Konjunktur

Växande skulder ökar riskerna i kommunerna

Kommunernas skulder ökar snabbt i alla delar av landet och har nått rekordnivåer.

Publicerad 2020-02-18

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector i en presskommentar.

Nordeas analys visar att kommunernas skuldsättning balanseras av att tillgångarna också ökar. Däremot kan räntekostnaderna bli en utmaning för kommunernas budget om räntan stiger.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.

Konjunkturmässigt får kommunerna ingen draghjälp i närtid, enligt Nordeas analys. Sysselsättningsutvecklingen är dämpad i alla regioner, vilket innebär att kommunernas skatteintäkter ökar långsamt. Den globala avmattningen syns särskilt i de mer industritunga regionerna. Redan i slutet av 2020 finns det dock tecken på en bredare konjunkturuppgång.  

– Den svenska lågkonjunkturen blir mild. Hushållen tar över som tillväxtmotor samtidigt som exporten växlar ner i närtid. Det innebär att tillväxten blir mer koncentrerad till storstadsregionerna under 2020, säger Susanne Spector.

Platsannonser