Tidöpartiernas löfte om ny kärnkraft till 2035 möts av stark skepsis från svenska folket. I Realtids omfattande enkätundersökning tror endast 13 procent att regeringens tidplan kommer att hålla. Bilden ligger i linje med vad experter länge har varnat för.
Nya reaktorer till 2035? Glöm det, säger svenskarna


Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Endast 13 procent av svenskarna tror att målet om nya reaktorer till 2035 är realistiskt, visar Realtids enkät.
- Tidigare kärnkraftsprojekt i Europa har kantats av massiva förseningar och kostnadsökningar, vilket gör tidsplanen ytterst osäker.
- Trots misstron mot tidsplanen anser nästan hälften av svenskarna att ny kärnkraft behövs för Sveriges energiförsörjning.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Trots politikernas offensiva retorik och Vattenfalls uttalade ambition om byggstart redan 2029, skakar svenskarna på huvudet.
Realtids senaste läsarenkät bland 1 382 tillfrågade visar att hela 55,7 procent svarar nej på frågan om regeringens tidsplan kommer att hålla.
Missa inte: Svenskarna vill ha kärnkraft – vägrar betala för den. Realtid
Ytterligare 21,1 procent tror att det möjligen kan gå – men bara med statligt stöd.

”Vansinnesbeslut”
Misstron är inte tagen ur luften. Internationella erfarenheter tyder på att kärnkraftsprojekt regelmässigt dras med både förseningar och kostnadsökningar.
”Finns ingen tidplan i något land som har hållit”, konstaterar en respondent.
”Risken är stor för ett ideologiskt motiverat vansinnesbeslut i föråldrad teknik”, skriver en annan.
Skepsisen bland svenskarna är påfallande lika den som energiexperter har uttryckt.

Lyxyacht med kärnkraft – en så kallad delad fråga
Drömmen om lyxyachter drivna av kärnkraft väcker både hopp och skepsis.
Senaste nytt
Omfattande förseningar
När regeringen i mars aviserade sin lånegaranti på 400 miljarder kronor, som sedan utökades till 600 miljarder, var tveksamheten från analytikerhåll betydande.
Särskilt utmanande ansågs tidsplanen vara, med tanke på att liknande projekt i Europa dragit ut på tiden avsevärt.

Finländska Olkiluoto 3, som ofta har lyfts fram som jämförelse, blev 13 år försenat och mer än tre gånger dyrare än planerat, enligt SVT Nyheter.
Franska Flamanville 3 drogs med liknande förseningar och kostnadsökningar, enligt Ny Teknik.
Läs även: 40 år efter katastrofen: Hundarna som överlevde strålningen. News55
Stort stöd för kärnkraft
Andra pekar på bredare systemproblem.
”Kärnkraftens andel av världens elenergiproduktion minskar… Den geopolitiska aspekten och avfallsproblemen med kärnkraften kan inte heller bortses ifrån. Kostnaden för kärnkraft har stadigt ökat över tid”, skriver en av Realtids läsare.

Vattenfalls onödiga brakförlust: ”Tekniken finns”
Statliga Vattenfalls vindkraftsverksamhet gör hundratals miljoner i förlust.
Undersökningen visar också att trots den utbredda misstron mot tidsplanen och finansieringen, finns ett starkt stöd för själva kärnkraften.
Nästan hälften, 49,3 procent, anser att Sverige ”absolut” behöver bygga ny kärnkraft.
Klyftan mellan löfte och verklighet
Regeringens utmaning handlar därmed inte om folkligt stöd för kärnkraften som sådan, utan om trovärdigheten i genomförandet.
Projektet kommer att löpa över flera mandatperioder och med kostnader som sannolikt blir betydligt högre än den initiala kalkylen.
Därmed riskerar klyftan mellan politiskt löfte och praktiskt genomförande att växa.

Ny kärnkraft i Sverige – två giganter gör upp om miljardprojektet
Sverige satsar på ny kärnkraft och miljardbelopp står på spel.
Svenskarna och experterna samstämmiga
Samtidigt fortsätter prisutvecklingen för förnybar energi att utmana ekonomin i storskaliga kärnkraftsprojekt.
Om Vattenfall verkligen sätter spaden i marken 2029 återstår att se, men både experter och svensk allmänhet förefaller redan ha bildat sig en uppfattning:
Det kommer att dröja betydligt längre än till 2035 innan nya svenska reaktorer levererar el till nätet.
Missa inte: Tung industri kliver in i satsning på kärnkraft – men S röstar nej. Realtid

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.