Blåljusradio byts ut för att slippa felsökning

Återförsäljaren Swedish Radio Supply levererar handenheter av märket Sepura till det nya polisradionätet Rakel. Företaget avfärdar uppgifter rost och bristande funktionalitet som avundsjuka.

– Smutskastningen ökar inom branschen. Vi kanske har för stor marknadsandel. Sådant sticker i ögonen på folk, säger Nils-Åke Rosenberg, projektledare för Rakel hos Swedish Radio Supply.

Sepura har enligt återförsäljarens egna uppgifter en tredjedel av världsmarknaden för Tetra, den teknik som Rakel använder. I Sverige har Sepura 98 procent av marknaden. Konkurrenten EADS har bara fått förtroende att utrusta några av polisens motorcyklar.

Räddningsverket skötte upphandlingen. Polisen i varje län fick välja mellan Sepura, EADS och Motorola. Att alla valde Sepura beror inte på tvång från Rikspolisstyrelsen, hävdar Nils-Åke Rosenberg.

– Polisen väldigt nöjda med de produkter vi levererat.

Företaget har fått tillbaka nio vattenskadade handterminaler av sammanlagt 12.000 levererade.

– Ingen har blivit utsatt för vatten vid normalt handhavande. Det har till exempel handlat om att polisen åkt i hög hastighet på motorcykel vid en biljakt. Gummipackningen har inte suttit där den ska. Då trycks det in vatten.

Sepuras gamla handterminaler är stänksäkra, men inte spolsäkra. Därför har de klassningen IP54, samma som mobilen C702 som Sony Ericsson gör reklam för just nu.

”Normalt handhavande” orsakar inga vattenskador, enligt Swedish Radio Supply.

Ändå har Sepura insett behovet av en tåligare modell. I maj lanserades STP8000, som ska klara ”tuffare miljöer” som i räddningstjänsten. Den får klassningen IP55, precis som konkurrenten EADS.

Swedish Radio Supply ställer sig helt frågande till uppgifterna att den gamla modellen skulle kunna rosta. Nils-Åke Rosenberg har inte hittat något enda fall av korrosion.

– Någon enstaka polisman har hört av sig och varit orolig.

Kretskortets komponenter består av guld, tenn och koppar – inget som rostar.

Sepuras gamla handterminaler duger bra enligt Stefan Kvarnerås, chef för Rakel-enheten på Krisberedskapsmyndigheten, KBM.

– Jag har inte hört att man har problem med rost. Det är för mig helt okänt.

Däremot har projektet haft andra problem.

– Ja, det är inget att sticka under stol med, säger Stefan Kvarnerås.

Ansvarsfördelningen har varit otydlig med många inblandade företag.

– Det kan vara svårt att veta om felen finns i handenheten eller i radionätet. Vissa bekymmer beror på att systemutveckling och terminalutveckling inte utförs av samma leverantörer.

Ett konsortium mellan EADS, Saab och Eltel Networks levererar radionätet. EADS levererar också handenheter i konkurrens med Sepura och Motorola.

– Man lovar funktionalitet mot slutkund i kommande releaser för att få kontraktet. Men det är inte säkert att vi har samma implementeringstakt i systemet som man tänkt ha i terminalerna, säger Stefan Kvarnerås.

Det är inte svårt att hitta exempel. Med funktionen nödsamtal ska Rakel kunna förse ledningscentralen med en GPS-koordinat. Det hade räddningstjänsten i Kalmar sett fram emot när de valde Sepuras handenheter, men KBM har fortfarande inte driftsatt positioneringen.

Att det tidigare inte gick att höra Rakel-anrop ordentligt i polisens ledningscentral i Malmö berodde på att EADS datorprogram inte fungerade med Windows, enligt Stefan Kvarnerås på KBM. Dessutom stördes radion av annan teknik i byggnaden.

– Det har rättats till, säger Stefan Kvarnerås.

Ändå var ljudet för dåligt. Nu har EADS lovat att byta ut den två år gamla utrustningen mot de nyaste modellerna för att slippa felsöka mer. Polisen behöver inte betala något.

– Det tycker vi är bra, säger Stefan Kvarnerås.

– Det ska ske under sommaren. Det är alldeles i dagarna man avser att göra det här.

När många samtidigt använder Rakel har polisen upplevt att kapaciteten inte räcker. Det har varit ett problem vid stora kommenderingar som vid den främlingsfientliga demonstrationen i Salem söder om Stockholm i december.

– Vi påbörjade för länge sedan en uppgradering där vi dubblerar kapaciteten, säger Stefan Kvarnerås.

En vanlig mobil behöver omkring fem sekunder för att koppla ett samtal. Rakel behöver en tredjedels sekund. Om många användare finns på samma plats så kan systemet behöva mer tid. KBM har mätt uppkopplingstiden vid olika förhållanden och konstaterat köbildning.

– När du får vänta några sekunder så upplever användaren det som ett problem.

Utanför storstäderna är det svårare att planera kapaciteten.

– Det är en balansgång mellan kostnadseffektiv utbyggnad och obegränsad tillgång på kapacitet. Det ska vara rätt kapacitet vid rätt tillfälle.

KBM har fått i uppdrag av regeringen och riksdagen att bygga ut, driva och förvalta Rakels radionät. Dessutom ska KBM arbeta för att ansluta så många som möjligt av landets blåljusmyndigheter. Från och med 2007 ska också elbolagen, socialtjänsten och andra samhällsviktiga organisationer utan blåljus använda Rakel.

Alla ska hjälpas åt när det krisar, men regeringen använder inte själva sina Rakel-terminaler ännu.

När Telia Soneras mobilnät kollapsade på grund av ett fel i en server den 16 maj fungerade inte längre kommunikationen i regeringskansliet. Då hade Rakel kommit väl till pass.

– Vi har inte haft samma problem, säger Stefan Kvarnerås.

– Vi får beröm för att det är bättre täckning, tillgänglighet, och funktionalitet. Och vi får mycket beröm för samverkanstanken.

Stockholm, Göteborg och Malmö är redan anslutna till Rakel.

Enligt KBM täcker Rakel 40 procent av Sveriges yta och 70 procent av befolkningen.

Under nästa år ansluts de sista regionerna, etapp fyra och fem.

– Det finns inga problem som stört utrullningen. Det handlar om inkörningsproblem som i alla stora teknikprojekt, säger Stefan Kvarnerås.