15 aug.
2026

Realtid

Sparare sitter på biljonberg i kontanter – förvaltarna vill åt dem

Sparare sitter på stora mängder kontanter. (Foto: Henrik Montgomery/TT)
Johan Colliander

Johan Colliander

Amerikanska privatsparare håller rekordbelopp i kontanter, och förmögenhetsförvaltarna gör allt för att få ut dem på marknaden. Över 3 000 miljarder dollar ligger i amerikanska penningmarknadsfonder för privatpersoner, nära en rekordnivå, enligt branschorganet Investment Company Institute.

Pengarna strömmade in 2022, när den amerikanska centralbanken avslutade sin nollräntepolitik och penningmarknadsräntorna klättrade över 5 procent.

Missa inte: Intel storsatsar – svenska sparare får ta smällen. Realtid

Räntorna har sjunkit sedan dess, snittet ligger nu kring 3,5 procent, enligt Crane Data, men lockelsen sitter kvar.

Förvaltarnas argument – och egenintresset

Kapitalförvaltarna, som i många fall också tjänar högre avgifter på annat än kontanter, målar upp en tydlig risk: att avkastningen på kontanter inte håller jämna steg med inflationen.

Just nu ligger penningmarknadsräntan ungefär i nivå med prisökningstakten, vilket i praktiken innebär noll realavkastning.

Läs även: Kontanter blir dyrare: Så mycket kan ett uttag kosta. E55

Alternativen som pitchas är företagsobligationer, kommunobligationer och mer exotiska produkter som buffert-ETF:er och privatkredit. David Royal, finans- och investeringschef på Thrivent, menar att 2022 ,då både aktier och obligationer föll, har förvridit spararnas syn på ränteplaceringar och fått dem att glömma diversifieringsnyttan med längre löptider, skriver Wall Street Journal.

Men skepsisen är utbredd bland spararna själva. WSJ har pratat med den pensionerade piloten Don Ross, 75, som håller 85 procent i aktier och resten i en penningmarknadsfond, och som möter varje uppmaning att ”gå in på marknaden igen” med en motfråga: varför säger de det?

Även Dalio dömer ut kontanterna

Kritiken mot att sitta stilla i kontanter har fått luft även på annat håll.

Miljardären Ray Dalio varnar för att kontanter, inklusive sparkonton och penningmarknadsfonder, är den sämsta placeringen sett över tid, just på grund av inflationen.

Missa inte: Förmögenhetsförvaltarna pressas av AI. Realtid

I samma sammanhang har Apollos chefsekonom Torsten Sløk beskrivit den klassiska 60/40-portföljen som trasig, eftersom aktieavkastningen numera drivs av AI-koncentration snarare än konjunktur.

Även den AI-drivna kapitalmarknaden pressar upp obligationsräntorna. Så kallade ”hyperscalers” som ger ut obligationer för att finansiera AI-utbyggnaden bidrar till högre avkastning, vilket samtidigt ökar risken i längre löptider.

Svenska sparare står också still

Mönstret känns igen i Sverige, om än i annan skala.

Enligt SCB hade svenska hushåll 2 078 miljarder kronor på sparkonton utan bindningstid i mars 2025, varav 61 procent låg kvar hos storbankerna, där räntan ofta är som lägst.

Läs även: Svenskar kan få en chock – här är kontanter fortfarande ett måste. Dagens PS

Med CNBC:s exempel växer 1 000 dollar på ett sparkonto till knappt 1 040 dollar på tio år, men är värt bara 812 dollar efter inflation, medan samma summa på börsen kunnat bli drygt 2 000 dollar.

För en buffert på tre till sex månaders utgifter fyller kontanterna sin funktion. För långsiktigt sparande blir de dyra.

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin

Spara & placera

Analytikernas varning: 60/40-portföljen är "trasig"

04 aug. 2026
Börs & finans

Ray Dalio: Därför är kontanter en falsk trygghet

03 aug. 2026