När kreditförlusterna skenar och regelverken hårdnar tvingas Klarna skala ner sin vision. Nu lägger fintechjätten om kursen – mot en framtid som bank snarare än betalrevolutionär.
Klarna tvingas bli bank – BNPL-modellen spricker


Mest läst i kategorin
Klarna har byggt ett imperium på löftet om smärtfri shopping – dela upp betalningen, inga räntor och inga bekymmer.
Men bakom kulisserna pågår en febril omvandling som kan omkullkasta hela bolagets identitet.
Missa inte: ”Nästa fråga, tack” – så undviker Klarnas AI-vd kritik. Realtid
Den svenska fintechjätten, som en gång revolutionerade e-handeln med sina delbetalningslösningar, rustar nu för att bli något helt annat: en digital bank i samma liga som Revolut och Chime.
Från tillväxtjakt till ren överlevnad
”Klarnas pivot handlar inte bara om tillväxt. Det handlar verkligen om överlevnad på en marknad som inte längre är en försvarbar position”, säger Liam Evans, managing director på PwC, till Financial Times.
Kreditförlusterna har stigit med 17 procent på årsbasis under första kvartalet. Samtidigt meddelar brittiska myndigheter att de ska börja reglera ”köp nu, betala senare”-sektorn hårdare, med krav på kreditprövningar innan lån beviljas.

I USA planerar kreditvärderingsföretaget Fico att inkludera BNPL-lån (buy now, pay later) när de beräknar konsumenters kreditpoäng – ett drag som kan göra Klarnas kärnprodukt mindre attraktiv för många kunder.
Senaste nytt
Betalkortet ska öppna nya dörrar
Den mest synliga delen av omvandlingen är ett nytt betalkort i samarbete med Visa, som nu pilottestas på den amerikanska marknaden.
Kortet låter kunder betala direkt från sitt konto istället för att automatiskt lägga allt på kredit.
”Klassiska kreditkort lägger tvärtemot varje köp på kredit per automatik. Oavsett om du handlar snus, tuggummi, kaffe eller en tv landar det på fakturan och blir en riktig smocka i slutet på månaden”, säger David Sandström, marknadschef på Klarna, till Dagens Industri.

Ta strid mot Klarna – de flesta vinner om man följer fem tips
Hundratals svenskar anmäler Klarna varje år.
För Klarna handlar det om mer än bara ett nytt betalsätt. Det är en inkörsport till den fysiska handeln, där bolaget historiskt haft svårt att få fäste.
”Vi har tidigare försökt ge oss in den fysiska handeln med olika lösningar, men de har varit rätt klumpiga och gått sådär. Nu kan vi öppna den dörren på riktigt”, konstaterar Sandström.
Börsnoteringen skjuts ständigt upp
Parallellt med banksatsningen kämpar Klarna med en börsnotering som verkar flytta sig längre bort för varje månad som går.
I maj rapporterade Dagens Industri att den tidigast kommer kunna ske på New York-börsen efter sommaren – efter att ha skjutits upp flera gånger på grund av marknadsoro kopplad till Donald Trumps handelspolitik.
Läs även: Analys: Vänta med Siemiatkowskis Flat Capital. Dagens PS
Värderingen har rasat från toppnoteringen på 390 miljarder kronor 2021 till dagens interna värdering på cirka 150 miljarder kronor, enligt Blackrock.
Samtidigt ökar trycket från storägaren Sequoia Capital som vill se en notering så snart som möjligt.
Kinasyndromet hotar kärnintäkten
Klarnas exponering mot snabbmode och kinesiska e-handlare som Temu och Shein gör bolaget särskilt sårbart för handelskrig och tullar, påpekar Dan Dolev, betalningsanalytiker på Mizuho, för Financial Times.
Just dessa aktörer har varit centrala för Klarnas tillväxt bland unga konsumenter.
Samtidigt har bolaget expanderat kraftigt och har nu över 700 000 anslutna handlare, inklusive jättar som Airbnb, Uber och Walmart.

Helvetet på Klarnas outsourcade kundtjänst: ”Värsta jag upplevt”
Hög arbetsbelastning, personalomsättning och rigid kontroll.
I Storbritannien har antalet handlare fördubblats till 60 000 under det senaste året, enligt Fintech Finance.
För Sebastian Siemiatkowski och hans team handlar det inte längre om att revolutionera shopping. Nu gäller det att bevisa att Klarna kan vara mer än bara en mellanhand för skulder – innan någon annan hinner först.
Missa inte: Betaljätten gör slut – är det över för Bank-ID? E55
ANNONS

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.