Med tre rösters marginal klubbade riksdagen regeringens finansiering av ny kärnkraft – utan att veta hur stor notan blir för skattebetalarna.
"Sämsta sedan Vasaskeppet" – tung kritik mot nya kärnkraften
Simon Kronö
Uppdaterad: 22 maj 2025Publicerad: 22 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När riksdagen på onsdagen röstade igenom regeringens finansieringsmodell för ny kärnkraft med 154 röster mot 151, innebar det inte bara en politisk seger för Tidöpartierna – utan också starten på vad som kan bli Sveriges dyraste energisatsning någonsin.
Detta utan någon fastställd kostnad.
Missa inte: Svenskarna vill ha kärnkraft – vägrar betala för den. Realtid
”Det blir som att köpa grisen i säcken”, konstaterar Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna, enligt TT.
Hans kritik träffar kärnan i det finansieringsbeslut som nu möjliggör statliga lån och prisgarantier för kärnkraftsbolag – men där den totala kostnaden först ska fastställas i kommande budgetpropositioner.
14 år försenat
Den utredning som ligger till grund för lagen bedömde att fyra reaktorer kan kosta 400 miljarder kronor, varav staten står för lån på 300 miljarder.
Men kärnkraftens kostnadsutveckling följer ett välkänt mönster av dramatiska fördyringar.
ANNONS
De senaste reaktorerna i Europa har regelmässigt kostat flera gånger mer än beräknat, skriver Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, i Aktuell Hållbarhet.
Finlands Olkiluoto 3 blev 14 år försenad med kostnader som tredubblades.
ANNONS
Senaste nytt
”Behöver vind och sol nu”
Samtidigt pekar Energiforsk i en färsk rapport på en paradox som regeringen förbiser.
”Våra analyser visar att det bara är landbaserad vindkraft och solel som i någon större utsträckning kommer kunna möta en ökad efterfrågan på el från industrin fram till 2035”, säger forskningsinstitutets vd Markus Wråke i ett pressmeddelande.
EU-länder kräver ökad kärnkraft
Länderna vill se ett ökat samarbete över gränserna.
Tidsaspekten leder också till en dubbelproblematik.
ANNONS
När regeringens mål är att två storskaliga reaktorer ska vara på plats 2035, riskerar den massiva kärnkraftssatsningen att tränga undan investeringar i den förnyelsebara energi som kan byggas snabbare.
”Ska det vara någon mening med kärnkraft på sikt, så behöver vi vind och sol nu, för annars har de företag flyttat som ska använda energin”, påpekar Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet, enligt TT.
Vattendelare
Branschens reaktioner speglar denna splittring.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke välkomnar beslutet som ”ett viktigt steg för att trygga Sveriges energiförsörjning”.
Miljöekonomen Lars Zetterberg från IVL varnar för att ”subventionerad kärnkraft kommer leda till uteblivna investeringar i andra kraftslag som vi också behöver”.
Läs även: Vad kostar egentligen ny kärnkraft Sverige? News55
Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande för Energikontoren Sverige, är än mer kritisk.
ANNONS
”Min slutsats är att det här kan bli den sämsta statliga investeringen sedan regalskeppet Vasa”, säger han enligt Aktuell Hållbarhet.
Smällen mot elkunderna
Riksdagsbeslutet sker samtidigt som tolv EU-länder, inklusive Sverige, kräver att EU-kommissionen ska främja finansiering av kärnkraftsprojekt genom det så kallade Pinc-programmet, skriver Aktuell Hållbarhet.
Det signalerar en bredare europeisk trend, men också en fortsatt djup splittring där Tyskland fortfarande tar tydligt ställning mot kärnkraft.
Nya reaktorer till 2035? Glöm det, säger svenskarna
Bilden ligger i linje med vad experter länge har varnat för.
För svenska elkunder innebär beslutet en kommande elskatt för att finansiera prisgarantierna, medan skattebetalarna genom statsbudgeten ska stå för lånegarantierna.
En regering som gick till val på löften om lägre energipriser har nu antagit en modell som enligt kritikerna riskerar att höja dem.
Nordamerikas första SMR-kraftverk klart inom 5 år
Därför blickar många mot ett mindre och snabbare alternativ.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS