Nu hotar dessutom en rejäl skattesmäll den populära sparformen, som utifrån nuvarande ränteläge skulle beskattas dubbelt så högt som i dag, skriver Dagens Industri.

Schablonintäkten för ett ISK bestäms sedan som statslåneräntan plus en procentenhet, där summan som lägst får landa på 1,25 procent. I fjol låg statslåneräntan på 0,23 procent per den 30 november, vilket följaktligen gör att schablonintäkten för ett ISK i år ligger på lägsta nivån 1,25 procent. Det medför att skatten på kapitalunderlaget på ett ISK, då den 30 procentiga skatten dras på schablonintäkten, landar på 0,375 procent.

Statslåneräntan har stigit till 1,45 procent, vid Riksgäldens senaste uppdatering för knappt en vecka sedan. Den innebär att den för ISK-skatten avgörande räntesatsen mer än sexfaldigats på mindre än ett halvår.

Utifrån nuvarande statslåneränta skulle schablonintäkten på ett ISK landa på 2,45 procent. Efter den 30 procentiga skatten ger det en skattesats på 0,735 procent på kapitalunderlaget, vilket är nära en fördubbling från nuvarande nivå. Det återstår att se hur statslåneräntan utvecklas fram till den 30 november, då nästa års skatt på ISK definitivt utvecklas.