Australiens finansmarknadsmyndighet ASIC går från varningar till hot om sanktioner mot private credit-sektorn. Orealistiska värderingar och dolda avgifter pekas ut. I Sverige kartlägger Finansinspektionen marknaden, men har hittills inte sett några väsentliga risker.
"Klockan tickar": Hårdare tag väntar för privata krediter
Australiens tillsynsmyndighet för bolag och finansmarknader, ASIC, skärper tonen mot den snabbväxande marknaden för privata krediter. Myndigheten kan komma att ingripa mot aktörer med bristande rutiner, från orealistiska värderingar till ogenomskinliga avgifter, om standarden inte förbättras, rapporterar Reuters.
Missa inte: Private credit-marknaden ångar på – trots varningsropen. Realtid
”Klockan tickar”, sade ASIC-kommissionären Simone Constant i ett tal i Sydney på tisdagen.
Enligt Constant är myndigheten nu förbi stadiet med varningar. Sektorn bör förbereda sig på tillsynsåtgärder, oavsett om en bredare kreditstress slår till eller inte.
Fastighetslån i fokus
Sektorns snabba tillväxt och komplexitet har enligt Constant sprungit ifrån branschens egna standarder. ASIC har under 18 månader trappat upp granskningen och driver utredningar som kan leda till sanktioner. Samtidigt övervakar myndigheten både fonder för professionella investerare och fonder som riktar sig till privatpersoner.
Problemen som återkommer gäller värderingar, likviditet, bolagsstyrning, intressekonflikter och transparens.
Läs även: Riksbanken utesluter inte ny finanskris: ”Man oroar sig”. Dagens PS
ASIC uppskattar den australiska marknaden till cirka 200 miljarder australiska dollar, motsvarande omkring 142 miljarder amerikanska dollar. Mellan 40 och 60 procent utgörs av fastighetsutlåning, ett segment som enligt Constant är sårbart för inflation, kostnadsökningar, projektförseningar och övervärderade tillgångar.
När lån försämras måste förvaltarna enligt henne fatta obekväma beslut, snarare än att värna sina avgifter eller skenet utåt.
Bathla-kollapsen
Talet kommer en knapp månad efter att fastighetsutvecklaren Bathla ställdes under förvaltning. Bolaget hade då skulder på 3 miljarder australiska dollar till fler än 40 långivare, en skuldbörda som förvaltarna bedömer var en betydande orsak till kollapsen, skriver Reuters.
Missa inte: Private credit exploderade – nu är det tuffare att få lån. Realtid
Constant beskrev konkursen som föga överraskande och menade att den visar varför styrning, tillsyn, tydlig information och korrekta värderingar är avgörande.
FI kartlägger svenska kopplingar
I Sverige är tonläget mer avvaktande. I maj inledde Finansinspektionen en fördjupad analys av kopplingarna mellan svenska banker och privata krediter. Enligt Christer Furustedt, chef för enheten Kreditrisk, hade FI då inte sett tecken på väsentliga risker i Sverige, men den globala marknadens utveckling motiverar en närmare granskning av bankernas kopplingar till olika aktörer.
Även Riksbanken har flaggat för sektorn. I majs stabilitetsrapport noterade centralbanken en växande oro för kreditrisken i fondernas utlåning, och att fondernas kopplingar till resten av det finansiella systemet gör att problem kan sprida sig. Amerikanska bankers exponering mot privata kreditfonder har dessutom ökat.
Parallellen till Bathla är tydlig även på hemmaplan. Enligt en FI-analys från i fjol är fastighetsbolagen den största enskilda källan till kreditförluster för svenska banker i ett stressat scenario, där de mindre fastighetsbolagen står för huvuddelen av risken.
Internationellt har pressen på marknaden ökat under året. Enligt Fitch steg andelen obetalda lån inom amerikansk privatkredit till rekordhöga 6 procent under tolvmånadersperioden fram till juni, rapporterade Realtid i somras.
Förre Goldman Sachs-chefen Lloyd Blankfein har liknat situationen vid en latent brandrisk, där bristande insyn och likviditet kan utlösa nästa finansiella baksmälla, enligt Dagens PS.
