kommer väl att presenteras kanske sent i år eller i början på nästa år.

Vad kommer den att heta?

– Jag vet inte. Det finns många spekulationer om det, men inget som är officiellt.

Vet man något om den nya modellen i övrigt?

– Nej, jag vet ingenting.

Och några nya 430:or i lager har inte Autoropa kvar, för Ferrari-bilarna beställs alltid direkt från fabrik när en kund vill köpa en ny.

Kommer 430:ornas andrahandsvärde påverkas nu när det kommer en ny modell?

– Nej, egentligen inte.

– Varje modell lever sitt eget liv.

360:ans föregångare 355-modellen sjönk inte i pris då 360-modellen kom år 1999.

– 355:an snarare ökade i värde då.

– Och när 430:an kom har inte 360:an tappat.

– Det har den absolut inte gjort.

Ferrari-köpare brukar normalt börja med att köpa en begagnad 355-modell som man har i ett par år.

Sedan byter man upp sig till en 360 och har den i ett par år, för att sedan byta upp sig till en 430.

– Men varje modell lever sitt liv, och har inget med de andra att göra.

Vad var det exakt som Ferrari ville göra bättre när de lanserade 430:an efter 360:an?

– Det går inte att svara på.

– Det är en utveckling.

– Skillnaden är att Ferrari förbättrar inte sina bilmodeller med småförändringar och nya versioner.

– De gör i stället så att varje bilmodell tillverkas i 5-10 år, och när det är klart lanserar man en ny modell.

Vad har då Jon Malmsäter för bakgrund?

På nätet indikeras att han har kopplingar till tre bolag:

• Mangold Fondkommission

• Optimized Portfolio Management (OPM)

• Hedgefonden ThreeAM som är baserad i skatteparadiset Cayman Islands

På Mangold bekräftas att Malmsäter är en av aktieägarna där.

Mangold hjälper exempelvis företag att bli börsnoterade, och företag som noteras på Stockholmsbörsens småbolagslista First North måste då ha en så kallad ”certified advisor” såsom Mangold som bistår med all möjlig rådgivning kring börsnoteringen.

Realtid.se får tag på en initierad källa i finansbranschen.

Finns det några rykten om Mangold?

– Nej, det kan jag inte påstå.

– Jag har inte hört något i varje fall.

– Men det snackas ju alltid en massa.

– Och nu är det ju kärva tider som bekant.

Så Mangold kanske är duktiga?

– Det här får stanna mellan oss, men jag kan berätta att Mangold väl haft lite problem med sina uppdrag som certified advisor.

– De har tagit på sig för många certified advisor-uppdrag.

Bolaget Cybaero tillverkar obemannade helikoptrar, och är börsnoterat på First North.

Cybaero hade tidigare Mangold som ”ca”, men har nyligen bytt till en annan.

– Cybaero var djävligt missnöjda med Mangold, säger källan.

Vad var de missnöjda med?

– Cybaero tyckte inte att de fick någon service över huvud taget av Mangold.

Ca-rollen är tudelad.

Dels hjälper ca:n bolag att börsnotera sig på First North.

För att noteras på First North måste ett bolag ha en ca.

Det handlar om att hjälpa bolag genom listningsprocessen och det åligger då ca:n att även kolla att bolaget som ska noteras är schysst.

Ca:n bör ta kreditupplysningar, kolla upp bakgrunden hos personerna bakom bolaget, se vad de gör och i vilka styrelser de sitter, så att man vet att det är ett friskt bolag.

Ca:n kan som led i det även begära utdrag från rikspolisstyrelsens belastningsregister.

Genom att det är ett bolag som ska till börsen, gäller det alltså för Ca:n att kolla upp att bolaget är friskt och att det är friskt folk som står bakom.

För det är folket bakom som är viktigast i ett bolag.

Sedan ska ca:n hjälpa bolaget att upprätta ett prospekt om bolaget inför börsnoteringen, eller en bolagsbeskrivning.

Efter börsnoteringen ska en ca hjälpa bolaget att finnas till hands och hjälpa bolaget att klara sig, för ofta är bolagen som kommer till First North unga och utan börsvana.

Ca:n ska då vara rådgivare i börsfrågor och samtidigt lite polis.

Om bolaget missköter sig eller sin information, är det ca:ns skyldighet att rapportera det till börsen.

Och när bolaget kommer med resultatrapport eller pressmeddelande bör ca:n ha som rutin att be bolaget att skicka utskicket till ca:n först.

Då kan ca:n kan kolla igenom det och se att det finns all information som ska finnas med i exempelvis en resultatrapport för första kvartalet.

Ca:n bör då kolla igenom allt.

Det går inte att kontrollera att siffrorna är riktiga. Det får bolaget stå för.

Men ca:n kan se att allt är med som ska finnas med, så att det inte blir några ”klavertramp”.

