Handelsjätten Jane Street förlorade 15 miljarder dollar i juli när en AI-hedgefond rasade. Nu kräver Bank of England och Federal Reserve besked av storbankerna om hur mycket de lånat ut till världens största handelsfirmor.
Handelsjättens miljardsmäll får centralbankerna att agera
Den brittiska och den amerikanska centralbanken har skärpt granskningen av hur exponerade globala banker är mot stora handelsfirmor och marknadsgaranter. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn.
Missa inte: Nordea sämst i mätning – för första gången någonsin. Realtid
Tillsynsmyndigheterna ställer frågor om bankernas mellanhavanden med bland andra New York-baserade Jane Street och Citadel Securities, som kontrolleras av miljardären Ken Griffin.
Enligt en av källorna vill myndigheterna veta hur stor riskaptit handelsfirmorna har, hur bankernas exponering mot dem har förändrats under handelsdagen och hur riskkontrollerna har fungerat i praktiken.
Varken Bank of Englands tillsynsmyndighet PRA, Fed eller Jane Street vill kommentera uppgifterna.
AI-fonden som drog med sig Jane Street
Bakgrunden är turbulensen i juli, när AI-hedgefonden Situational Awareness hamnade i kris. Fonden, som leds av den tidigare OpenAI-forskaren Leopold Aschenbrenner, hade byggt sin portfölj på belånade satsningar på AI-bolag. När AI-aktierna föll kom marginalkrav från fondens mäklare, och fonden tvingades sälja merparten av sina börsnoterade innehav till Citadel till reapris.
Läs även: Här är Sveriges bästa och sämsta banker – storbanken sist . Dagens PS
Jane Street, som investerat i fonden, förlorade enligt flera medier omkring 15 miljarder dollar i juli, bland annat på grund av fondens miljardförluster. Trots det hade handelsfirman i början av augusti dragit in 40 miljarder dollar i nettohandelsintäkter under året. Det är mer än under hela rekordåret 2025.
Förlustens storlek tyder dock enligt FT på att Jane Street tar betydligt större risker än en typisk marknadsgarant.
Från marknadsgarant till egna jättesatsningar
Specialiserade handelsfirmor som Jane Street, Citadel Securities, Susquehanna och Hudson River Trading har vuxit kraftigt sedan storbankerna drog sig tillbaka från egenhandel efter finanskrisen 2008.
Många har sina rötter i den relativt lågriskfyllda verksamheten att ställa köp- och säljkurser, där de tjänar en liten marginal på varje affär. Men flera har sedan byggt upp omfattande egenhandel med riktade positioner, och i Jane Streets fall även ägarandelar i bolag.
Missa inte: Storbanken fast i Ryssland – anklagas för att kringgå västs sanktioner. Realtid
Eftersom firmorna i regel bara förvaltar grundarnas och de anställdas egna pengar behöver de inte stå till svars inför externa investerare.
Bankerna står för hävstången
Kopplingen till banksystemet går via så kallad prime brokerage. Där ger bankerna handelsfirmor och hedgefonder tillgång till marknaderna och lånar ut pengar som förstärker avkastningen. Verksamheten har blivit en viktig vinstmotor för Wall Street.
Men om en kund inte kan fullfölja sina affärer kan banken tvingas ta smällen. Bedömer tillsynsmyndigheterna att riskerna är för stora kan de kräva att bankerna håller mer likvida tillgångar av hög kvalitet som buffert.
Oron är inte ny. I augusti varnade JPMorgans vd Jamie Dimon för dold hävstång på marknaderna. Både JPMorgan och Bank of America satt själva som huvudmäklare åt Situational Awareness.
Bank of England har också granskat hur Londonbaserade mäklare i år snabbt ökat sin finansiering av asiatiska aktier, efter att AI-relaterade aktier som SK Hynix rusat. Redan i sin verksamhetsplan i april konstaterade PRA att bankerna blivit bättre på att övervaka riskerna vid dagens slut, men att växande exponeringar under dagen mot elektroniska marknadsgaranter fortfarande utgör en risk.
