Den globala ekonomin väntas växa 2,5 procent i år. Det är den svagaste utvecklingen sedan pandemins början . Världsbanken pekar ut kriget i Iran och störningar i Hormuzsundet som huvudskäl till nedgången.
Världsbanken: Tillväxten faller till lägsta nivån sedan pandemin
De störda transporterna av olja har redan fått tydliga effekter på råvarumarknaderna. Världsbanken räknar med att Brentoljan i snitt når cirka 86 dollar fatet i basprognosen, med risk för upp till omkring 95–115 dollar i mer störda scenarier, vilket motsvarar en kraftig ökning jämfört med 2025. Även gödselpriserna stiger och pressar upp matpriser globalt.
Den högre energinotan lyfter den globala inflationen till cirka 4 procent i prognosen, jämfört med 3,3 procent i fjol.
”Vi ser en bred uppväxling av prispressen när energimarknaderna är så här störda”, säger Världsbankens chefsekonom Indermit Gill.
Läs också: Ny rutt runt Hormuz – Afghanistan öppnar för ny väg – Realtid
Energikrisen slår hårt mot Europa
USA:s tillväxtprognos ligger kvar på 2,2 procent, stöttad av stark konsumtion och omfattande AI‑investeringar. Eurozonen väntas däremot bara växa 0,8 procent i basprognosen, som en följd av höga energipriser och svag industriproduktion, skriver Yahoo Finance.
Enligt Världsbanken har omkring två tredjedelar av världens ekonomier fått sina prognoser nedreviderade sedan januari.
Ekonomier med lägre inkomster bromsar in
Tillväxten i länder med lägre inkomster faller till 3,6 procent, från 4,4 procent i fjol – den svagaste nivån sedan pandemin. Länder med stort importberoende av energi och gödsel drabbas mest.
För att mildra effekterna gör Världsbanken 50–60 miljarder dollar omedelbart tillgängliga för sociala skyddsnät, företag och jordbruk. Vid behov kan stödet skalas upp till 80–100 miljarder dollar.
”Vi tillhandahåller likviditet där den behövs nu – och är redo med mer om trycket ökar”, säger Världsbankens vd Ajay Banga.
Missa inte: Börsen tar fart på Hormuz-nyhet – Realtid
