Analytiker tvekar om räntefrysning

Syftet med president Bushs plan är att dämpa effekterna av den bolånekris som sedan i somras skakat världens finansmarknader och som hotar att dra ner landet i en recession.

Planen skissades av USA:s finansminister Henry Paulson redan i måndags. Den bygger på tre ben:

– Man kan väl hoppas att det här lindrar den amerikanska bolånekrisen. Det borde väl ur det perspektivet vara positivt även för Sverige, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Han tror dock inte det är någon mirakelkur:

– Det lindrar värken, men det botar inte sjukdomen hos den amerikanska bolånemarknaden. Vi måste tyvärr jobba oss genom en anpassningsprocess där vägen till balans går via lägre ekonomisk tillväxt, ytterligare förluster i det finansiella systemet och räntesänkningar från den amerikanska centralbanken.

Att hundratusentals amerikanska hushåll tvingas dumpa sina bostäder på den vikande bostadsmarknaden tror Bergqvist är oundvikligt.

– Det finns för mycket bostäder och hushållen klarar inte av att betala sina räntor. Men sedan har du också den andra delen, att många av bankerna inte vågar låna ut till varandra och att kostnaderna för lån mellan bankerna har pressats upp.

Det är främst när det gäller den senare delen av problemet som Bushs plan kan få effekt enligt Bergqvist.

Kan något liknande bli aktuellt i Sverige?

– Det är bra många steg kvar innan vi befinner oss i en sådan här situation. Det känns främmande för Sverige, säger han.

Enligt Finansinspektionen utgörs bara omkring 0,5 procent av den totala kreditstocken i Sverige av lån som kan jämföras med amerikanska subprime-lån.

– Det är förmodligen lättvindiga konsumtionskrediter, där man har fått lån bara genom att skicka in ett påskrivet papper eller ett meddelande via telefon utan att behöva visa upp vare sig inkomst eller förmögenhet, säger Bergqvist.