Citigroup förlikas med arga kunder

Citigroup är en av de ångerfulla, som enligt International Herald Tribune rapporterades komma närmare en överenskommelse sent under onsdagen.

Förslaget går ut på att banken ska återköpa en särskild typ av värdepapper där räntan ändras regelbundet på särskilda ränteauktioner.

Citigroup har nu åtagit sig att återköpa sådana värdepapper för drygt 40 miljarder kronor av investerare, för att komma till rätta med anklagelser om att ha vilselett kunderna med riskerna för dessa investeringar.

Myndigheterna är också inblandade i processen, och har Citigroup har accepterat att betala böter till dem på nära 600 miljoner kronor.

Myndigheterna utreder minst ett dussintal amerikanska investmentbanker för sin roll i försäljning och marknadsföring av utauktionerade investeringar. Analytiker räknar med en våg av fölikningar de närmaste månaderna.

Värdepapper med auktionsränta är ett begrepp som ofta används för så kallade preferensaktier eller obligationer med räntesatser som fastställs regelbundet, vanligtvis varje vecka, i auktioner som övervakas av mäklarfirmorna som ursprungligen sålde värdepapprena.

Marknaden för dessa värdepapper bedöms uppgå till nästan 1.800 miljarder kronor, men kollapsade i februari. Investerare blev då sittande med skägget i brevlådan, efter att innan ha blivit informerade om att dessa värdepapper var säkra och lätta att sälja om man skulle vilja.

Citigroup avböjde kommentarer om de ännu obekräftade förhandlingarna, men sa i ett uttalande att banken ”arbetar med marknadsaktörer och myndigheter för att hitta en branschtäckande lösning på frågorna kring värdepapper med auktionsräntor”.

Källor berättar dock för International Herald Tribune, att Citigroup väntas köpa tillbaka denna typ av värdepapper för ett värde på åtminstone 41,5 miljarder kronor, men det kan också bli mer.

Citigroup är en av de största marknadsaktörerna i USA för värdepapper med auktionsränta, och väntas betala böterna på cirka 600 miljoner kronor i en förlikning med åklagarkontoret i New York och en kommitté på tolv statliga reglerare i ledning av värdepappersstyrelsen i Texas. Det blir cirka 300 miljoner var till åklagaren respektive reglerarna.

Amerikanska finansinspektionen deltog också i diskussionerna kring uppgörelsen, men valde att inte utkräva en straffavgift i det här läget. De gör dock en egen utredning som kan leda till sina böter i ett senare skede.

Uppgörelsen följer efter två dagars möten bakom stängda dörrar mellan Citigroup och myndigheterna, och reflekterar Citigroups önskan att sätta sina problem med denna typen av värdepapper bakom sig.

En uppgörelse påverkar även andra investmentbanker i USA, med Citigroup-avtalet som ett riktmärke för branschen.

Två andra banker, UBS och Merrill Lynch, utreds av flera grupperingar av reglerare. Men till skillnad från Citigroup, anklagas UBS även för att åtminstone en av dess högsta chefer är inblandad i insiderhandel.

I STMicroelectronics stämning säger företaget att det instruerade Credit Suisses mäklare att investera i värdepapper av högsta kvalitet med studentlån som säkerhet.

Men i stället investerade mäklarna i mer riskfyllda värdepapper med säkerhet i bolån till låntagare med sämre kreditvärdighet, så kallade subprime-lån.

Schweiziska banken Credit Suisse har i en separat process stämts av franska datachipstillverkaren STMicroelectronics, som anser sig ha lurats genom att Credit Suisse påstås ha investerat företagets kontanter i ”icke godkända och opassande investeringar”.

STMicroelectronics anser att Credit Suisse från start agerade utifrån en djärv och sofistikerad plan för att lura STMicroelectronics.

Det franska företaget menar alltså att Credit Suisse var medvetet om att dess mäklare flyttade kundernas kontomedel till mer riskfyllda värdepapper med auktionsräntor, som en del av en plan för Credit Suisse att bli av med sina egna sådana värdepapper. Samtidigt skulle Credit Suisse tjäna högre avgifter för sina tjänster, på ett sådant agerande.

Enligt stämningen kräver STMicroelectronics tillbaka 2,5 miljarder kronor av Credit Suisse, men bakom stämningen uppges stå över ett dussintal internationella företag med upp till 12 miljarder kronor i tillgångar som anser sig ha drabbats av samma sak.

STMicroelectronics konfronterade Credit Suisse i frågan redan förra sommaren, men banken uppges ha vägrat att återge kapitalet vars värde enligt stämningen har minskats med nästan 700 miljoner kronor.