Tidöregeringen har fallit. Den tyngsta notan gäller dock inte det en ny regering kan riva upp, utan det den tar över halvfärdigt. Från kärnkraften vid Ringhals till bankskatten och ISK. Realtid går igenom besluten där hundratals miljarder kronor nu hamnar på förhandlingsbordet.
Regeringen föll – så mycket pengar står nu på spel
Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnar in sin avskedsansökan. Beskedet kommer kort efter Valmyndighetens preliminära resultat som visar att oppositionen fått majoritet.
Mandatfördelningen slutar på 176 för S, V, MP och C och 173 för Tidöpartierna M, SD, KD och L.
Vem som tar över är ändå oklart. Magdalena Andersson (S) har mandaten men saknar ett färdigt regeringsunderlag. V säger att partiet måste sitta i regeringen om dess röster behövs. C säger att en regering där V sitter inte är acceptabel.
Missa inte: Sverige sköt på EU:s löneregler – nu kan Bryssel agera. Realtid
Den nya riksdagen samlas den 28 september och dagen därpå kan talmannen som tidigast lägga fram ett förslag på ny statsminister. Samtidigt tickar klockan. Eftersom 2026 är valår ska budgetpropositionen för 2027 lämnas senast den 15 november 2026.
Kärnkraften: nästa regering fattar beslutet
Det största enskilda åtagandet gäller Videberg Kraft, bolaget som ska bygga nya reaktorer vid Ringhals. I juni beslutade regeringen att staten ska köpa 60 procent av bolaget.
Det inledande kapitaltillskottet uppgår till högst 1,8 miljarder kronor. Staten kan sedan skjuta till ytterligare upp till 34,3 miljarder kronor under byggperioden, enligt Energy Loop.
Till det kommer kärnavfallet. Regeringen uppskattar de fasta kostnaderna för ett nytt avfallsprogram till 122 miljarder kronor, med ett påslag på 61 miljarder för eventuella fördyringar.
Läs även: Iran-kriget har redan kostat USA minst 180 miljarder dollar. Dagens PS
Det tyngsta beloppet är lånen. Utredningen bakom lagen räknade med att reaktorerna kostar omkring 400 miljarder kronor, varav 300 miljarder i statliga lån. Kritiken mot kalkylen har varit hård.
Avgörande är tidsplanen. Den formella överlåtelsen av aktierna till staten väntas ske under andra halvåret 2027, och kommissionens statsstödsbeslut väntas hösten 2027, enligt regeringen. Det är alltså nästa regering som håller i pennan.
S vill inte stoppa projektet men ställer villkor. Partiet godtar regeringens energibemyndigande, under förutsättning att det breddas till all storskalig fossilfri elproduktion och att en bred energiöverenskommelse kommer på plats före ett investeringsbeslut, enligt Aktuell Hållbarhet. Miljöpartiet är fortsatt emot ny kärnkraft.
Jobbskatteavdraget: sänkningar för höginkomsttagare kan backas
I budgeten för 2026 bedömde regeringen att det ordinarie jobbskatteavdraget bör förstärkas med 17,36 miljarder kronor.
Samtidigt bör det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 66 år förstärkas med 4,04 miljarder kronor.
Missa inte: Norges rikaste kvinna står bakom både Kalles och Felix. Realtid
S vill göra det på ett annat sätt. Partiet vill ge lika stor lättnad som regeringen för personer som tjänar upp till 66 750 kronor per månad, framgår det av skatteutskottets yttrande.
Samtidigt vill S återinföra avtrappningen av jobbskatteavdraget, vilket betyder högre skatt för dem som tjänar mer.
Bankerna: ny skatt på räntenettot
Storbankerna betalar redan en riskskatt. Skattesatsen höjdes till 0,07 procent från 2026. Den skatten är dessutom hotad i EU-domstolen.
Oppositionen vill gå längre. Socialdemokraternas förslag var 23 procents skatt på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt, enligt Företagarna.
