Allt fler väljer fast ränta

Därför är den eviga frågan om fast eller rörlig ränta knepigare än någonsin.

Det är inte lätt att sitta i Riksbankens styrande direktion just nu. Snabbt stigande priser och allt högre inflationsförväntningar talar för att räntan borde höjas bums. Men samtidigt är den svenska ekonomin på väg att dämpas. Och när den internationella finansoron hämmar den framtida tillväxten talar det snarare för att räntan borde sänkas ganska snart.

Riksbankens egen prognos ligger för närvarande på två höjningar till under nästa år, till en reporäntetopp på 4,5 procent. Men det schizofrena ekonomiska läget har lett till att ränteanalytikerna på marknaden nu gör helt olika bedömningar av vart Riksbankens reporänta, och därmed den rörliga boräntan, är på väg.

Den oroliga börsen och de osäkra internationella utsikterna har uppenbarligen också oroat hushållen. Hittills i år har de valt fast ränta i högre grad än tidigare. 55 procent av lånen har varit till fast ränta till och med oktober, enligt Bankföreningen.

– I takt med att räntan blivit högre har allt fler hushåll valt att binda sina lån. Både kortare och längre bindningstider har ökat i popularitet under 2007, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen.

Men ekonomerna på SEB spår nu i sina prognoser att Riksbanken redan har höjt färdigt och då är det ingen större poäng med att binda räntan.

– Vi tror att riksbanksräntan har toppat och att Riksbanken till och med sänker nästa år. Så för den lite modige finns det anledning att ligga med rörlig ränta, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB.

Men kollegerna på Handelsbanken gör en helt annan bedömning av det ekonomiska läget. Och kommer fram till motsatt slutsats. Peter Kaplan, chefsstrateg på Handelsbanken, påminner om spekulationerna om att centralbankerna ska bry sig mer om de internationella kreditbekymren än om inflationen. Det skulle betyda att centralbankerna låter bli att höja räntan för att hålla liv i konjunkturen. Men det scenariot tror inte Handelsbanken på.

– Jag tror på stigande korträntor och samtidigt på att långräntorna inte kommer att stiga, säger Kaplan.

Den analysen talar för att binda lånen innan den korta räntan börjar stiga. Särskilt när skillnaden mellan kort och lång ränta är så liten som nu är det en bra idé att binda räntan, tycker Kaplan.

– För hushållen kommer det inte att bli dyrare att låna på lite längre löptider. Och då har man ett skydd för fortsatta höjningar från Riksbanken, säger Kaplan.