Efter ett två veckors uppehåll är Börsbarometern tillbaka. Trots ett skakigt geopolitiskt läge i Mellanöstern och en utdragen konflikt mellan USA och Iran, präglas marknaden just nu av en svårförklarad optimism. Men under ytan bubblar orosmoln som hotar både småbolagens finansiering och den svenska matförsörjningen.
För en vecka sen hade de amerikanska börserna stigit tio dagar i rad och världens börser noterar nya rekord igen.
Det mest anmärkningsvärda är dock ett tydligt skifte i marknadens mentalitet. För första gången under den pågående krisen har oljepriset stigit kraftigt samtidigt som dollarn backat mot kronan.
”Tidigare har oljeprisuppgångar lett till att marknaden backat och minimerat risker. Nu ser vi att riskaptiten går upp trots stigande energipriser”, konstaterar Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid.
Marknaden verkar ha prisat in en långvarig vapenvila eller ett fredsavtal, trots att situationen på marken förblir extremt osäker.
David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, lyfter fram det långa perspektivet som en förklaring till att investerare vägrar ge upp. Stockholmsbörsen firar snart 163 år och har genomlidit två världskrig och otaliga finanskriser.
Med en snittavkastning på cirka 7 procent per år (och 13 procent de senaste 40 åren) finns det en djupt rotad tro på aktiemarknadens motståndskraft. Bolagen fortsätter att tjäna pengar och leverera lönsamhet, vilket gör att många ser dippar som köplägen snarare än signaler på en total krasch.
Kris för småbolagens finansiering
Allt är dock inte högtryck. Ett nytt lagkrav som trädde i kraft den 1 mars riskerar att slå undan benen för mindre noterade bolag. Skärpta regler kring licenskrav för garanter i företrädesemissioner har lett till att antalet kapitalresningar halverats.
”Många privatpersoner och mindre bolag som agerat garanter vågar inte längre ta risken när man nu kan hamna i fängelse utan rätt licens”, förklarar David. Bristen på tydlig vägledning från Finansinspektionen skapar en förlamning på marknaden som drabbar tillväxtbolag som är beroende av nytt kapital för att överleva.
Jordbruket – en ekonomisk sårbarhet
Samtidigt som börsen jublar, tornar en kris upp sig för det svenska jordbruket. Trots elektrifieringen i andra sektorer är lantbruket fortfarande extremt beroende av fossila drivmedel och importerad konstgödsel.
Brist på insatsvaror: Importen från Ryssland har upphört och oron i Mellanöstern hotar nu nästa stora källa för mineralgödsel.
Produktionsstopp: Stora grossister har tidvis stoppat försäljningen på grund av osäker leveranskapacitet.
Prischock: Dyrare gödsel och diesel leder till lägre skördar, högre matpriser och i förlängningen att lantbrukare tvingas lägga ner.
Marknaden firar trots USA:s oklara vägval
Trots marknadens optimism kvarstår frågan hur den militära konflikten ska sluta. Iran har lyckats behålla sin regim och kontrollera sin närmiljö trots konfrontation med världens största krigsmakt.
”Iran kan gå ur det här med flaggan i topp enbart genom att regimen överlevt. Frågan är hur USA ska lyckas paketera situationen som en vinst”, säger Edvard. Innan den politiska lösningen är på plats finns en betydande risk för att den nuvarande börsyran kan visa sig vara ett falskt lugn före nästa storm.