Alltför tufft för Borevind

Borevind investerar i alternativ energi, men har inte längre någon verksamhet kvar. Företaget kämpar för sin överlevnad. Allt började med ett klipp dagarna innan finanskrisen.

Den 14 januari 2008 köpte Borevind 65 procent av Gällivare PhotoVoltaic, GPV, som tillverkar solpaneler. Borevind betalade tyska Solarworld 194 miljoner kronor genom dotterbolaget Boreinvest.

Så mycket pengar hade inte Borevind, men det hindrade inte att affären målades upp som ett genidrag i media. Finanskrisen var fortfarande ett okänt begrepp.

– Vi betalade en fjärdedel i cash och hade hälften i lån från Danske Bank. Säljarna låg kvar med en revers på resten, berättar Borevinds ordförande Owe Linton.

En emission 2007 räckte som grundplåt för både GPV och vindparken Storrun norr om Åre, en investering på 82 miljoner kronor där 60 miljoner var banklån.

Borevind köpte tillbaka en femtedel av vindparken från danska statens bolag Dong Energy.

Efter tio års arbete driftsattes så Storrun i höstas. Vindparken skulle generera pengar till sina ägare 2011.

I väntan på det skulle GPV vara kassako. Istället förlorade GPV 13 miljoner kronor 2009 och förvandlades till ett mot hela Borevind.

– Även om Storrun snurrat för fullt redan tidigare så skulle det aldrig balanserat GPV-affären, säger Owe Linton.

Solarworld var både leverantör och kund till GPV. Bolagen hade ömsesidiga fordringar på varandra. Borevind försökte nu alltmer desperat omförhandla avtalen.

– Marknaden förändrades dramatiskt utifrån vad vi förväntat oss, säger Owe Linton.

Men Tyskland började strypa de subventioner som fått solenergibranschen att spira sedan 1991. Solarworld fick fullt upp på egen hand.

Nu behövdes det pengar, men handlingsutrymmet försvann. Borevinds börsvärde föll till en tredjedel av vad företaget var värt 2008. Det gick inte längre att hitta nya långivare.

Boreinvest kunde inte längre amortera lånet till Danske Bank. Danske Bank valde att säga upp krediterna.

– Gör man inte rätt för sig mot banken blir det diskussioner. Vi hade fört långa diskussioner med banken. De gör naturligtvis egna analyser av bolaget, ägarna och marknaden, säger Owe Linton.

Den 9 november ansökte GPV om rekonstruktion. Borevinds styrelse ställde sina platser till förfogande och beslutade om extra bolagsstämma. Aktien störtdök och förpassades till obs-listan på First North.

Den 4 december sa Solarworld upp samarbetet med GPV och gav helt sonika bort sin andel i GPV till Borevind.

– Det ingick som en del i en uppgörelse. Vi hade under en längre tid förhandlat om leveransavtalen och förvärvet av återstående 35 procent. De samtalen var långt gångna när banken sa upp krediten, säger Owe Linton.

Dörren var stängd både hos Danske Bank och hos Solarworld. GPV hade redan kämpat länge för att få fram pengar. Nu blev läget akut.

– Det är olyckligt, det som sker, säger Owe Linton.

– Danske Bank har valt att göra detta precis när marknaden vänt. Det skjuter gröna skott överallt. Vår bedömning är att Danske Bank kommer att förlora mycket pengar, liksom våra aktieägare. Så det finns bara förlorare.

Nu stod Borevind ensamma. Dagen innan julafton beslutade styrelsen att sälja sin andel av vindkraftverken på Storrun. Det gav 14 miljoner kronor, utöver ett lån hos Nordea på 60 miljoner kronor som köparen fick överta.

– Det var ingen svår förhandling alls. I bolaget fanns det kredit. Vi behövde ett medgivande att krediten kunde följa med till nya ägare. Det var inte dramatiskt, säger Owe Linton.

– Det här hjälpte vår likviditetssituation väsentligt.

Dagen före nyårsafton meddelade han att dotterbolaget Boreinvest ska ansöka om konkurs.

– Vi var tvungna eftersom vi inte hade pengar att fullgöra våra åtaganden, säger Owe Linton.

En konkurs skyddar dessutom moderbolaget från fiaskot i GPV.

Den 8 januari försattes bolaget i konkurs. Därmed klippte Borevind bandet till de 79 miljoner kronor som Boreinvest var skyldiga Danske Bank – men inte till den borgen som Borevind ställt för Boreinvest på 14 miljoner kronor. Till råga på eländet vill Skatteverket ha ytterligare fem miljoner kronor för felaktiga momsavdrag.

Owe Linton hävdar att båda beloppen är mindre. Borevind har idag ingen verksamhet kvar utöver en andel på en procent i Rindi Energi på Gotland. Men Owe Linton har inte gett upp.

– Jag anser inte att vi är borträknade. Vår affärsidé ligger fast. Genom försäljningen av Storrun har vi skapat förhandlingsutrymme och handlingsfrihet.

Han får medhåll av företagets vindexpert Mats Swensson.

– Vi har haft en turbulent tid. Vi får se vad vi ska göra framöver.

Mats Swensson delar inte Danske Banks skeptiska inställning till svensk vindkraft.

– Vi ser en omfattande investeringsverksamhet i vindkraft nu. Sverige och Europa kommer att bygga väldigt mycket vindkraft under åren framöver. Det är långsiktigt. Det som inte sker nu, sker om några år, säger han.

– Att förnybar energi efterfrågas i framtiden är helt klart. Att det blåser i Sverige är helt klart.

Att det kommer byggas mycket vindkraft i Sverige de närmaste åren är helt klart. Att vi har väldigt mycket mark att bygga på är helt klart. Det är min analys.

Systemet med elcertifikat kommer verkligen att öka den elproduktionen från förnybara energikällor, enligt Mats Swensson.

– Som det ser ut nu är det ekonomiskt lönsamt att bygga på bra vindområden. Det här är ett system som är stabilt. Som elpriserna ligger idag så tror jag på vindkraft på lång sikt.