Sedan blir det en del klavertramp ändå, men det är ca:n som ska vara ansvarig.

För Cybaeros del så hade de enligt källan nästan ingen kontakt alls med Mangold så länge Mangold var Cybaeros ca.

Den enda kontakten var att när Cybaero gick ut med ett pressmeddelande, så ringde Mangold i efterhand och gnällde på dem.

Så Mangold hörde av sig då i alla fall?

– Ja, men Cybaero var djävligt missnöjda.

Ett bolag som är börsnoterat på First North betalar 12.500 kronor i kvartalet till börsen, och därutöver runt 10.000 kronor i månaden till ca:n.

Ca-arvodet kan variera mellan 6.500 och 15.000 kronor i månaden, och grovt sett får man vad man betalar för.

Mangold lär ligga kring snittet på 10.000 i månaden.

Realtid.se ringer upp finansbranschens övervakningsmyndighet finansinspektionen, där handläggaren Helena Pettersson meddelar att Mangold varken har några anmälda kundklagomål eller fi-anmärkningar i registret.

Hon blir själv förvånad när Realtid.se hittar ett gammalt utdrag om Mangold ur ett nyhetsbrev på finansinspektionens hemsida.

I utdraget står det följande:

”FI:s bedömning är att Mangold brustit i skicklighet och omsorg genom att inte förmå budgivaren att avvakta med erbjudandet i väntan på att finansiering influtit alternativt villkora budet. FI anser att händelsen är negativ för förtroendet för aktiemarknaden.”

Händelsen handlar om ett tillfälle då Mangold var rådgivare åt en part som lämnade ett bud på det börsnoterade bolaget Optovent.

Men när det kom till kritan visade det sig att budgivaren inte hade råd med budet och drog tillbaka det, trots att budgivaren inte förbehållit sig rätten att dra tillbaka det i en sådan situation.

Realtid.se får tag på Mangolds vd Per-Anders ”P-A” Tammerlöv.

Är du vd för Mangold?

– Ja.

Hur länge har du varit det?

– I drygt tre år.

Vad är det viktigaste som hänt i Mangold under den tiden?

– Vi har startat aktiehandel – ett litet nätmäkleri.

– Och så har vi köpt en liten kapitalförvaltningsfirma som heter ”Senior planering”.

Hur många anställda har Mangold?

– 26 personer.

Vilken inriktning har Mangold?

– Vi jobbar mot små och medelstora bolag.

– Det är vår nisch.

Ni hjälper dem med att börsnoteras?

– Ja, men nu är det kanske inte så mycket sådant i de här tiderna.

– Nu är det mest finansiell rådgivning i samband med köp och försäljningar av hela bolag, tyvärr.

– Vi hoppas självklart att börsintroduktionerna ska komma igång igen.

– Men just nu är det inte så mycket av det.

Och när du säger köp och försäljningar av bolag, menar du onoterade bolag då?

– Det kan vara att vi hjälper till att sälja ett bolag till ett börsnoterat bolag.

– Eller att vi hjälper ett börsnoterat bolag att köpa ett onoterat bolag, eller ett noterat bolag.

Vilka värden är det på företagen i de transaktioner ni jobbar med?

– Från 20 miljoner kronor och uppåt.

– Det beror på hur det ser ut.

– Men kunderna är ”small cap”-listan och neråt.

– Vi hjälper till med de affärer de gör.

– Vid större affärer mätt i absoluta tal, så blir det en väldig konkurrens från våra större konkurrenter.

Hur går det för Mangold nu i finanskrisen?

– 2008 var ett väldigt tufft år såklart.

– Vi har gjort lite åtgärdsprogram, och reducerat kostnader i två varv.

– Och under första kvartalet gick vi med vinst, och det kommer vi även att göra under andra kvartalet också.

Var Jon Malmsäter med och startade Mangold?

– Ja, han var med från början.

– Det var innan jag kom till Mangold.

– I min värld så är han en aktieägare som äger knappt 10 procent av Mangold.

– Det är hans roll.

– Han har ingen formell roll i övrigt, och sitter inte i styrelsen.

Vad har du för kommentar till finansinspektionens ovannämnda kritik mot Mangold i samband med det tillbakadragna Optovent-budet?

– Jag känner till det, och det är inte menat som en undanflykt men det inträffade tyvärr före min tid.

– Men det gäller ändå mig, och finansinspektionen har helt rätt i sin uppfattning om Mangolds agerande i detta fall.

Du anser själv att Mangold gjorde fel?

– Jag har ingen anledning att bestrida finansinspektionen och säga att de har haft fel.

Så om samma situation skulle uppstå igen, skulle Mangold agera annorlunda?

– Definitivt annorlunda.

Och vad är din kommentar om Cybaeros missnöje med ert uppdrag som certified advisor?

– Det är mer än vad jag känner till.

