"Bankernas balt-excesser delvis vårt fel"

Det berättar han i en intervju med Realtid.se.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

När var det du började som chef för Finansinspektionen?

– Den 15 januari 2009, så det är ganska precis ett år sedan.

Vad gjorde du innan?

– I två års tid var jag konsult åt andra länders centralbanker och åt IMF.

– Jag jobbade med strukturella frågor kring finansiell stabilitet.

– Innan dess var jag på Riksbanken i tio år, bland annat som chef för avdelningen för finansiell stabilitet.

Hur var det när du precis hade börjat på Finansinspektionen?

– Jo, det är klart att när man kommer in i en helt ny organisation som man inte varit i innan, så är det mycket att sätta sig in i.

– Dessutom började jag mitt i finanskrisen.

– Det var en hektisk tid.

– Slående var att Finansinspektionen inte bara har mycket duktiga medarbetare, utan även hanterar väldigt många frågor.

– Det var mer frågor än jag trodde.

Är du själv involverad i enskilda ärenden som Finansinspektionen handlägger?

– Det händer i större frågor.

– Men vi fattar 10.000 kring aktiva beslut per år.

– Jag är inte aktiv mer än i några få fall.

Kan du nämna några frågor som du själv har varit med att hantera?

– Naturligtvis har jag varit involverad i flera ärenden i och med att jag tog över som chef för Finansinspektionen i ett läge när det fortfarande var full storm på de globala finansmarknaderna.

– Väldigt mycket av min tid initialt handlade om att ha en dialog med de stora bankerna och andra nyckelinstitut i Sverige om hur de hanterade den situation som rådde.

Mats Lönnerblad har i sin bok ”Pyramidspel” skrivit om hur du var runt och hade möten med de svenska storbankernas styrelser?

– Jag har inte läst boken, men jag har träffat några av storbankerna på olika sätt.

– Det är ett led i att vi har bestämt att det är viktigt för oss att även kommunicera med styrelserna i de banker och andra institut som vi har till uppgift att övervaka.

– Det är ett sätt för oss att utöva vår roll som vi tror på.

– Nu har just 2009 varit lite annorlunda för oss som tillsynsmyndighet jämfört med de flesta åren.

– Men redan när jag började så kom vi fram till att när vi ger ut riskrapporter och annat som vi tycker att bankerna bör vara observanta på, gäller det att även hitta sätt att kommunicera detta på med styrelserna.

– Så i några fall har jag varit och träffat bankernas styrelser och pratat om det som vi ser som stora frågor inom deras område.

– Vi har prövat på det här och det har fungerat väldigt bra.

– Så det lär vi använda oss av mer.

– Sedan har jag inte varit ute och träffat alla bankstyrelser ännu, men generellt hoppas vi använda oss mer av en sådan här dialog.

Hur väl anser du egentligen att svenska banker sköter sig?

– I allt väsentligt sköter de sig bra.

– Sedan kan det förstås alltid bli bättre.

– Men det är viktigt att komma ihåg att vi är i den lyckosamma situationen i Sverige att de svenska bankerna gick starka in i krisen.

– Och vi har också starka statsfinanser i Sverige, vilket är otroligt lyckosamt för oss.

– Det har gjort att vi har kunnat hantera den här otroligt besvärliga tiden som varit globalt, på ett förhållandevis bra sätt.

– Många andra länder har fått en mycket värre situation eftersom bankerna och statsfinanserna i de länderna redan var ganska stukade när vi gick in i krisen.

Borde Finansinspektionen som du ser det nu efter finanskrisen ha agerat annorlunda på något sätt tidigare?

– Det är oerhört viktigt att gå igenom och titta på vad som hänt under krisen och se vilka lärdomar vi kan dra av detta, även från andra länder.

– Den frågan vi bör ställa oss naturligtvis är om vi borde ha agerat annorlunda när det gäller de svenska bankernas expansion i Baltikum.

– Vi varnade för den expansionen, men skulle vi ha agerat mer än att ge ut tryckta rapporter?

– Det gör också att vi tror på det här med att vi bör vara ute och träffa bankstyrelserna och samtala med dem.

– Ser vi den här typen av riskuppbyggnad så måste vi prata om det och försäkra oss om att diskussioner förs även i styrelserna.

– Det ska vara naturligt för oss att försäkra oss om att styrelserna är införstådda med en situation.

– Sedan är det förstås alltid en ägarfråga vilken risknivå en bank vill lägga sig på.

– Men vi måste vara säkra på att bankstyrelserna har extrakoll på särskilda risker, och det måste vi kunna ha bra diskussioner om.

