17 apr.
2026
Efter 16 år vid makten har Viktor Orbáns dominans i Ungern brutits. Maktskiftet, där utmanaren Péter Magyar och hans Tisza-parti säkrade en jordskredsseger, beskrivs som en politisk jordbävning med långtgående konsekvenser för både ekonomin och EU-samarbetet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Viktor Orbán har under sina 16 år vid makten format det ungerska samhället efter partiet Fidesz konservativa plattform. Trots förväntningar om att han skulle sitta kvar under överskådlig tid, lyckades den tidigare partikamraten Péter Magyar mobilisera väljarna till en historisk seger.
”Det är en riktig bomb i politiken. Viktor Orbáns tid vid makten är därmed över efter att hans eget samhälle vänt sig emot honom”, konstaterar Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS.
För Ungern handlar maktskiftet i hög grad om att låsa upp frusna ekonomiska medel. EU har under en längre tid hållit inne bidrag på grund av bristande reformer och oro kring rättssäkerheten i landet.
”Dessa pengar behövs kritiskt för att få fart på den ungerska ekonomin. Förhoppningen är att det nya styret snabbt genomför de juridiska reformer som krävs för att EU ska släppa blockeringen”, förklarar Jacobs.
Maktskiftet får omedelbara effekter på EU-nivå. Ungern har under Orbán varit en bromskloss för unionens gemensamma politik, inte minst gällande det omfattande stödpaketet till Ukraina på 90 miljarder euro.
Ukrainastödet: Det ungerska vetot mot de kritiska miljarderna till försvaret mot Ryssland förväntas nu hävas.
Från destruktiv till enad: Förhoppningen är att Ungern går från att vara en ”destruktiv kraft” till att bli en lagspelare i unionen.
Bevarad konservatism: Trots skiftet understryks att Magyar fortfarande är en konservativ ledare; Ungern kommer inte att genomgå en radikal ideologisk förändring, men väl en diplomatisk.
Orbáns förlust skickar även svallvågor utanför Europas gränser. Under Fidesz styre har Ungern bibehållit en nära relation med Ryssland trots det pågående kriget.
Samtidigt har partiet haft starkt stöd från delar av det amerikanska etablissemanget; bland annat kampanjade den amerikanske vicepresidenten JD Vance för Orbán under valrörelsen.
”Att Orbán förlorar är ett slag mot både Ryssland och USA i det här fallet, och därmed en tydlig seger för EU”, säger Daniel Jacobs.
Péter Magyar har klargjort att det inte finns någon tid att förlora. Redan under valnatten betonade han vikten av att skynda på processerna för att återupprätta relationen med Bryssel. De första stegen väntas bli juridiska reformer som adresserar EU:s krav, vilket banar väg för en snabb normalisering av landets ekonomi och internationella roll.
Kolpriset har vänt dramatiskt uppåt, en utveckling som får direkta konsekvenser långt utanför marknaden för kolet. Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att uppgången främst drivs av störningar i andra energislag. Prisökningen på kol är en direkt följd av oroligheterna på den globala oljemarknaden, präglad av krigen i Iran och Ryssland. När utbudet av …
Den geopolitiska oron skakar om världens börser, men för finansmannen Christer Gardell är turbulensen snarare en signal att växla upp än att backa undan. I en exklusiv intervju berättar han om strategin bakom Sevians senaste affärer, kritiken mot Donald Trump och varför han väljer att skänka 100 miljoner kronor till en sport i djup kris. …
Världens fjärde största ekonomi har gjort ett historiskt vägval. Efter decennier av ekonomisk kräftgång och en statsskuld som är störst bland de utvecklade länderna, lanserar Japan nu omfattande reformer för att bryta mönstret. Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist ser en ny era ta form. Japan har länge varit synonymt med en extremt expansiv penningpolitik och har …
Den globala energimarknaden skakar och oljepriserna rusar, men i Sverige finns skäl till ett visst lugn. Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist menar att Sveriges tidiga farväl till oljan har skapat en motståndskraft som sträcker sig bortom bara klimatnytta. Sveriges resa från 1980-talets oljeberoende till dagens energimix är en central del i landets ekonomiska trygghet. Edvard Lundkvist …
Svenska hushåll leder ligan när det kommer till att sätta kapital i arbete på börsen. Samtidigt ligger astronomiska summor på passiva europeiska sparkonton. Något som nu beskrivs som en propp i det finansiella systemet. Det finns en betydande obalans i hur kapitalet fördelas inom Europa. Enligt ekonomijournalisten David Ingnäs sitter omkring 10 000 miljarder euro …
