Back för välgödda fonder

Det uppger analysföretaget Preqin i en rapport med rubriken ”The death of the mega fund?”

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Mätperioden var juli 2008 till och med juni 2009.

Men rangordningen mellan storlekskategorierna är densamma även för andra mätperioder:

Så här såg det ut för treårsperioden till och med juni 2009:

• De största riskkapitalfonderna: en genomsnittlig årsavkastning på -3 procent.

• Stora riskkapitalfonder: +10 procent.

• Mellanstora: +12 procent

• Små: +19 procent.

Och så här blev den genomsnittliga årsavkastningen över de senaste fem åren:

• De största och de stora riskkapitalfonderna: +24 procent.

• Mellanstora: +29 procent.

• Små: +22 procent.

Här var det alltså inte de minsta som var allra bäst.

Realtid.se får tag på Preqins talesperson Tim Friedman.

Varför skiljer sig riskkapitalfondernas avkastningsnivåer beroende på fondstorleken?

– Det har med marknaden för finansiering att göra.

– Stora riskkapitalfonder är beroende av att kunna göra stora, lånefinansierade företagsköp.

– Därför drabbas de när kreditmarknaden försämras.

– Nu sedan finanskrisen har bankerna blivit mer oroade över att blåsa upp sina balansräkningar med vidlyftig utlåning.

– Det gör att riskkapitalfonder inte har möjlighet att göra lånefinansierade företagsköp som tidigare, vilket påverkar fondernas avkastningsnivåer.

– Antalet företagsköp som gjorts av riskkapitalfonder, har minskat kraftigt.

– Samtidigt när det gäller de företagsköp som riskkapitalfonderna gjort tidigare, så har de ingått låneavtal för finansieringen av de köpen för några år sedan.

– Och på grund av finanskrisen så är det mycket svårare att få bra lånevillkor när den befintliga lånefinansieringen löper ut och ska omfinansieras.

Friedman konstaterar dock att läget generellt har blivit bättre för riskkapitalfonderna sedan fjärde kvartalet i fjol.

– De har kunnat sälja ut en del företag de har köpt tidigare, och nu finns det förhoppningar på att de riktigt stora företagsköpen ska komma igång.

De försämringar som skett avser därför mest åren 2008 och 2009.

Kan det vara så att de stora riskkapitalfonderna har gått sämre, för att det var särskilt lätt för dem att få lån till företagsköp före finanskrisen, vilket gjorde att man inte var lika kräsen med vilka företagsköp man gjorde?

– Jag kan delvis hålla med om det, men det skiljer sig nog åt från fond till fond.

– Generellt är det dock helt klart så att det tidigare var mycket lättare att finansiera företagsköp än det är idag.

– Och det i sin tur gjorde att priserna på företag som köptes upp, sköt i höjden.

– Det fick effekt.

– Det pratas om en del företagsköp som under de goda åren före finanskrisen gjordes till mycket höga priser och med hög andel lånefinansiering.

– Vid sådana företagsköp kanske man köpte företagen för alltför höga prisnivåer.

Gäller det även för svenska eller nordiska riskkapitalfonder, att större fonder har gått sämre än mindre?

– Det är svårt att säga.

– Det finns en del stora riskkapitalfonder där, och de stora svenska riskkapitalfonderna brukar utvecklas mycket bra.

Det gäller exempelvis EQT.

Stämningsläget för riskkapitalbolag i världen har generellt varit dämpat.

– I fjol så upphörde företagsköpen helt, eller de var åtminstone kraftigt reducerade i antal jämfört med åren 2006 och 2007 då aktivitetsnivån var mycket hög.

Enligt Preqin så gjorde riskkapitalfonderna företagsköp för över 650 miljarder dollar per år under 2006 och 2007.

Men år 2008 så sjönk det till under 200 miljarder dollar.

Och 2009 sjönk det ännu mer till under 100 miljarder dollar.

– Det har varit en massiv reduktion.

Den glada nyheten är att riskkapitalfonderna trots allt har tillgång till stora kapitalbelopp, så kallat ”torrt krut”.

Enligt Preqin har riskkapitalbolagen 500 miljarder dollar i torrt krut.

De har alltså resurser, men frågan är i vilken utsträckning de kan göra företagsköp när lånemöjligheterna nu är sämre.

Det handlar om att ändå göra vissa affärer till sämre lånevillkor.

