Collert målar upp domedags-scenario

Han framträdde under ett seminarium på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm under tisdagen, på temat vad finanskrisen berodde på.

Collert var med redan på 80- och 90-talen under den nordiska finanskrisen som även kallades ”fastighetskrisen”.

– Det som egentligen händer är att varje gång vi får finanskriser, är att omdömet börjar brista hos dem som lånar ut pengar.

Enligt Collert brukar det börja med att man lånar ut för mycket.

– Och vad menas då med att ”låna ut för mycket”?

– Jo, det innebär att om man ökar utlåningen med mer än vad inflationen och bnp växer per år – alltså mer än inflationen plus den reala tillväxten, då köper man per definition risk.

– Och utlåningsökningen har efter det att Thatcher och Reagan började avreglera de finansiella marknaderna på 80-talet, vuxit konstant.

Collert beklagar sig därefter över epoken med den förre amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan.

– Under Greenspans vansinniga räntepolitik, har det blivit en fullständigt explosionsartad utlåningsökning världen över.

– Och alla hyllade denne Greenspan.

Men enligt Collert är pengar precis som olja eller vilken råvara som helst.

– Blir priset för lågt, så missbrukas det.

– Och det är vad som har hänt i en gigantisk skala.

Collert pekar på att det som gjort den här finanskrisen så djupt allvarlig, är att den är global.

– Det är första gången som vi har en äkta global finanskris.

Collert nämner här som bakgrund att ”marknaderna” inte har varit så avreglerade egentligen sedan slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, för att nämna en jämförelse.

– Men det har aldrig rört sig om sådana här tal.

– Tyvärr är det så att – jag gillar inte matematik i bank, men så fort som bondförnuftet – det sunda förnuftet lämnar jordelivet, då går det åt pipan.

– Och det har det då gjort ”med musik” den här gången.

– Och det kommer att kosta mycket oro – social oro och mycket bekymmer för väldigt många, under som jag tror åtminstone en tre, fyra, fem år framåt, innan det här har verkat ut.

Collert nämner Citigroup som exempel.

Citigroup arbetar globalt och hade för sju år sedan en balansomslutning på 9.500 miljarder kronor.

Som störst blev balansomslutningen för ett år sedan på nästan 20.000 miljarder kronor.

– Det var en dubblering på fem, sex år. Det var ökningstakten.

– Men det räcker inte med det, för då kommer även de här ”mortgage backed-historierna” in i bilden.

– Citigroup har samtidigt liksom alla andra amerikanska banker, lånat ut pengar, ”paketerat” dem, och sålt skiten vidare.

Vad som hänt under de senaste sju, åtta, nio åren är enligt Collert att bankerna från början hade åtminstone två tredjedelar av sin utlåning i den egna balansräkningen.

– Men det har sedan minskat till ungefär en tredjedel.

Orsaken är så kallad ”shadow banking” som enligt Collert har vuxit fram.

– I USA finns det i dagsläget lån via sådan här ”shadow banking” för 66.000 miljarder kronor.

– Det är fullständigt sanslösa belopp.

Det är inte långt ifrån hela USA:s årliga bnp som ligger på 90-95.000 miljarder kronor.

Av de 66.000 miljarder kronorna kan kanske 30.000 miljarder ”sugas upp” av Fannie Mae, Freddie Mac och motsvarande finansinstitutioner i USA och på det sättet finansieras.

– Men resten måste ”refinansieras” successivt, säger Collert.

– Och de pengarna finns inte i marknaden längre, något tillspetsat.

Det som då måste hända är enligt Collert att inlåningen och sparandet i USA måste växa.

– USA har haft en negativ sparkvot genom att de lånade i Kina för att klara sin situation och fortsätta ”leva högt”.

– Men nu har de höjt hushållssparandet till en sparkvot på 5 procent i USA.

Med en sparkvot på 5 procent kommer situationen att normaliseras på tio år.

– Men det går inte, så sparkvoten kommer att stiga ytterligare och kommer upp i 10 procent kanske, säger Collert.

– Då kommer vi att komma igenom det här på fyra, fem år och normalisera balansräkningarna, för hushållen i USA är alltså för skuldsatta.

Men krisen handlar enligt Collert inte bara om att pressa bolånen i USA.

– Det gäller kreditkortslån också.

– För den typen av lån stiger förlusterna dramatiskt i USA nu.

Kreditförluster på kreditkortslån har enligt Collert nästan ett exakt statistiskt samband med arbetslösheten.

– Så därför kan man väldigt enkelt se vad som kommer att hända.

Och därutöver finns det stora lån till kommersiella fastigheter där kreditförlusterna också börjar öka i USA, vilket enligt Collert gör att finanskrisen är på väg in i ”en andra våg”.

– Så det kommer.

– Och man kan säga att vi här i Europa ligger ungefär ett år efter USA.

– Så när bankanalytiker nu säger att finanskrisen är över, så har de fullständigt fel – fullständigt fel.

– Det som är över är den akuta likviditetsbristen, för riksbankerna runt om i världen har öst ut likviditet.

Collert är oroad över hur riksbanker och politiker har reagerat på krisen.

– Något som är väldigt obehagligt och som matematiker borde fundera lite över är att just nu använder sig världen av två system samtidigt för att försöka häva krisen.

Det är dels ”monetarism”, vilket innebär att riksbankerna sänker sina styrräntor för att försöka stimulera ekonomierna att komma igång.

– Man har återigen sänkt räntorna till löjliga nivåer.

– Det är ungefär som att ge narkotika till den redan narkotikesjuke som inte klarar av abstinensen.

Samtidigt kör enligt Collert politikerna på med ”keynesianska” stimulansåtgärder, det vill säga att försöka få igång konjunkturen genom olika statliga ekonomiska satsningar.

– Man underbalanserar statsbudgetarna på ett fullständigt hideöst sätt.

Collert själv räknade på detta häromdagen.

– Jag kom fram till att det ska säljas statsobligationer i Europa och USA för 30.000 miljarder kronor i år.

– Det är nästan tio gånger Sveriges bnp.

Sveriges bnp i sig utgör 0,7 procent av världens bnp, så 30.000 miljarder kronor motsvarar kanske 6 procent av världens bnp eller 10-12 procent av västvärldens bnp.

– Och vad får det i sin tur för effekter?

– Jo, det blir en ”crowding out-effekt”.

– Det är ingen tillfällighet att Volvo i dagsläget tvingas betala en årsränta på 10 procent för att låna pengar, och att Volvo ”blöder”.

– Det här är väldigt jobbigt för industrin, om staterna ska tillfredsställa sina behov på det här sättet.

– Men då säger amerikanska centralbanken fed att den ska köpa obligationer för över 2.000 miljarder kronor.

– Och på riksbanken här hemma har riksbankschefen Stefan Ingves sagt att de ska börja köpa.

Collert har räknat ut att riksbanksuttalanden som gjorts innebär att riksbanker har åtagit sig att köpa 15 procent av de 30.000 miljarder kronorna.

– Och i mina ögon framstår Karl den tolftes finansminister Götsch snart som en liten bäbis.

– För han gav i alla fall ut nödmynt som man kunde tugga på och få reda på om det var ett nödmynt.

– Men hur man tuggar på sedlar återstår att se.

– I varje fall är vi inne i en som engelsmännen skulle uttrycka det ”synnerligen intressant period” utifrån ekonomiska utgångspunkter.