Bojkott-skrammel mot Israel

Förra veckan samlades representanter för 14 arabländer i Syriens huvudstad Damaskus. Under fyra dagar diskuterade de ländernas handelsbojkott mot Israel – och hur den skulle kunna bli mer effektiv.

Bojkotten har funnits sedan 1951, då man inrättade ett speciellt kontor i Damaskus som skulle överse och förvalta den.

Under sin högtid svartlistade man 8.500 utländska företag som gjorde affärer med Israel, men på senare tid har förbudet blivit allt mer urvattnat.

– I dag skäller man mycket men biter lite, sa Danny Halperin, som grundat en organisation mot bojkotten, till Jerusalem Post förra året.

Transportföretag bytte klisterlappar med ursprungsdestinationen på containrarna i hamnarna medan andra skickade varor via USA, där poststämplarna ändrade flagga.

Nu ska det dock bli rättning i leden. De senaste 18 månaderna har förbundet träffats fyra gånger för att diskutera bojkotten, uppger Jerusalem Post.

Med på mötet fanns flera USA-allierade länder, bland annat Saudi Arabien, trots att de lovade Bushadministrationen att dra sig ur, i november 2005. Det beslutet ledde till att USA stödde Saudi Arabiens medlemskap i WTO.

Egypten och Jordanien är dock inte med – de har båda fredsavtal med Israel.

Enligt syrisk press kommer nu nya namn läggas till på den svarta listan. Det skulle kunna slå hårt mot företag som blickar mot en allt hetare marknad – den i Mellanöstern.

Bengt Carlsson, näringsfrämjare i Mellanöstern på Utrikesdepartementet känner dock inte till om några svenska bolag ska svartlistas.

– Nej, inte så vitt jag vet. Men jag tror inte det, säger han till Realtid.se.

Det gör inte Exportrådet heller.

– Jag har hört talas om den där listan, men jag har aldrig sett den, säger Carin Johansson, som är Mellanöstern-ansvarig på myndigheten.

– Jag kan tänka mig att det är många amerikanska företag på listan, säger hon till Realtid.se.

Bojkott-förespråkare både i Mellanöstern och övriga världen pekar ofta ut USA-baserade multinationella företag som General Electric och Coca Cola och menar att de stärker Israels ekonomi – och i slutändan landets ockupation av Palestina – genom sin verksamhet.

Det kanske mest utskällda företaget är Caterpillar, som levererar bulldozers till israeliska armén. Bulldozers som sedan används för att riva palestinska hus.

Maria Linderyd, på UD:s Mellanöstern- och Nordafrikaenhet säger att en del svenska företag ändå stöter på problem i sin verksamhet i regionen, trots att de inte har svartlistats.

– Affärsmän kan ha problem med resa om de har israeliska stämplar i passet, till exempel. Men det finns vägar runt det, säger hon.

Många länder i Mellanöstern nekar visum till resenärer som har vistats i Israel. Därför har affärsmännen ofta dubbla pass, säger Linderyd.

Ett annat sätt är att be den israeliska tullen att stämpla viseringen på ett separat papper.

Men det händer att företagen blir tvungna att välja sina kunder med omsorg.

– Om man överväger att exportera till ett land som ligger i en konflikt med ett annat som man handlar med så brukar man utvärdera vem som är störst kund och sedan tar man den lilla ekonomiska smällen som kan uppstå, säger Exportrådets Carin Johansson.

– Om någons största kund är Iran och får en mindre förfrågan från till exempel USA kanske man tackar nej. Det är business helt enkelt.