Arvsjägare på svenska jaktmarker

London. Det brittiska företaget Fraser & Fraser spårar upp arvtagare till dödsbon som varken har familjeband eller testamente. Då 1,3 miljoner svenskar emigrerade till USA mellan 1846 – 1930, enligt svenska emigrantinsitutet, händer det ofta att amerikanska advokater eller arvsefterforskare, som inte själva verkar utanför USA:s gränser, kontaktar den välkända firman i östra London.

– Vi har hand om hela Skandinavien men de flesta fallen rör Sverige på grund av massemigrationen. Det kommer in cirka ett fall per månad och nu har vi 35-40 skandinaviska fall under utredning, säger Neil Fraser, en av fyra delägare i Fraser & Fraser, på London-högkvarteret till Realtid.se.

– För närvarande utreder vi ett individuellt svenskt-finskt fall som är värt 10 miljoner kronor men normalt räknar vi att det sammanlagda värdet på svenska fall stannar vid 6,7 miljoner kronor per år.

Att plötsligt få ärva en förmögenhet gör ofta folk misstänksamma och många sammankopplar genuina arvsefterforskare med lurendrejare. Det kanske inte kommer som en överraskning att Nigeria-breven har nämnts i dessa sammanhang, menar Fraser.

– När jag tar den första kontakten och berättar att de är arvtagare till ett amerikanskt dödsbo, så tror de mig inte. Men sedan inser de att jag ofta vet mer om familjen än vad de själva gör eftersom jag har forskat om detta under veckor och månader, säger Jim Naustvik, Fraser & Frasers man i Skandinavien.

Naustvik har även fått smaka på jobbets baksida, då han nästan blev arresterad på ett kafé i Motala.

– När jag och en potential arvtagare, en äldre svensk dam, hade satt oss ned vid ett bord kom civilklädda poliser upp till oss och ställde frågor som ”vem är du”, ”varför kontaktar du folk” och ”vem arbetar du för”.

Efter flera telefonsamtal, till bland annat Fraser & Frasers högkvarter, förstod de civilklädda poliserna att Naustvik var legitim och att det handlade om ett äkta arvsmål. Och kvinnan bad om ursäkt för att hon trodde att Naustvik var i maskopi med brevutskickarna.

Samtidigt varnar Neil Fraser för oseriösa arvsefterforskare som kräver betalning på dörrtrappan, innan arvet har betalats ut.

– Vi tar aldrig betalt förrän hela arbetet är klart och då kommer vi överens med arvingarna hur stort arvodet ska vara och detta varierar från fall till fall, förklarar han.

Ifall Fraser & Fraser inte hittar några arvtagare får de inte heller betalt men de brukar lösa runt 90 procent av fallen. De resterande tio procenten beror ofta på att ett testamente dyker upp eller för att det helt enkelt inte finns några arvtagare. I sådana fall går arvet direkt in i statskassan. Detta trots idogt sökande av Fraser & Frasers arvsefterforskare, som ofta har sin bakgrund inom journalistik, juridik, polisväsendet och skattemyndigheterna.

Deras jobb består bland annat av att söka igenom ett centraliserat register för att finna information om födsel, dödsfall och giftermål för att bygga upp ett familjeträd. Men i Sverige finns inte ett sådant system, enligt Fraser. Och forskarna måste därför hitta rätt plats innan de kan finna information om födseln genom kyrkböckerna. Men det har underlättat att företaget nu har fått tillgång till folkräkningarna från år 1890 och 1900.

Firman har 40 medarbetare i England och upp emot 15 personer anställda runt om i världen. Dessutom har de ett nätverk av agenter på plats i över 50 länder. Nu söker de efter ytterligare två medarbetare. Att bli arvsefterforskare är ett eftertraktat arbetet och över 200 personer har hört av sig i samband med att BBC gjorde en TV-serie, Heir hunters, baserad på Fraser & Frasers arbete i Storbritannien.

– Heir hunters har runt 1,4 miljoner tittare och vi samtalar med BBC om en andra serie. Men vi måste vara försiktiga eftersom alla fall inte har ett lyckligt slut. Ibland måste vi berätta för någon att deras bror eller syster har dött, säger Fraser.

I många av de svenska fallen handlar det om personer som lämnat moderlandet bakom sig, för att aldrig höra av sig igen. Här nämner Naustvik en 20-årig kvinna som packade sina väskor efter ett familjegräl. Kvinnan var som uppslukad av jorden, trots ihärdiga eftersökningar av släktingarna, och först efter 50 år fick gåtan sin lösning. Då fick Naustvik meddela släktingarna om dödsfallet.

Trots de sorgsna omständigheterna såg familjen det som en enorm lättnad att äntligen få veta hur deras släkting hade haft det under åren. Naustvik kunde berätta att svenskan hade gift sig och varit bosatt i både Mexico, London och USA. Och att hon dog som 74-åring i Los Angeles . Dessutom fick familjen en inblick i hennes liv genom fotografier och brev som Naustvik hade tagit till vara på.

– Att få se fotografier betyder så mycket mer än pengarna de får, säger Naustvik.