Över hundra ledamöter i Europaparlamentet vill att EU tar upp striden om Rysslands frysta tillgångar igen. En av initiativtagarna är liberalen Karin Karlsbro, två veckor efter att den svenska regeringen drog i gång samma debatt bland medlemsländerna.
”Ryssland ska betala” – svensk bakom nytt krav på de frysta miljarderna
Sammanlagt 122 ledamöter i Europaparlamentet har skrivit under ett brev som uppmanar EU:s ledare att återuppta samtalen om att använda Rysslands frysta tillgångar för att stödja Ukraina. Det rapporterar Euronews, som har tagit del av brevet. Det skickades i onsdags.
Initiativet kommer från tre liberala ledamöter. Karin Karlsbro (L) från Sverige, Nathalie Loiseau från Frankrike och Petras Auštrevičius från Litauen. Undertecknarna kommer från sex av parlamentets politiska grupper, från Vänstern till de konservativa i ECR.
Läs även: 90 miljarder räcker inte – Sverige vill åt Rysslands frysta pengar. Dagens PS
”Ryssland bör bära de ekonomiska konsekvenserna av sitt anfallskrig”, står det i brevet enligt Euronews.
Karlsbro är parlamentets huvudförhandlare för ekonomiskt stöd till Ukraina. Redan i februari försökte hon, enligt Norrtelje Tidning, få parlamentet att plocka fram det skrotade lagförslaget om tillgångarna igen.
Kiev saknar 23 miljarder
Brevet är ställt till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, utrikeschefen Kaja Kallas, ekonomikommissionären Valdis Dombrovskis, Europeiska rådets ordförande António Costa och Irlands premiärminister Micheál Martin, vars land är ordförande i ministerrådet.
Bakgrunden är Ukrainas budgetkris. Kiev har flaggat för ett underskott på 23 miljarder euro i försvarsbudgeten, och medlemsländerna vill inte skjuta till mer ur de egna statskassorna. Enligt parlamentarikerna räcker inte lånet på 90 miljarder euro som EU gav slutgiltigt klartecken till tidigare i år. Euronews uppger att kostnaden för den ryska förstörelsen redan uppskattas till över 600 miljarder euro.
Missa inte: Euroclear förlorar i rysk domstol – vägrar betala. Realtid
Brevet ger stöd åt utspelet från Sverige, Nederländerna, Spanien och Polen i slutet av augusti, när de fyra länderna bad kommissionen pröva nya vägar för tillgångarna. Enligt Euronews skrevs det brevet på den svenska regeringens initiativ.
Ny struktur ska ta risken från Belgien
EU håller över 200 miljarder euro i ryska tillgångar. Huvuddelen ligger hos värdepappersförvararen Euroclear i Belgien. Kommissionen föreslog i december att tillgångarna skulle omvandlas till ett räntefritt lån till Ukraina, men planen föll på toppmötet i Bryssel efter farhågor om de juridiska riskerna.
Belgien har motsatt sig planen från början av rädsla för ryska stämningar. Italien, Bulgarien och Malta har också uttryckt tvivel. Parlamentarikerna vill därför att kommissionen lägger fram ett nytt förslag. Enligt dem ska tillgångarna föras över till ett nytt EU-instrument som tar över de juridiska förpliktelserna mot Rysslands centralbank.
Läs även: EU ger 1,4 nya miljarder till Ukraina – från ryska tillgångar. Realtid
Tanken ligger nära den modell som Ukrainas finansminister Serhiy Marchenko förde fram tidigare i september. Där flyttas förvaltarskapet från Euroclear till en ny struktur, och rättsprocesserna blir alla 27 medlemsländers gemensamma ansvar.
Något tecken på att Belgien har mjuknat finns inte. Försvarsminister Theo Francken har i belgiska VRT sagt att dörren är stängd. Premiärminister Bart De Wever har tidigare liknat tillgångarna vid en gås som värper guldägg: avkastningen kan användas, men kapitalet ska ligga kvar tills det finns ett fredsavtal.
Samtidigt pågår en rättslig strid mellan Euroclear och Rysslands centralbank. En rysk domstol har dömt Euroclear att betala omkring 220 miljarder euro i skadestånd. Euroclear vägrar betala och har i sin tur stämt centralbanken i Belgien.