Anser du att de svenska bankernas utlåning var lite väl vidlyftig?

– Det vill jag inte säga.

– De tog på sig en stor risk.

– Och om bankerna själva är medvetna om det, är det väl ok.

– Men vi tror att vi bör ligga på lite hårdare för att se till att de fullt ut förstår konsekvenserna av vad de gör.

– Nu försöker vi dra lärdomar av det som hänt.

– Arbete med det pågår och det ska ta sin tid.

– Det är lätt att man drar alldeles för många snabba slutsatser.

– Det gäller att utreda i lugn och ro.

Hur pass känsliga är bankerna i dagsläget för kreditförluster och andra störningar?

– Vi bedömer att bankerna klarar väldigt kraftiga ”sättningar”.

– Vi gav ut en riskrapport i höstas där vi redovisade stresstester som visar att bankerna med god marginal klarar av riktigt sura scenarier.

– Det är där vi befinner oss.

– Sedan gör vi här på Finansinspektionen inga prognoser som till exempel om den allmänna ekonomin kommer bli mycket sämre, eller om vi kommer att få en ”double-dip”.

– Det viktiga för oss är vilken beredskap bankerna har att hantera en eventuell försämring.

Vilken beredskap har bankerna att klara ett försämrat läge?

– Vi bedömer att den idag är god.

Vilka blir de viktiga frågorna för dig och Finansinspektionen under 2010?

– Först har vi ett stort arbete med att dra lärdomar från finanskrisen och förbättra våra regelverk med anledning av den.

– På bankområdet ses regelverket för bankernas kapitaltäckningskrav över.

– Det kommer alltså striktare regler för bankernas kapitaltäckning, vilket vi tycker är bra.

Det innebär att att bankerna måste ha en högre andel eget kapital.

– Sedan kommer vi även att få se mer kvantitativ likviditetsreglering, vilket vi också tycker är bra.

Det innebär alltså krav på att bankerna måste ha ett visst kapital i beredskap för att klara utbetalningar i det korta perspektivet.

– Regleringen på det området har inte varit tillräckligt bra i Sverige eller på andra håll.

– Före finanskrisen låg allt fokus på reglering av bankernas kapitaltäckning.

– Men nu kommer alltså även likviditetsregleringen vilket är en ny form av krav på bankerna.

Finansinspektionen övervakar även de svenska försäkringsbolagen, och där är också nya regler att vänta under 2010.

Det innebär krav på att försäkringsbolag måste ha en viss ekonomisk ställning för att få bedriva verksamhet.

Det kallas för det nya ”solvens-regelverket” för försäkringsbolagen.

– Man kan säga att man inför ett ”Basel-tänk” även på försäkringssidan, säger Andersson.

Det är alltså en motsvarighet till bankernas så kallade Basel-regler om krav på kapitaltäckning.

– Det innebär väldigt genomgripande förändringar för försäkringsbolagen.

– Det är ett stort regelarbete.

En smäll i fjol för Finansinspektionen var försäkringsbolaget Aspis som kollapsade efter bedrägerier.

– Vi tvingades dra in Aspis tillstånd förra året.

– De hade hamnat i en situation där de inte längre kontrollerade sina tillgångar, och uppfyllde därmed inte solvenskravet.

– Så Aspis blev ett väldigt tragiskt fall, inte minst för bolagets försäkringstagare.

– Aspis huvudinriktning var sjukförsäkringar, och det finns ett antal människor som har sin försörjning via sjukförsäkringar från Aspis.

– Det är klart att det är väldigt illa att ett försäkringsbolag tappar kontrollen.

Känner ni er på Finansinspektionen i någon utsträckning skyldiga till det som hände i Aspis, genom otillräcklig övervakning från er sida?

– Nej, det kan man väl inte säga.

– Vi har följt bolaget och haft en nära dialog.

– De redovisade för oss att de hade full kontroll över sina pengar.

– Så var det fram tills dess att vi hittade ett dokument som visade att de inte hade kontroll över pengarna.

– Det är svårt för oss att hitta någon väg runt sådana här incidenter.

– Vi utövar tillsyn över 4.000 företag, och kan inte granska dem alla hela tiden.

– Vi kan inte överpröva att de talar sanning.

– Det är inte möjligt.

– I så fall skulle det kräva en helt annan kontrollapparat som nog inte är samhällsekonomiskt effektiv.

– Däremot är det viktigt att vi ser till att agera snabbt när sådana här fall upptäcks.

Så ni ser inget som ni hade kunnat göra bättre i Aspis-fallet?

