Det tar många år att få en ny gruva för sällsynta jordartsmetaller i drift. Under tiden vill det amerikanska återvinningsbolaget Paladin Envirotech utvinna metallerna ur skrotade hårddiskar, vindkraftverk och MRI-maskiner och nu nästan fyrdubblar bolaget kapaciteten.
Gamla hårddiskar blir USA:s nya gruva för jordartsmetaller
Paladin Envirotech utvinner i dag omkring 40 ton material per år ur uttjänt utrustning. Bolaget har investerat drygt 5 miljoner dollar för att höja kapaciteten till 150 ton per år vid treskiftsdrift. Den utbyggda anläggningen väntas vara i gång i början av tredje kvartalet nästa år, skriver Mining.com.
”Gruvdrift är absolut nödvändigt. Men man kan hjälpa till att lösa det kortsiktiga problemet redan nu genom att ta hand om uttjänta tillgångar”, säger Luke Wray, Paladins vice vd med ansvar för kritiska material och försvar, till Mining.com.
Missa inte: Okänt kinesiskt bolag ger Xi trumfkort mot USA. Realtid
Gruvor tar åratal
Washingtons satsning på inhemska leveranskedjor har riktat strålkastarljuset mot amerikanska fyndigheter. Men en ny gruva kräver långa tillståndsprocesser, stora investeringar och egen förädlingskapacitet.
Läs även: 6 miljarder kronor för brasiliansk lera – det är magneten i din elbil det handlar om. Dagens PS
Beroendet av Kina är samtidigt stort. Kina står för cirka 70 procent av gruvbrytningen, 90 procent av separations- och processkapaciteten och 93 procent av magnettillverkningen, som Realtid tidigare rapporterat. Pentagon inför samtidigt ett förbud mot magneter av sällsynta jordartsmetaller med kinesiskt ursprung, enligt Dagens PS.
Återvinning går snabbare att skala upp, menar Wray. Anläggningarna kan byggas modulärt på befintliga industriområden, med enklare tillståndskrav.
MRI-maskiner rika på dysprosium
Paladin fokuserar på utrustning med permanentmagneter: hårddiskar, datacenter, elbilsmotorer, generatorer och vindkraftverk. Hårddiskar innehåller neodym och praseodym samt spår av terbium, medan större industriutrustning ger tillgång till tyngre metaller som dysprosium.
Enligt Wray kan magneter från MRI-maskiner innehålla mellan 13 och 16 procent dysprosium.
Missa inte: USA och Kina slåss om metallerna – då kliver Brasilien in. Realtid
Bolaget samarbetar med Western Digital kring uttjänta hårddiskar och med Critical Materials Recycling i Boone, Iowa, som använder en syrafri lakningsprocess utvecklad vid Ames National Laboratory. Utbytet av jordartsmetaller ligger enligt Wray på 97–98 procent. I ett fall har återvunnet material gått tillbaka in i Western Digitals egen produktionslinje.
AI-boomen kan växa råvarubasen ytterligare. Datacenterutrustning byts enligt Wray ut vart tredje till femte år.
Magneterna blir en bonus
Kinas skala och låga kostnader gör det svårt för västerländska aktörer att konkurrera. Paladins svar är att tjäna pengar på hela den skrotade tillgången. Ur ett vindkraftverk säljs först stål, koppar och mässing.
”Magneterna får man då utan kostnad. De är bara en biprodukt”, säger Wray till Mining.com.
Bolaget uppger att det i dag kan köpa material till priser i nivå med kinesiska riktmärken och sälja på västmarknaden med en marginal på 10–20 procent.
Paladin får inga statliga bidrag men ägs av det kaliforniska riskkapitalbolaget SER Capital. Bolaget har sex anläggningar i USA, två i Europa – i Nederländerna och Irland – och planerar en i Sydkorea.
En bråkdel av utbudet
Återvinning är än så länge marginell. Den globala återvinningsgraden för sällsynta jordartsmetaller ligger fortfarande under en procent, enligt en analys från SMM. Analysen konstaterar att återvinning inte ersätter gruvbrytning men kan förstärka västvärldens leveranskedjor.
Fler bolag ger sig in. I Japan har Daikin, Shin-Etsu Chemical, Hitachi och Tokyo Eco Recycle gått samman för att återvinna magneter ur kompressorer i kommersiella luftkonditioneringar, med full drift från 2027, rapporterar Argus. Japans miljödepartement har avsatt omkring 37,9 miljarder yen för att främja återvinning av sällsynta metaller.
I Sverige pågår samtidigt det långsamma gruvspåret. LKAB har skrivit upp fyndigheten Per Geijer i Kiruna med 25 procent till över 1,3 miljoner ton jordartsmetallsoxider, men en bearbetningskoncession betyder inte tillstånd att starta en gruva.