– Cybaero har bytt certified advisor.

– Jag har talat med vd, och jag har inte uppfattat det som att han var missnöjd.

– I så fall är det något vi får ta med honom, men jag har absolut inte uppfattat det så.

Hur har du uppfattat det?

– Vi har hjälpt till att börsnotera Cybaero och få in kapitaltillskott till bolaget från investerare.

– Sedan valde de att byta rådgivare.

– Men jag har över huvud taget inte hört att de har kritik.

– Så har jag inte uppfattat det.

– Det är inget som Cybaero har framfört till oss.

– De kanske är missnöjda, men det är inget de framfört till oss.

– Vi har en ganska nära dialog med alla bolag.

Och så är Mangold certified advisor åt det högbelånade fastighetsbolaget Allokton, där Bernard von der Osten Sacken spelat en roll och är delägare.

– Det är som du beskriver det, säger Tammerlöv.

Känner du von der Osten Sacken?

– Ja, absolut.

Han blev väl aldrig fälld för insiderhandel?

– Inte mig veterligen.

– Jag följer inte hans process, men inte vad jag vet.

Vad har du visioner om Mangolds framtid?

– Vi har en hemläxa att göra, och måste tjäna mer pengar.

– Så enkelt är det.

– Vi har vidtagit åtgärder och kommer att tjäna mer pengar under andra kvartalet och resten av det här året.

– Vi jobbar på för att kostnadsbesparingarna ska slå igenom, och att vi ska få ökade intäkter.

– Och ”so far” har det gått bra under andra kvartalet.

Kommer ni att visa vinst under andra kvartalet?

– Absolut.

Och för hela 2009?

– Definitivt.

– Vi tjänade mer pengar i april än under hela första kvartalet.

– Sedan är det en viktig punkt att vi lanserade våra första egna ”strukturerade produkter” under första kvartalet.

– Det är väldigt kul för firman.

Vad är det för upplägg?

– Autocall på oljan.

– Vi har hävstångscertifikat på svenska aktier och autocall på Ryssland och Brasilien också.

– Det har varit väldigt lyckat, och våra kunder är nöjda och har gjort bra affärer.

Det är enligt Tammerlöv samma typ av upplägg som Fredrik Gottliebs aktiemäklarfirma Garantum erbjuder åt sina kunder.

Precis som alla andra i Sverige som erbjuder strukturerade produkter, är det en konstruktör som ligger bakom Mangolds produkter av det här slaget.

– Utländska banker som UBS, Societe Generale eller Commerzbank är ”emittenter” av den här typen av produkter.

– Vi är arrangörer i Sverige, men de ställer ut derivaten.

– Det är ingen i Sverige som agerar utställare – i alla fall ingen av de mindre.

– Så det här med strukturerade produkter är en väldigt viktig sak för Mangold.

Tjänar ni bra med pengar på det?

– Det ger bättre marginaler för kunderna, bättre priser, och vi tjänar lite mer pengar på det.

Om Jon Malmsäter äger knappt 10 procent av Mangold, har firman då några andra som är huvudägare?

– Det finns två andra storägare. Det är Marcus Hamberg och Per Ålgren.

Vad är det för några?

– Ja, vad säger man?

Affärsmän?

– Ja.

Hur gamla är de?

– Marcus är väl 40 lite drygt skulle jag gissa.

– Per är lite äldre, 45 år kanske knappt eller plus.

Har du träffat Jon Malmsäter?

– Absolut.

Vad har du för intryck av honom?

– Han äger den här posten aktier i Mangold, och jag talar med honom med jämna mellanrum.

– Så jag har träffat honom som aktieägare i Mangold.

– Han är också affärsman med lite olika projekt och olika investeringar i olika finansiella företag.

Tammerlöv bekräftar att Malmsäter även är engagerad i bolaget OPM.

Realtid.se har tidigare skrivit om att OPM gjorde en affär med HQ.

Innebar den affären att hela OPM såldes till HQ?

– Nej, det var en del.

Har Mangold något samarbete med OPM?

– Nej.

Eller med Malmsäters hedgefond?

– Nej.

Vet du vad den fonden har för inriktning?

– Det är en hedgefond som äger andra hedgefonder.

Hur går det för hedgefonden?

– Det får du väl fråga Jon.

Nås han på fonden?

– Ja.

Här i Stockholm?

– Nej, den är ju baserad på Cayman Islands.

Hur hittar man numret dit då? Har fonden någon hemsida?

– Ja, det har de väl.

– Men jag kan be att han ringer dig också.

I skrivande stund har dock inte Malmsäter hörts av.

Realtid.se får tag på Simon Reinius som åtminstone när han intervjuades i höstas var vd på OPM.

– Jag ringer dig om 10 minuter, sa han men har i skrivande stund flera timmar senare ännu inte hört av sig.