EU-domstolens generaladvokat vill underkänna EU-kommissionens godkännande av den svenska bankskatten, juridiskt kallad riskskatt. Om domstolen följer linjen kan skatten rivas upp, vilket skulle kunna öppna för ytterligare tiotals miljarder kronor till bankernas aktieägare.
Bankskatt hotas av EU – samtidigt vill S införa en ny
Riskskatten trädde i kraft den 1 januari 2022 och gäller kreditinstitut vars skuldmassa överstiger ett visst gränsvärde, i praktiken bara de allra största aktörerna.
Missa inte: Bankernas tysta utpressning – absurt att ingen reagerar. Dagens PS
Enligt Bankföreningen omfattas endast nio kreditinstitut, trots att marknaden består av runt 130 aktörer. Just selektiviteten är central i kritiken. Generaladvokaten ifrågasätter både skattens syfte och omfattning och pekar på brister i beredningen och förenligheten med EU:s statsstödsregler.
Bankföreningen kom tillbaka efter förlust
Bankföreningen, som driver målet, förlorade i EU-tribunalen 2024 men överklagade till EU-domstolen. I maj 2026 gick generaladvokaten helt på föreningens linje.
”Väldigt glädjande”, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg till EFN.
Läs även: Bankens löfte till anställda: Pengar i handen om ni rekryterar företag. Realtid
Han påminner om att EU-domstolen i 70–80 procent av fallen följer generaladvokatens yttrande. Skulle skatten ogillas tror han att den börjar gälla tidigast 2028, då har den enligt honom ”varit olaglig i sex år”.
Ett beslut från EU-kommissionen kan dröja till hösten 2027.
Kan få stora konsekvenser
Skatten inbringar omkring 6,7 miljarder kronor årligen, uppger Lindberg, som menar att en ogiltigförklaring även skulle få konsekvenser i övriga Europa och kunna utgöra prejudikat för liknande skatter.
Frågan om bankerna kan kräva tillbaka det de betalat sedan 2022 lämnar han till bankerna själva, men beskriver det som en ”väldigt komplex rättsprocess”.
Missa inte: Siffrorna som bankerna inte vill att du ska se och jämföra med andra. Dagens PS
För sektorn skulle ett avskaffande märkas direkt. ”Förbättrad avkastning på eget kapital och utökad utdelningspotential i sektorn vore naturliga konsekvenser”, säger Handelsbankens bankanalytiker Martin Ekstedt till EFN.
De svenska storbankerna avböjer att kommentera, men både SEB och Swedbank har riktat kritik mot skatten.
Socialdemokraterna vill ha mer skatt för bankerna
Beskedet faller mitt under en valrörelse där S, V och MP vill beskatta bankerna hårdare.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg vill införa en ny bankskatt på räntenettot som beräknas inbringa cirka 10 miljarder kronor årligen, samtidigt som den ska fungera som en signal att minska skillnaden mellan in- och utlåningsräntor.
Redan i partiets skuggbudget för 2026 fanns en tillfällig bankskatt på 12,6 miljarder kronor.
Men i en ledare i Dagens industri varnar Henrik Westman för att generaladvokatens besked visar att en ny skatt inte kan ”snickras ihop på en eftermiddag”, förarbetet måste vara gediget.
Han menar dessutom att notan i slutändan hamnar hos hushållen i form av dyrare bostadslån.
