Kolpriset har vänt dramatiskt uppåt, en utveckling som får direkta konsekvenser långt utanför marknaden för kolet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Kolet – världens sista utvägen när energin krisar
Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att uppgången främst drivs av störningar i andra energislag.
Prisökningen på kol är en direkt följd av oroligheterna på den globala oljemarknaden, präglad av krigen i Iran och Ryssland. När utbudet av andra energikällor sviktar, ökar efterfrågan på kol som ersättning.
”När andra energislag faller bort så fyller kolet den rollen”, säger Daniel Jacobs.
Missa inte:
Christer Gardell: ”Palatset har blivit en cirkus” – köper i börspaniken
Asien och Australien i fokus
Särskilt tydlig är utvecklingen i Asien. Australien, som är världens största kolgruveland, exporterar stora volymer till den asiatiska marknaden. Trots globala ambitioner att fasa ut det mest klimatpåverkande fossila bränslet, tvingas många länder nu återvända till kolet.
”Det är det skitigaste av energislagen. Men när man inte har tillräckligt med energi från de andra källorna tar man till kolet som en sista utväg, konstaterar Jacobs.
Läs även:
Vindkraftens lönsamhetskris fördjupas – miljardförluster i mars
Kolet och kopplingen till den svenska elräkningen
Trots att Sverige har ställt om sitt energisystem, påverkas svenska konsumenter av kolmarknaden i Asien. Detta beror på hur prissättningen fungerar på spotmarknaden, där den sista och dyraste energin som behövs för att täcka efterfrågan sätter priset för hela marknaden.
När den generella efterfrågan på energi är högre än tillgången, följer kolpriserna med uppåt, vilket i sin tur spiller över på de europeiska elpriserna.
Svårt att frikoppla sig
För att bryta sambandet mellan kolpriser och svenska elräkningar krävs i grunden ett betydligt större utbud av annan energi. Politiska beslut på global, europeisk och nationell nivå spelar en avgörande roll, men på kort sikt är den svenska marknaden låst vid den europeiska prisbilden.
Enligt Daniel Jacobs finns det i dagsläget ingen realistisk väg att frikoppla det svenska systemet från dessa internationella prissvängningar utan att lämna den europeiska unionen.
Framåt pekar allt på att klimatomställningens framgång hänger på att bygga ut tillräckligt med alternativ kapacitet så att kolet inte längre behövs som nödlösning vid energibrist.