– Men det är klart att det innebär sämre avkastning på de företagsköp man gör.

Det har gjort riskkapitalfonderna motvilliga till att göra så mycket företagsköp som tidigare?

– Finansieringsmöjligheterna är en betydelsefull del av riskkapitalfondernas strategi, och det gäller särskilt de allra största riskkapitalfonderna.

– En del anpassar sig och inriktar sig på mindre företagsköp, eller fokuserar på hur tidigare köpta företag utvecklas snarare än finansiering av nya företagsköp.

Som led i de tuffare finansieringsmöjligheterna, kan man inte längre låna till en lika stor del av ett företagsköp som tidigare.

– Tidigare kunde man låna till 70-80 procent av köpeskillingen för ett företagsköp, och om man visste att det var en bra affär så visste man att det skulle bli en god avkastning på det företagsköpet.

Men i dagsläget får man enligt Friedman som regel inte låna till mer än 50 procent av köpeskillingen, och troligen mindre än så.

– Så det försvårar.

Har Preqin gjort prognoser för hur mycket företagsköp riskkapitalfonder i världen totalt väntas göra 2010 och 2011?

– Inte ännu, men vi räknar med en förbättring.

– 2010 väntas bli markant bättre än 2009.

– Marknaden öppnas upp igen, och vi såg att det var en förbättring under fjärde kvartalet 2009 när det gäller antalet företagsköp som gjordes.

Det kvartalet var det bästa i fjol, då riskkapitalfonder runt om i världen gjorde företagsköp för 35 miljarder dollar.

– Så läget har börjat förbättrats, och riskkapitalfonderna har även kunnat börja sälja en del tidigare köpta företag.

Den andra sidan av riskkapitalfonderna är de investerare som tillför fonderna kapital.

Hur är investerarnas intresse för att investera i riskkapitalfonder för närvarande?

– Å ena sidan har många riskkapitalfonder fortfarande tillgång till mycket kapital som de fick in då nya fonder startades för flera år sedan.

Men det är även viktigt för riskkapitalbolagen som sköter riskkapitalfonderna, att starta nya fonder.

– Det vi har märkt när vi har pratat med folk de senaste veckorna, är att investerarnas intresse för att investera i riskkapitalfonder kommer att vara större under 2010 än vad det var 2009.

– Investerarna själva säger att de kommer att investera mer i år än de gjorde i fjol.

– Och vi ser även att det inte finns några tendenser till att investerarna skulle överge riskkapitalfonder som investeringskategori.

– Investerarna har sett att riskkapitalfonder ofta ger en mycket god, långsiktig avkastning.

2010 väntas ändå inte bli som 2007 eller 2008 om man mäter hur mycket kapital investerare tillförde nya riskkapitalfonder.

– Investerarna är försiktigare nu.

– De avgränsar sig till de bästa riskkapitalbolagen, och de riskkapitalbolag som de känner sedan tidigare snarare än att investerarna söker nya relationer.

– De har blivit mycket mer konservativa.

Under 2009 tillförde investerare 246 miljarder dollar till riskkapitalfonder i hela världen enligt Preqin.

Det gäller alla typer av riskkapitalfonder, och inte bara sådana som gör företagsköp.

– Den nivån innebär en minskning med över 60 procent, jämfört med 2007 och 2008.

– Och det gick rätt dåligt för nya riskkapitalfonder att få in pengar även under fjärde kvartalet 2009.

– Det är mycket svårt att starta nya riskkapitalfonder nu.

– Investerarna är inte särskilt intresserade för närvarande.

– De är mycket försiktiga.

– Men vi räknar med en förbättring.

– Investerarna har sagt att de fortfarande gillar riskkapitalfonder, men investerarna får inte ut lika mycket pengar lika snabbt från riskkapitalfonderna längre, som de skulle kunna investera på nytt.

– Då riskkapitalfonderna börjar sälja tidigare köpta företag mer, så kommer investerarna även att få mer pengar tillbaks.

Här är Preqins storlekskategorier för riskkapitalfonderna:

• De största: över 4,5 miljarder dollar

• Stora: 1,5-4,5 miljarder dollar

• Mellanstora: 0,5-1,5 miljarder dollar

• Små: upp till 0,5 miljard dollar

Beloppen avser det kapital som respektive fond tog in från investerare i samband med att fonden startade.