Årets mest lästa nyheter – vad hände sedan?

Tesla i Europa – raset värre än väntat

När vi rapporterade i februari om Teslas försäljningstapp i Europa – där Tyskland föll med 59 procent och Sverige med 44 procent – låg mycket av fokus på vd Elon Musks politiska engagemang.

Frågan var om det var en tillfällig svacka eller början på något större.

Vad hände sedan? Försäljningskollapsens fortsatte genom hela 2025. I maj backade försäljningen i Europa med 27,9 procent – och för årets fem första månader hade Teslas försäljning rasat med 37,1 procent, rapporterar Placera.

I Sverige blev situationen särskilt dramatisk – i april föll försäljningen med enorma 81 procent, delvis drivet av IF Metalls långdragna strejk mot företaget.

Teslas marknadsandel för elbilar i Europa sjönk från 21,6 procent till 14,5 procent under bara två månader.

I oktober fortsatte nedgången med ytterligare 48 procent, och för helåret 2025 är bolaget på väg mot 39 procent lägre försäljning än under 2024, rapporterade EFN för en månad sedan.

Ett märkligt undantag var Norge, där försäljningen av den uppdaterade Model Y sköt i höjden med 213 procent i maj.

Kronans revansch – starkare än någon kunde ana

I februari skrev vi om hur kronan stärkts mot euron och tangerade ett ”trendrekord”. Experterna varnade för ”fartblindhet” och pekade ut amerikanska tullar som det största hotet mot fortsatt styrka.

Vad hände sedan? 2025 blev kronans starkaste år på över två decennier. Kronan stärktes med cirka 16 procent mot dollarn – den största årsuppgången sedan 2003.

I början av året kostade en dollar 11,14 kronor, i slutet av december handlades den kring 9,17 kronor, rapporterar Placera.

Förstärkningen blev så kraftig att svenska kronan blev den starkaste valutan bland världens tio mest handlade (G10-gruppen), enligt SVT. Även mot euron stärktes kronan markant – från över 11,80 kronor i början av 2024 till cirka 11,30 kronor i slutet av 2025, skriver Tavex.

Flera faktorer bidrog till den oväntade styrkan: förväntningar om stark svensk tillväxt, Sveriges låga statsskuld, förbättrad marknadslikviditet och inte minst att dollarn försvagades mer än väntat trots Donald Trumps återkomst till Vita huset, förklarar SEB:s experter.

Finanstid skriver att uppgången är historiskt ovanlig och ”sticker ut även i ett historiskt perspektiv”.

USA:s nedgradering driver upp räntorna

I maj rapporterade vi om hur Moody’s sänkte USA:s kreditbetyg från AAA till Aa1. Detta innebar att samtliga tre stora kreditvärderingsinstitut nu placerat världens största ekonomi utanför toppkategorin.

Det ansågs då vara ett ”varningstecken” men effekterna var osäkra.

Vad hände sedan? Nedgraderingen fick långsiktiga konsekvenser som utvecklades gradvis under året. Räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer steg från omkring 4,40 procent till över 4,54 procent, enligt EFN.

Fed-chefen i Atlanta, Raphael Bostic, bekräftade att nedgraderingen skulle påverka ekonomin genom högre kapitalkostnader – med effekter som behövde tre till sex månader för att fullt ut bli synliga, rapporterar EFN.

Långräntorna fortsatte att stiga genom året, och i maj nådde 30-åriga statsobligationer räntesatser över 5 procent – nivåer som inte setts sedan finanskrisen. Vissa analytiker varnade för en ”farlig spiral” där stigande lånekostnader skulle pressa både offentlig och privat sektor, rapporterar EFN.

Trots oron valde många investerare att ”köpa dippen” när börsen backade. Morgan Stanley kallade nedgången för ett köpläge och menade att rädslan var överdriven, enligt Placera.

På längre sikt började dock investerare från Asien, särskilt Kina, minska sina innehav av amerikanska statspapper – något som kan få större betydelse framöver, enligt Reuters.

Wallenbergs tillväxtvarning

I november inledde Jacob Wallenberg sin tillväxtturné genom Sverige med ett konkret budskap: skillnaden mellan att lyckas och misslyckas med ekonomin kan mätas i hundratusentals kronor per familj.

Om Sveriges ekonomi växer med 2,5 procent årligen istället för prognosticerade 1,8 procent skulle BNP vara 500 miljarder kronor större fram till 2035.

Vad hände sedan? Budskapet nådde fram – men frågan är om det ledde till handling. Under hösten 2025 visade svensk ekonomi tecken på förbättring.

Stämningsläget bland hushåll och företag förbättrades gradvis, precis som Wallenberg hoppats på, enligt Finansinspektionens stabilitetsrapport.

Men de strukturella utmaningarna kvarstår. Nio av tio vindkraftsprojekt får fortfarande avslag, vilket Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke menade ”måste ändras”.

Energiförsörjningen – som Wallenberg lyfte fram som särskilt kritisk – är fortsatt en flaskhals för industrins expansion.

Initiativet Industrikraft, där stora företag står redo att investera i nya reaktorer vid Ringhals, har väckt intresse men inga konkreta beslut har fattats, rapporterar Dagens Industri.