Alpcot Agro äntligen på väg till börsen

Det framgår av Alpcots årsredovisning för 2008, som presenterades under tisdagen.

”Det är vårt mål att börsnotera företagets aktie på en auktoriserad marknadsplats före slutet av 2009”, skriver Alpcots vd Björn Lindström i årsredovisningen.

Som en liten brasklapp nämner han som förutsättning för en börsintroduktion att företagets strategiska plan ”utvecklas enligt förväntningarna”.

Realtid.se får tag på Alpcots ordförande Joakim Ollén – moderaten som tidigare var kommunalpolitiker i Malmö.

Vad innebär den plan som ni måste lyckas med för att kunna göra en börsnotering?

– Ja, alltså – det är inte något särskilt märkligt.

– Det innebär att vi kan genomföra de åtgärder som vi redovisat, det vill säga att vi kan genomföra vårsådden som planerat.

– Och att inget oförutsett inträffar i negativ riktning, vad gäller skördeperioden senare som vi kan bedöma.

– Så det ligger inte några dolda eller i övrigt ”opresenterade” moment i den strategiska planen.

– Brasklappen ska inte övertolkas. Den innebär bara att vi förutsätter att vi kan utveckla verksamheten enligt de planer som vi har beskrivit och som är igång.

– Man ska bara se det som en försiktighetsmarkering, efter allt vi genomlidit.

– Och det är fortfarande en väldigt besvärlig världsekonomisk kris vi har som berör oss allihop.

– Vi vill på något vis markera den globala situationen och företagets specifika situation, och då naturligtvis att vi förutsätter att utvecklingen fortskrider på ett rimligt och bra sätt.

– Ungefär så vill jag uttrycka det.

Då låter det alltså som att det nästan är säkert att det blir en börsintroduktion i år?

– Det är avsikten.

Har ni anlitat någon bank eller aktiemäklarfirma som finansiell rådgivare om börsintroduktionen?

– Där har vi sedan tidigare anlitat Carnegie.

Ni fick tidigare i våras ett kapitaltillskott på 65 miljoner kronor genom att ge ut konvertibler, fast ni sa att ni var villiga att ta in upp till 100 miljoner?

– Det kapitaltillskottet gjorde vi för att tillgodose vårt likviditetsbehov, men det var också en försiktighetsåtgärd.

– Vi hade egentligen själva redan innan den likviditet som krävdes för de operativa insatser vi ville genomföra under våren.

– Men vi ville gärna säkra upp just med tanke på turbulensen i omvärlden.

– Så någonstans 50-100 miljoner kronor kände vi att vi behövde.

– Mer än 100 miljoner har vi inget behov av, men det skulle vara över 50 miljoner för att det skulle vara någon mening.

– Så nu när vi fick in 65 miljoner är vi tillfredsställda med det.

Har Alpcot Agro stora skulder?

– Nej, inte alls. Vi har en mycket hög soliditet i bolaget.

– I princip har vi bara eget kapital och endast en mycket liten andel skulder.

– Så vi riskerar inte några sådana besvär med att lån ska omsättas eller så.

– Vi är näst intill skuldfria.

Det var inte därför ni begärde in kapitaltillskottet via konvertiblerna?

– Nej, det var för att säkra likviditet i en turbulent situation.

– Det var för att säkra upp att vi kunde klara de operativa insatserna med vårbruket.

Du menar utlägg för utrustning och personal?

– Ja.

Dagens Industri skrev i en artikel i december om att de flesta bolag som siktat på en börsintroduktion hösten 2008 eller i början på 2009 – såsom Alpcot Agro, har tvingats skjuta upp planerna.

Realtid.se får tag på Alpcot Agros vd Björn Lindström i Moskva.

Han berättar att bolaget inte har för avsikt att be om nytt kapitaltillskott vid en börsintroduktion.

Det är enligt honom Stockholmsbörsens småbolagslista First North som Alpcot Agro-aktien kommer att noteras på.

Den 25 mars presenterade Alpcot Agro resultatrapport för 2008, och rapporten visade då att bolaget hade intäkter på cirka 30 miljoner kronor under fjolåret, medan resultatet blev en förlust på nästan 100 miljoner.

Dock berättar Lindström att av Alpcot Agros hela skörd i fjol på 150.000 ton, var det bara cirka 10 procent som såldes.

Resterande skörd som fanns kvar i lager, bedömdes vid årsskiftet ha ett marknadsvärde på 100 miljoner kronor.

