Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår ett nytt system för miljösanktionsavgifter. Dagens fasta avgifter blir kvar, men vid sidan av dem införs rörliga avgifter. De bestäms i varje enskilt fall och kan landa mellan 5 000 kronor och 5 miljoner kronor, enligt regeringens pressmeddelande.
I dag är lagens tak 1 miljon kronor. De högsta fasta avgifterna i förordningen ligger på 500 000 kronor och gäller brott mot svavelbestämmelserna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2027, och remisstiden gick ut i måndags.
Läs även: Ville ta emot 800 000 ton avfall – domstolen säger nej. Realtid
Avgiften ska spegla hur allvarlig överträdelsen är. Hänsyn ska bland annat tas till hur länge den pågått och hur omfattande den varit, om den orsakat miljöskada, om det fanns uppsåt och vilken finansiell ställning den som bröt mot reglerna har. När tillsynsmyndigheten är en kommun ska länsstyrelsen besluta om avgiften.
Kassaflödet avgör
Fastighetsägarna representerar omkring 15 000 medlemmar, från börsnoterade fastighetsbolag till bostadsrättsföreningar. Organisationen lämnade sitt remissvar den 13 november. Svaret är undertecknat av vd Anders Holmestig och Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet.
Missa inte: Kontanttak på 110 000 kronor 2027 – Riksbanken vill ha 10 000. Dagens PS
Fastighetsägarna håller med om att individuella bedömningar kan ge mer proportionerliga avgifter, men varnar för att omsättningen används som mått på betalningsförmåga. Organisationen tar två fastighetsbolag som exempel. Båda omsätter 50 miljoner kronor, men efter drift, räntor och nödvändiga utgifter har det ena ett kassaflöde på 8 miljoner kronor och det andra 400 000 kronor. En avgift på 80 000 kronor motsvarar då 1 procent av kassaflödet för det första bolaget och 20 procent för det andra.
Fastighetsägarna vill också att bedömningen görs för det enskilda bolag som begått överträdelsen och inte för hela koncernen.
Köldmedier kan bli dyra
Ett annat exempel i remissvaret gäller f-gaser. En fastighetsägare med 50 köldmedieanläggningar och serviceavtal får tio läckagekontroller försenade på grund av ett administrativt misstag hos entreprenören. Det kan enligt Fastighetsägarna ge en samlad avgift på 200 000 till 800 000 kronor. Organisationen ifrågasätter därför att lägsta avgiften för bristande läckagekontroll ska vara 20 000 kronor. En kort försening bör inte behandlas som en kontroll som aldrig gjordes.
Läs även: Konkurrensverket backar slopad nätläkartaxa – men varnar för följderna. Realtid
Fastighetsägarna säger också nej till att länsstyrelsernas prövning ska kosta 800 kronor i timmen. Organisationen vill att den betalas med statliga anslag. Den vill dessutom att vägledning tas fram innan reglerna börjar gälla och att det ska gå att få betalningsanstånd. Fastighetsägarna har tidigare drivit frågor om miljöavgifter för egenproducerad el.
Konkurrensverket positivt
Konkurrensverket är mer positivt. Myndighetens remissvar, undertecknat av generaldirektör Marie Östman, kom samma dag.
”Konkurrensverket tillstyrker att både fasta och rörliga miljösanktionsavgifter kan dömas ut, skriver myndigheten.
Enligt Konkurrensverket ger rörliga belopp mer träffsäkra sanktioner. Myndigheten välkomnar också att vinster från vissa överträdelser ska kunna dras in, så att företag som följer reglerna inte förlorar på det. Samtidigt vill den att det blir tydligt hur den ekonomiska fördelen ska räknas ut.
Även Länsstyrelsen i Västmanland stöder förslaget och menar att dagens fasta avgifter slår orättvist, eftersom en liten aktör kan drabbas hårt medan en stor knappt märker av samma avgift. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, stöder också uppdelningen men vill få klarlagt hur de rörliga avgifterna ska beräknas.