– Det får vi utreda när hela den här episoden är över.

– I ett annat skede kanske man kommer fram till något annat, men hittills anser vi inte att vi kunde ha agerat annorlunda.

– Det är inte rimligt att man inte ska kunna lita på dokument och utsagor från styrelse och ledning.

– Nu har vi överlämnat ärendet till Ekobrottsmyndigheten för vidare prövning.

– Generellt är det svårt för oss att i vår tillsyn hitta indikationer på att något går snett i de banker och andra företag vi övervakar, om vi får information om att allt är bra.

– När det är något rent bedrägligt som händer är det väldigt svårt att upptäcka.

Finansinspektionen handlägger även frågor om insiderbrott på aktiemarknaden.

Följer du
den stora insider-rättegången som pågår?

– Nej, egentligen inte.

Däremot som ett led i sitt dagliga arbete samlar Finansinspektionen in data på aktieaffärer som görs.

– Hittar vi något som ser konstigt ut lämnar vi det till Ekobrottsmyndigheten.

– Det blir de som sedan hanterar sådana ärenden.

– Vi gör inga utredningar av insiderärenden på Finansinspektionen.

– Om vi får in en anmälan om ett misstänkt fall, utreder vi det inte själva utan lämnar direkt över det till Ekobrottsmyndigheten.

Ni har alltså en särskild avdelning på Finansinspektionen som övervakar aktiehandeln för att hitta misstänkta insiderbrott?

– Vi har en egen marknadsavdelning, men majoriteten av misstänkta fall som vi lämnar över till Ekobrottsmyndigheten kommer in till oss från marknadsplatser och institut.

– På marknadsavdelningen jobbar man även med frågor om prospekt, redovisning, clearing/settlement, börsfrågor och penningtvätt.

Märker ni någon trend när det gäller antalet misstänkta insideraffärer? Sker det en ökning, minskning eller ligger det oförändrat?

– Det kan jag inte säga på rak arm.

Är ni som bankernas övervakningsmyndighet även engagerade när det gäller
bonusar till bankanställda?

– Ja, det får man ju säga.

– Vi gav i december ut föreskrifter gällande rörliga ersättningar.

– Reglerna tar sikte på att bankernas ersättningssystem inte får konstrueras så att osunt risktagande uppmuntras.

Vilka konkreta regler har ni för att styra det?

– De viktiga komponenterna är att det är bankernas styrelser som måste besluta om ersättningssystemen.

Vilken risknivå en bank väljer att ha är enligt Andersson upp till bankens ägare att bestämma.

– Det blir tydligare om det är styrelsen som fattar beslut om ersättningssystemen till de anställda.

I Finansinspektionens föreskrifter om bankbonusar finns krav på ökad ”transparens”, det vill säga att bankerna måste ge tydlig information utåt om vilka ersättningssystem de har.

– Vi tror att det har en disciplinerande effekt om bankerna offentliggör sina ersättningssystem.

Föreskrifterna har även regler om att de bankanställda som definieras som ”risktagare” ska få 60 procent av sin årsbonus uppskjuten i minst tre år.

– Syftet med den inlåsningseffekten är att om det visar sig att en anställd har fått bonus på felaktiga grunder, så ska bonusen återtas av banken.

– Ersättningen ska riskjusteras.

I vilken utsträckning anser ni att de svenska bankerna har haft oseriösa bonussystem?

– Det får vi titta på.

– Nu får vi se hur bankerna själva justerar sina bonussystem efter de nya reglerna.

Det har utarbetats ett antal internationella standarder för bankbonusar, som även gäller i Sverige.

– Men vi har sett tidigare på olika håll i världen hur olika bonussystem kan ha missbrukats.

– Det kan även ha funnits bonussystem i svenska banker som i alla fall riskerar att uppmuntra ett osunt beteende hos de anställda.

– I så fall är det viktigt att det hanteras, och vi håller på med en kartläggning av bankernas bonussystem.

– Det är vår ambition att i slutet av denna vecka komma ut med en rapport med en genomgång av bonussystemen i en del banker.

– Det viktiga är att vi får in ett långsiktigt tänkande i de här bonussystemen.

Något slutord om det kommande året?

– Vi hoppas att 2010 kommer att bli ett bättre år än 2009.

Men ni på Finansinspektionen hade väl i och för sig högkonjunktur under 2009? Har ni anställt fler?

– Vi har vuxit en del, och anser att vi behöver växa mer.

– Hur mycket beror på hur stora anslag vi får.

– Vi har fått en liten anslagsförstärkning, men räknar med att äska om mer.