Medan arbetslösheten i Sverige ligger runt 9 procent kämpar arbetsgivare samtidigt med att hitta rätt kompetens – en växande paradox som hotar tillväxten. Experter pekar nu på ett systemfel där utbildningsval och arbetsmarknadens behov drar åt olika håll, med långtgående konsekvenser för svensk ekonomi.
Kompetenskrisen hotar tillväxten – trots hög arbetslöshet
Simon Kronö
Uppdaterad: 24 apr. 2025Publicerad: 24 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Tre av fyra arbetsgivare har svårt att hitta rätt personal, samtidigt som arbetslösheten i Sverige ligger runt 9 procent – en paradox som pekar på ett strukturellt systemfel.
- En ökad akademisering och statusjakt leder till att unga väljer utbildningar som inte motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan – särskilt inom yrken som IT, industri och bygg.
- Experter menar att långsiktiga reformer i utbildningssystemet, och en förändring i attityder kring yrkesutbildning, är nödvändiga för att minska glappet och främja ekonomisk tillväxt.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Tre av fyra arbetsgivare i Sverige har svårigheter att hitta rätt kompetens enligt en undersökning från Manpower Group.
Det är nästan en fördubbling jämfört med för tio år sedan. Samtidigt visar indikatorer att problemet fortsätter att fördjupas.
Missa inte: Experten: ”De tre T:na som bygger framtidens företag”. Realtid TV
”En del av det hela är ju svårigheten att hitta kvalificerat folk till vissa jobb”, säger Mats Alvesson, organisationsforskare och professor vid Lunds universitet och University of Bath, till Ekonomiekot Extra.
Missriktade utbildningsval
En grundorsak till kompetensbristen är enligt experterna att utbildningssystemet och utbildningsvalen inte matchar arbetsmarknadens faktiska behov.
Alltför många väljer teoretiska utbildningar som sedan inte efterfrågas i samma utsträckning.
ANNONS
130 000 sökte jobb på Saab i fjol – bara i Sverige
Rusning till det svenska försvarsbolaget.
”Rätt många vill ha fina, trevliga, bekväma jobb utifrån utbildningar som inte är alltför besvärliga”, säger Alvesson.
Trenden förstärks av en stor ökning av högutbildade – enligt SCB har andelen med högskoleutbildning nästan fördubblats sedan år 2000, från 16 till 31 procent.
ANNONS
Senaste nytt
Status styr utbildningsval
Ulrik Hoffman, expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning på Ungdomsbarometern, pekar på hur status och föräldrapåverkan styr ungas utbildningsval.
”Ofta uppfattas yrkesprogrammen som ganska smalt. De leder till ett specifikt jobb som man då ska få direkt efter gymnasiet”, berättar Hoffman för Ekonomiekot Extra.
Läs även: Arbetsgivare borde se äldre som en tillgång. News55
Nästan hälften av gymnasieeleverna känner inte till att yrkesprogram numera ger grundläggande högskolebehörighet, något som skulle kunna påverka fler att välja dessa inriktningar.
ANNONS
”Om man tittar på ungdomsarbetslösheten så är ju de siffrorna betydligt högre än arbetslösheten i stort, som i sin tur också är hög”, säger Hoffman.
De toppar bristlistan
Enligt Manpower Group är IT-kompetens den främsta bristkompetensen, följt av ingenjörer och logistikpersonal.
Samtidigt rapporterar Sveriges Radio att rekryteringsproblemen är störst inom bygg och industri.
Framtidens arbetsmarknad: ”Förändra eller bli förändrad”
AI förändrar spelreglerna på arbetsmarknaden.
Det är dock inte bara näringslivet som drabbas.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har i en riksdagsdebatt lyft fram hur bristen på specifik kompetens, snarare än pengar, bromsar Sveriges klimatanpassningsarbete, enligt Aktuell Hållbarhet.
Svårlösta strukturella problem
ANNONS
Att förändra situationen kommer att ta tid, betonar experterna. Det handlar om attityder, värderingar och systemförändringar.
”Det är jättesvårt och det kommer inte att ske över en natt, men det måste finnas en politisk vilja att ändra i systemen som någonstans är en bidragande orsak till varför attityden och värderingarna ser ut på det här sättet”, säger Hoffman till Ekonomiekot Extra.
Missa inte: Cementerad arbetslöshet hotar unga i Sverige. Dagens PS
Professor Alvesson har en ännu mer radikal syn på problemet:
”Historiskt sett är det en sanning att universitet leder till ett kvalificerat jobb, ett kvalificerat liv… i och med att det är oerhört många som ska utbilda sig så får vi massutbildning, och det gör ju att det inte riktigt är så att gamla sanningar stämmer”, förklarar han.
Hämmar tillväxten
En djupare reform av utbildningssystemet kan vara nödvändig, enligt Alvesson.
”Det är väl bra om man kunde ordentligt öka kravnivån på högskoleutbildningar som i dag kanske är väldigt lätt att komma in på, men också väldigt lätt att ta sig igenom”, säger han.
ANNONS
Industrin slår larm: ”Slöseri på toppkompetens”
Svensk industris konkurrenskraft drabbas.
Medan företagen försöker hitta kortsiktiga lösningar genom att erbjuda flexibla arbetstider, höja löner eller omskola personal, kvarstår de grundläggande systemutmaningarna.
Utan mer omfattande åtgärder riskerar kompetensglappet att fortsätta hämma Sveriges tillväxt under lång tid framöver.
Läs även: Kompetensbrist – men resurser sätter stopp för utbildning. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS