Företag skriker efter personal medan Sverige leder Europas dolda arbetslöshet. Författaren Stefan Engeseth förklarar varför matchningen inte fungerar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Företag skriker efter personal medan Sverige leder Europas dolda arbetslöshet. Författaren Stefan Engeseth förklarar varför matchningen inte fungerar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Det är lite som en dejtingapp som inte fungerar”, säger Stefan Engeseth, författare till boken ”Homo stupido”, till Realtid TV.
Statistiken avslöjar en mörkare bild än tidigare. Den nya mätningen inkluderar deltidsarbetslösa och andra aspekter som tidigare dolts i siffrorna, vilket ger högre synlighet för arbetslöshetens verkliga omfattning.
”Det som är så dumt är att vi har många arbetssökande och många företag som söker folk”, konstaterar Engeseth.
Kärnan i problemet ligger i rekryteringsprocessernas bristande anpassning till dagens verklighet. Företagen har utvecklat orealistiskt höga krav på sina sökande.
”Företagen söker i dag en professor för att snickra”, förklarar Engeseth.
De söker även folk som ska arbeta ”på deras museum i stället för på deras framtid”, som författaren uttrycker det – vilket innebär att de letar efter liknande profiler som befintlig personal snarare än att våga förnya sig.
”Man skulle behöva ha en förnyelse och se en möjlighet med alla som kan komma in och tillföra nåt nytt”, menar Engeseth.
Det mest slående exemplet kommer från Nya Zeeland, där Engeseth intervjuade Weta Digital – företaget bakom specialeffekterna till ”Sagan om ringen” och ”Matrix”, som enligt honom konkurrerat ut Hollywood.
Weta Digital har utvecklat en revolutionerande strategi: de har anställt en person vars enda uppgift är att få olikheter att fungera tillsammans.
”Anställer man den typen av personer som de har gjort kan man anställa dem med tio diagnoser, oavsett utbildning och bakgrund. Har man en person som får dem att fungera ihop som team kan de prestera i världsklass”, berättar Engeseth.
Strategin står enligt författaren i skarp kontrast till svenska företags rekryteringsprocess, där de som ”sticker ut” eller har icke-traditionell bakgrund blir ”först utgallrade”.
När företag anställer överkvalificerad personal – något som ofta händer under lågkonjunkturer – försvinner dessa medarbetare så fort som ekonomin förbättras.
Precis som på dejtingappar finns tron att det alltid finns något bättre, vilket skapar instabilitet.
Engeseth menar att många har tappat tron på att hitta rätt match, både på jobb- och kärleksmarknaden.
”En del har ju tappat tron på att det kan leda till seriösa relationer. Det är lite grann med jobbsökeriet också”, säger han.
Utvecklingen kompliceras ytterligare av teknologiska förändringar.
”Nu ser forskarna att AI gör att vi fortare glömmer vår kompetens. Då behöver man mer kontinuerlig utbildning hela livet”, konstaterar han.
Han kritiserar också det traditionella utbildningssystemet där ”folk utbildar sig i X antal år till någonting som de inte passar för” och menar att ”de har slösat mycket av sin tid”.
”Man behöver också ha en annan syn på att utbildning är en färskvara”, tillägger Engeseth.
Som lösning pekar författaren på ett oväntat föredöme: ursprungsbefolkningars metod för talangidentifiering.
”Indianer eller ’native americans’ tittar på barnen och ser vilka talanger de har. Sedan ska de kunna utveckla sin talang och optimera det till stammen”, förklarar han.
Detta system skulle enligt författaren kunna tillämpas i modern kontext, där politiker och lärare tidigt identifierar barns gåvor för att optimera deras utbildning och karriärval.
Engeseths slutsats är tydlig: ”Man kanske inte ska vara världsmästare i alla sporter, utan man ska välja något som man är extremt duktig på.”
ANNONS
Amerikanska aktier kan stiga i värde utan att svenska sparare tjänar pengar på sina investeringar. När kronan stärks mot dollarn minskar avkastningen räknad i svenska kronor. Här är valutaeffekten som många missar. Den svenska kronan påverkar betydligt mer än vad som syns på växlingskontot. Eftersom många svenskar äger utländska aktier och fonder kan valutans utveckling …
Börsen och den vanliga ekonomin går inte alltid åt samma håll. Aktiekurserna kan stiga trots att konjunkturen är svag. Christian Ploog, börs- och finansredaktör på Realtid och Dagens PS, reder ut. Börsen kan ibland kännas svår att förstå. Ekonomin går trögt, hushållen drar ned på sina utgifter och företagen möter en svagare efterfrågan. Ändå kan …
Höga förväntningar på AI driver upp aktievärderingarna. Men om vinsterna inte lever upp till förhoppningarna kan kursfallen bli stora. Även svenska fondsparare riskerar att drabbas. AI har blivit en av börsens starkaste drivkrafter. Teknikbolagen investerar enorma summor och marknaden räknar med kraftigt växande vinster. Men frågan är hur mycket av framtidens framgångar som redan är …
Tusen miljarder dollar. Så stora är nu USA:s galna räntekostnader på den enorma, växande statsskulden. Christian Ploog, börs- och finansredaktör Realtid och Dagens PS förklarar varför det är viktigt för svenskar.– Det påverkar både börsen, räntan och våra sparpengar, säger han i Realtid TV. Här är 3 frågor Christian Ploog svarar på i Realtid TV. Se …
Akobo Minerals har gått från prospektering till stabil guldproduktion och kassaflöde. Efter bolagets starkaste kvartal hittills är fokus nu på att öka kapaciteten, minska skuldsättningen och åter växla upp prospekteringen. Det nya vertikala schaktet kan bli nästa avgörande steg. Vid Segele-gruvan i västra Etiopien producerar Akobo Minerals guld från en fyndighet med ovanligt höga guldhalter. …