EU skärper reglerna mot penningtvätt, men brottsligheten hittar nya vägar. Nu flyttar penningtvätten över till skuggbanksektorn.
Forskaren: Bankregler stoppar inte penningtvätt
I över 30 år har EU och nationella myndigheter skärpt regelverket mot penningtvätt. Men trots fler kontroller, mer rapportering och större krav på banker fortsätter brottsligheten att ta sig igenom systemet.
Agnes Käll, nybliven doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, visar i sin avhandling att regelverket länge fungerat mer på papperet än i praktiken.
Banker kunde under lång tid ”följa lagen och samtidigt bryta mot den”. Tillsynen fokuserade på att dokumentation fanns, inte på om den faktiskt fångade risker.
”Det går att uppfylla alla krav och ändå missa själva problemet. Det är väldigt lätt att visa att man gjort rätt, men mycket svårare att veta om det faktiskt fungerar, ”säger Agnes Käll till forskning.se.
Bankerna satte ribban
Källs genomgång av perioden 1990–2020 visar att penningtvättsregleringen under lång tid hade låg prioritet. Tillsynen fokuserade främst på att dokumentation fanns på plats, inte på om den faktiskt fångade risker.
Det gav bankerna stort utrymme att själva definiera vad efterlevnad innebar.
Riskbedömningar reducerades till checklistor och självvärderingar, ett system som kunde uppfylla formella krav utan att stoppa brott.
Baltikumskandalerna ändrade allt
Skiftet kom först efter de stora penningtvättsuppläggen i Baltikum avslöjades, där Danske Bank och Swedbank stod i centrum.
SVT:s avslöjande 2019 visade hur minst 40 miljarder kronor slussades mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Banks estniska filial under perioden 2007–2015.
Transaktionerna gjordes av ett femtiotal Swedbank‑kunder med tydliga varningssignaler. Flödena kunde kopplas till samma Danske‑filial som redan 2018 hade avslöjats för omfattande penningtvätt.
Skandalen ledde till razzia mot Swedbanks huvudkontor i mars 2019. Förundersökningar om insiderbrott och grovt svindleri inleddes och till att dåvarande vd Birgitte Bonnesen fick lämna banken.
Skandalerna blottlade brister i tillsynen som Estlands myndigheter hade varnat för. De saknade emellertid mandat att agera mot nordiska storbanker.
EU centraliserar – men lokala risker kan tappas bort
Efter 2019 har EU tagit ett större grepp om penningtvättsregleringen. Den ny EU‑myndigheten AMLA ska övervaka banker i hela unionen, och en direktverkande förordning ska skapa mer enhetliga krav.
Men Käll varnar för att harmonisering också kan göra systemet mindre träffsäkert. Penningtvätt ser olika ut i olika länder. Samtidigt blir reglerna allt mer generella.
Compliance växer men stoppar inte brotten
Banker och myndigheter producerar i dag stora mängder rapporter, riktlinjer och riskbedömningar. Käll beskriver hur efterlevnadssystemet svällt till en egen industri, där fokus ofta ligger på att visa att man gjort rätt snarare än att upptäcka brott.
Det gör det lätt att följa reglerna, men svårt att veta om de fungerar.
Brottsligheten flyttar till skuggbanksektorn
När det traditionella banksystemet blir bättre på att hålla sig rent, flyttar penningtvätten i stället över till aktörer utanför den klassiska tillsynen.
I skuggbanksektorn vilket vill säga finansiella tjänster som inte omfattas av samma regler finns en ny arena för brottslighet.
Det innebär att kampen mot penningtvätt riskerar att missa målet: att stoppa flödet av illegala pengar.
Läs också: Fem penningtvättsskandaler som skakat världen – Realtid
.