Nästa hållpunkt i Alpcot Agro är bolagsstämman den 13 maj som ska hållas på advokatbyrån Delphis kontor i Stockholm.

Då kommer en uppdatering av bolagets utveckling ges.

Någon officiell resultatrapport från Alpcot Agro kommer inte förrän i augusti då rapporten för första halvåret 2009 presenteras.

Vetepriset har fallit från 400-450 dollar per ton våren 2008 till 150-200 dollar per ton i april 2009.

Inom Alpcot talar man internt om spannmålspriset mätt som rubel per ton, och där ligger priset just nu kring 3.000 rubel per ton för den sämsta kvaliteten – så kallat ”fodervete”.

– Vi är generellt försiktigt optimistiska till spannmålspriserna, säger Lindström.

Han pekar på att det blev en rekordskörd på 108 miljoner ton i Ryssland i fjol, och att det i år väntas bli väsentligt lägre – kanske 85-90 miljoner ton.

– Vi ger inga officiella prognoser, men om skördeprognosen faller in lär spannmålspriserna stiga, säger Lindström.

Alpcot kontrollerar i dagsläget 135.000 hektar jordbruksmark i Ryssland och 4.600 hektar i Ukraina. En hektar är 100 gånger 100 meter.

I fjol skördade Alpcot på 55.600 hektar av sin mark, vilket ledde till en skörd på 150.000 ton.

Det var över förväntan, men en tredjedel av marken såddes av markens tidigare ägare.

För 2009
är målet att skörda åtminstone 65.000 hektar. Sådden görs helt av bolaget självt efter bästa möjliga principer.

Alpcot-aktien handlas redan inofficiellt via aktiemäklarfirman Carnegie.

Där låg kursen under onsdagen i 14 till 18 kronor, medan det av Alpcots hemsida framgår att kursen var uppe i nästan 70 kronor i slutet på år 2007 och föll till 12 kronor i mars 2009.

Med knappt 30 miljoner aktier innebär det att bolaget till nuvarande kurser är värt cirka 400-500 miljoner kronor.

Alpcot fick under våren in 65 miljoner kronor i kapitaltillskott från investerare, genom att ge ut konvertibler.

Från början sades att upp till 100 miljoner kronor kunde tas in i kapitaltillskott via konvertiblerna, men av detta fick alltså Alpcot bara in 65 miljoner.

Investerare som köpt konvertibler kan konvertera dem till aktier till en konverteringskurs på 16 kronor per Alpcot-aktie.

Om konvertiblerna konverteras ökas antalet aktier med cirka 14 procent, men då omvandlas alltså även konvertibelskulden på 65 miljoner till eget kapital.

Så länge investerare behåller konvertiblerna ger de investerarna en årsränta på 10 procent.

I maj 2008 investerade investerare 520 miljoner kronor i nya Alpcot-aktier, och det kapitalet tillfördes då bolaget.

Vid den tiden var det hård konkurrens med andra om att köpa jordbruksmark i Ryssland och Ukraina.

Expansionsplanerna stoppades sommaren 2008 av flera skäl:

• Det fallande oljepriset drabbade den ryska ekonomin hårt.

• Konflikten mellan Ryssland och Georgien ledde till en politisk kris i Ryssland.

• Utländska investerare blev mer skeptiska till att investera i ryska företag.

• Jordbruksmarknaden trycktes ned av den internationella finansturbulensen och att det blev en rekordskörd i Ryssland 2008.

• Finanskrisen förvärrades under hösten, och det blev omöjligt att finansiera Alpcots fortsatta expansion med aktieemissioner och lån.

Händelseförloppet fick Alpcots ledning att revidera bolagets strategi. Tidigare hade Alpcot stora planer, men är nu nöjda med en jordbruksareal i Ryssland på 120.000-150.000 hektar.

Nu är inriktningen att få ett mer sammanhängande markområden genom selektiva köp, försäljningar och byten.

Alpcot jobbar även på att bli direktägare till den mark som bolaget kontrollerar.

Alpcots mark i Ryssland har separerats från den i Ukraina, och planen är nu att söka kapital separat för att utveckla verksamheten i Ukraina.

I strategin ligger även generellt att slimma kostnaderna så gått det går.

Alpcot har enligt årsredovisningen drygt 1.000 anställda.

Alpcot avser bedriva sitt jordbruk med utrustning och maskiner från väst, och investeringar i detta gjordes med över 300 miljoner kronor år 2008.