Budstrid om Telia

Det skriver Financial Times på nätet.

Det franska bolagets rådgivare har samlat på sig dokument som tidningen tagit del av. Där hävdas det att en sammanslagning av Telia Sonera och Telenor skulle spricka på grund av hindrande regler, politiska svårigheter och förlust av jobb i Norden.

Dokumenten från France Telecoms rådgivare pekar på att Telia Soneras och Telenors verksamheter överlappar varandra i stor omfattning i flera länder. Det gäller Norge, Sverige, Danmark och Ryssland.

Det betyder att en sammanslagning mellan de bolagen skulle dominera marknaderna för mobiltelefoni och bredband på många håll, vilket blir ett ”moment 22”.

France Telecoms rådgivare bedömer att myndigheterna därför helt kan komma att stoppa ett samgående mellan Telia Sonera och Telenor.

Eller så kan ett samgående godkännas om verksamheter säljs ut för att minska dominansen där den blir för stor.

Fast då kommer å andra sidan fördelarna med samgåendet minska i omfattning, skriver rådgivarna i dokumenten.

Rådgivarna räknar även med att det lär bli en negativ debatt eftersom många anställda väntas få sparken om Telia Sonera och Telenor går ihop.

En annan aspekt är enligt rådgivarna att norska staten måste äga minst 34 procent av ett sammanslaget Telia Sonera/Telenor.

Det kommer allt annat lika innebära att norska staten får en större ägarandel än svenska och finska staterna, och rådgivarna anser att den politiska acceptansen av detta är ”högst osäker”.

Men France Telecoms val att lyfta fram nackdelarna med Telia Sonera/Telenor kan slå bakut.

Enligt Financial Times skulle nämligen det svensk-norska samgåendet kunna leda till stora kostnadsbesparingar, jämfört med de begränsade synergier som finns med en France Telecom/Telia Sonera-affär.

Just detta är skälet till att flera analytiker kritiserat en France Telecom/Telia Sonera-affär; bristen på större samordningsfördelar.

Enda området där bolagen överlappar är i Spanien där båda bolagen erbjuder mobiltelefoni. France Telecom äger Spaniens tredje största mobiloperatör.

France Telecom har tidigare aviserat att synergierna från ett France Telecom/Telia Sonera-samgående kan uppskattas till en procent av bolagens kombinerade årsomsättning.

Det innebär synergier på 6-7 miljarder kronor per år. Analytiker oroas över att bara knappt 1 miljarder kronor per år av synergierna kommer från samordning i Spanien.

Telenor, som ägs till 54 procent av norska staten, har ännu inte närmat sig Telia Sonera. Men en talesman säger till tidningen att bolaget följer situationen noga.

France Telecom la i förra veckan ett bud på Telia Sonera med betalning i form av en blandning av aktier och kontanter. Budet är värt 237 miljarder kronor utifrån France Telecoms aktiekurs kring 18 euro.

Telia Sonera och svenska regeringen har tackat nej till budet för att de anser att det är för lågt.

France Telecoms bud på Telia Sonera, och Telia Soneras nej till det, reser enligt Financial Times frågan europeiska telekombolags utmaningar med att försöka få resultattillväxt.

Konkurrenterna börjar inse att det är svårt att konkurrera om snabbväxande och allt dyrare telekomverksamheter på tillväxtmarknader som Afrika, Asien och Mellanöstern.

De gamla fasttelefonimonopolen börjar därför gå ihop med telekombolag i andra länder i Europa.

Inga europeiska telekombolag har deltagit i striden om afrikanska telekombolaget MTN, som nu för exklusiva samtal om samgående med indiska Reliance som är Indiens näst största mobiloperatör.

MTN blev först uppvaktat av Indiens största mobiloperatör Bharti Airtel som förberedde ett bud värt 256 miljarder kronor med betalning i kontanter och aktier.

– Många europeiska telekombolag tvingas överväga en ny taktik för strukturaffärer, eftersom det är allt svårare att konkurrera med nya ”kraftcentra” som America Movil, China Mobile och Reliance, säger Bertrand Kan till Financial Times.

Han är vicechef för den globala kommunikationsavdelningen på amerikanska investmentbanken Lehman Brothers.

Det har varit få samgåenden mellan Europas tidigare fasttelefonimonopol, antingen för att stater som fortfarande är storägare blockerat affärer, eller aktieägare som tackat nej på grund av otillräckliga kostnadsbesparingar. Men intresset ökar dock, enligt Financial Times.

Deutsche Telekom tog förra månaden kontroll över grekiska Hellenic Telecom.

Bankfolk säger enligt Financial Times att Telia Sonera och Hellenic blev uppköpskandidater eftersom de ser billiga ut jämfört med telekombolag på utvecklingsmarknader såsom Millicom och Orascom.

Stenbeckskontrollerade mobiloperatören Millicom är baserat i Luxemburg, men har verksamheten i Afrika, Asien och Latinamerika.

Orascom Telecom är baserat i Egypten.

Det som händer i Europa står enligt Financial Times i bjärt kontrast till utvecklingen i USA sedan sekelskiftet.

I förra veckan köpte Verizon bolaget Alltel som är USA:s femte största mobiloperatör för 163 miljarder kronor.

Det gör Verizons mobiltelefoni till den största i USA. Tidigare var Verizons egen mobiltelefoni näst störst i USA.

Riskkapitalbolaget TPG och amerikanska investmentbanken Goldman Sachs hade tidigare köpt Alltel för 160 miljarder.

– Jämförelser med samgåendena i USA är svåra att göra, eftersom storaffärer i Europa typiskt sett måste ske mellan bolag i olika länder, säger Dan Bailey till Financial Times. Han är chef inom Citis telekomavdelning.

– Dessa är extremt svåra att genomföra, och ger mindre synergier än i de amerikanska affärerna, av ett antal skäl, men särskilt av politiska skäl, säger han till FT.

Förslag på kombinationer i Europa som aldrig genomfördes var holländska KPN:s samgående med brittiska O2 år 2003, samt samgåendet mellan Swisscom och Telekom Austria år 2004.

France Telecoms förslag att gå samman med Telia Sonera kan gå samma väg till mötes, om inte France Telecom höjer sitt bud.

Aktiekursen i France Telecom har fallit med nästan 20 procent sedan bolaget först offentliggjorde sitt intresse för Telia Sonera i april.

En del europeiska affärer har emottagits väl av investerarna, inklusive Telefonicas beslut i fjol att bli den största aktieägaren i Telecom Italia. Telefonica gick med i det Italienledda konsortium som köpte en kontrollpost från Pirelli och andra.

Telefonicas beslut var enligt Financial Times ”defensivt”, eftersom bolaget ville stoppa America Movil från att investera i Telecom Italia. America Movil är Telefonicas värsta konkurrent i Latinamerika.

Efter Telecom Italia-affären, har Telefonica avstannat helt med sin ambitiösa strategi för strukturaffärer.

Telefonica och dess konkurrenter är i stället fokuserade på att höja aktieägarnas avkastning, exempelvis genom att köpa tillbaka egna aktier.

– Aktieägare i dessa bolag slits mellan om de ska stödja aktieåterköp eller strukturaffärer, säger Jake Donovan till Financial Times. Han är chef för uppköp och samgåenden mellan telekombolag i Europa, Mellanöstern och Afrika, på den amerikanska banken JP Morgan.

– En taktik är logisk på kort sikt, men kommer inte nödvändigtvis att skapa mervärde i det långa perspektivet, säger han till FT.

TT/Realtid.se