"AP-fonderna är omoderna"

Utredaren Mats Langensjö som har gjort en översyn av AP-fondernas regelverk (Buffertkapitalsutredningen) skriver om det nya förslaget i dagens DN debatt.

Utredningen föreslår att dagens struktur med fem AP-fonder avvecklas och att den övergripande administrationen och förvaltningen av buffertkapitalet samlas i en ny myndighet, Pensionsreservsstyrelsen.

Mats Langensjö skriver att fem fonder bör bli tre och uppger att ihopslagna AP-fonder ger miljarder i ökad avkastning.

Han menar att dagens AP-fonder är omoderna och präglade av ett föråldrat synsätt på kapitalförvaltning, vilket har ett högt pris som i slutändan påverkar förutsättningarna för en stabil allmän pension.

”De parallella strukturerna, brist på styrning och placeringsreglerna för första-fjärde AP-fonderna, samt Sjätte AP-fondens udda roll som riskkapitalaktör har medfört mycket stora kostnader”, skriver Langensjö.

Han hänvisar till ekonomikonsulterna Ernst & Young som räknat ut att avsaknaden av samarbete och samordning i administrationen av fonderna kostar cirka 250 miljoner kronor per år.

Han pekar även på att de strukturella problemen har kostat minst en procent årligen i förlorad avkastning.

”Det innebär nästan nio miljarder kronor per år, eller närmare 80 miljarder kronor de senaste tio åren i möjlig utebliven avkastning”, skriver han i DN debatt.

Utredningen föreslår att regeln om att varje fonds investeringar får utgöra max två procent av det totala börsvärdet behålls. Den samlade ägarandel på den svenska börsen kan därmed inte överstiga sex procent. Även röstandelsbegränsningen om max tio procents ägarandel i noterade innehav behålls.