Läs även: Så mycket tjänar svensk medelklass – tjänar du mer eller mindre? E55
Här går dock en spricka genom oppositionen. Miljöpartiet har ställt sig bakom S-förslaget. Vänsterpartiet vill gå längre och talar i sin vårbudget om en bankskatt på 50 procent av övervinsterna. Centerpartiet är emot.
S finansministerkandidat Mikael Damberg har motiverat skatten med att bankerna ”har också gjort exceptionellt stora vinster de senaste åren”, enligt Placera.
ISK: de största spararna i skottlinjen
Sedan årsskiftet är sparande på ISK skattefritt upp till 300 000 kronor. S vill behålla den nivån. Partiet vill samtidigt införa en tredje beskattningsnivå för dem med störst kapitalinnehav i ISK, för att minska skatterabatten för stora kapital.
Gränsen ligger på tre miljoner kronor. Någon exakt skattesats för den högre nivån har inte presenterats, skriver Börskollen.
Vänsterpartiet vill längre än så. V föreslog i sin budgetmotion för 2026 att den skattefria nivån skulle sänkas till 50 000 kronor och att ett tak på 2 miljoner kronor skulle införas för ISK.
Drivmedel och klimat: sänkningen löper ut om två veckor
Den tillfälliga sänkningen av bensin- och dieselskatten gäller bara under perioden den 1 maj–30 september 2026. Enligt riksdagen minskar statens inkomster med cirka 1,56 miljarder kronor i den extra ändringsbudgeten. I betänkandet finns fyra reservationer från S, V och MP.
De permanenta sänkningarna väger tyngre. De beräknas minska skatteintäkterna med 5,49 miljarder kronor 2026 och 5,65 miljarder kronor 2027, enligt regeringen.
Klimatpolitiken kan också bli en knäckfråga i regeringsbildningen. Centerpartiet har uttryckligen knutit sitt fortsatta regeringsstöd till att utsläppen minskar.
Även kollektivtrafiken berörs. De halverade priserna på månadskort gäller till årsskiftet och finansieras med statliga miljarder till regionerna. S, V, MP och L vill alla behålla halvpriset, enligt SvD:s enkät.
Infrastrukturen: 1 171 miljarder kan omprioriteras
Tidöregeringen fastställde i våras en ny nationell infrastrukturplan. Den omfattar sammanlagt 1 171 miljarder kronor, en ökning med 203 miljarder kronor.
Ramen är beslutad, men fördelningen mellan väg och järnväg kan ändras. Planen sträcker sig tolv år framåt, och en ny reviderad plan tas fram vart fjärde år.
Unga: sänkt arbetsgivaravgift utan framtid
Regeringen har tillfälligt sänkt avgiften för unga i åldern 19–23 år från 31,42 till 20,81 procent, vilket gäller under perioden april 2026 till september 2027.
V, S och MP motsätter sig en permanent sänkning. S motiverar det med att liknande åtgärder tidigare visat sig vara dyra och ineffektiva för att få unga i arbete, rapporterar Fri Köpenskap.
Det här står inte på spel
Försvaret berörs knappast av regeringsskiftet. Alla åtta riksdagspartier står bakom att nya försvarsutgifter tillfälligt lånefinansieras. Avvikelsen för det militära och civila försvaret får innebära en ökad skuldsättning på maximalt 300 miljarder kronor.
Den öppna frågan är i stället vem som betalar. Det finansiella sparandet i offentlig sektor ska vara i balans senast 2035, och det kräver att finansieringsåtgärder successivt införs, enligt överenskommelsen.
Matmomsen väcker liten strid. Sänkningen från 12 till 6 procent väntas kosta 16 miljarder kronor för 2026 och 21 miljarder 2027 och gäller till och med 2027. S har själv föreslagit en tillfällig sänkning, men lovar inget om förlängning. Partiets presstjänst skriver att framtida reformer behöver analyseras utifrån hur det ekonomiska läget ser ut då.
ROT-avdraget har redan återgått till det normala. Den tillfälliga höjningen till 50 procent som gällde mellan den 12 maj och 31 december 2025 har upphört. Det finns därmed inget för en ny regering att riva upp.
