Sju dagar. Över 100 mil på vägarna. Från Hörviks fiskeläge och skogarna i Småland till konstvernissage i Fiskebäckskil och bad i Bohuslän. Det här är Viggos dagbok från en husbilssemester fylld av oväntade möten, märkliga iakttagelser och några av sommarens vackraste platser.
Från Jimmie Åkesson-land till rikemanssafari i Fiskebäckskil
Det här är Perfect Weekends redaktör Viggo Cavlings dagbok från arbetsveckan. Åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
Söndag
Vi kör till Jimmie Åkesson-land. De har satt upp en stor skylt med detta budskap när man kommer till Sölvesborg så att vi ska förstå var vi är. Vi shoppar på Willys och fyller upp kylen och alla lådorna i köket rejält. Sedan fortsätter vi till Hörvik längst ut på Listerlandet. Det är detta vackra landskap som fostrat Mjällby till att bli allsvenska mästare.
Vi får en ställplats i hamnen med havet rakt framför vindrutan. Hörvik ser ut ungefär som Torekov, minus några miljardärer och många miljonärer. Här får man en skabbig mexitegelvilla för en knapp miljon. Och här finns många tomter som behöver fyllas.
Vi bjuds på en ljuvlig middag hos familjen Borg. Familjen var fiskare för länge sedan och följaktligen pekar husets balkong mot land. Havsutsikt? Nej tack.
Kvällen avslutas med att Norge gör det omöjliga och vinner mot Brasilien.
Måndag
Ändrade planer. Vi kör till Rolstorp på gränsen mellan Skåne och Småland. Vi skulle egentligen ha åkt till Torekov, men där regnar och blåser det så mycket att man inte kan gå ut.
Det är fascinerande att åka in på en smal skogsväg, där det plötsligt döljer sig sjö efter sjö och små och stora sommarhus med människor från Tyskland, Holland, Danmark och, i vissa fall, Sverige. Hur hittade halva Europa hit, till skogens mäktiga mörker?
Matchen mellan Spanien och Portugal är outgrundligt tråkig och jag somnar efter första halvlek.
Jag gillar Johan Erikssons Sommar, och speciellt hans musikval. Det är befriande lökigt. Johans röst däremot är den manligaste i universum, snäppet före Mikael Persbrandts.
Tisdag
Vi kör till Båstad och äter lunch med Viveca och Peter Haas. Det skulle krävas flera romaner för att berätta historien om hur våra familjer är sammanflätade.
De bor grannar med Skånegården, mest känd för att John F. Kennedy var otrogen i ett av rummen. En sommar för länge sedan åkte han runt i Skåne med sin skånska älskarinna, samtidigt som den nygifta Jackie satt hemma i USA och undrade vad han höll på med.
När den underbara senapssillen och den ljuvliga tyska ostkakan är uppätna fortsätter vi mot Ullared.
Vi passerar Sveriges största köplada och hamnar några mil bort på Blåbärskullen. Även nu är vi mitt i skogen, men den här gången med en vidunderlig utsikt över två sjöar. Annas bror Peter och hans hustru Ann bor i en byssja från sjuttiotalet. Det saknas rinnande vatten, men det finns två döva katter.
Viggos dagbok testar Skånes hetaste krog och världens kraftigaste pistol
En vecka i Smygehuk bjuder på funderingar om Jonas Bonnier, Donald Trump och svensk politik. Välkommen till ännu en vecka med Viggos dagbok.
Onsdag
Vi lämnar Blåbärskullen i Ullared-land och kör norrut. Men först hinner vi med ett bad i en 35 meter djup sjö och hör lommen hoa. Det sistnämnda är en schackrutig fågel som lever i par och gärna äter abborre till frukost och middag. Det skulle vår fiskande värd Peter aldrig göra.
En abborre kan bli 20 år gammal. Då förtjänar den att fortsätta att simma i sjön, tycker Peter.
Vi får en ställplats i Fiskebäckskils hamn för 450 kronor dygnet. Vi byter om och gör oss redo för vernissage hemma hos Claes och Ebba de Faire. Den senare har upptäckt att grannen Ruben Strannegård, 16 år, målar abstrakt på sommarlovet och säljer tavlorna till självkostnadspris.
Det bjuds på rosévin och konstverken säljer som smör i solsken. Det är trångt i visningslokalen, en veranda med måttlig sjöutsikt.
De finaste kaptensvillorna i den tätbefolkade byn kan kosta från 30 miljoner. Vi är inte riktigt där nu, men nästan. Ja, ta det lugnt – den nye Norstedts-direktören Claes de Faire hyr förstås sitt sommarresidens.
Efter vernissagen är det, som brukligt, en finare middag. Den arrangeras av konstnärens pappas syster, professorn i genetik Ann Nordgren, och hennes make Måns.
Jag dricker förstås alldeles för mycket snaps, men lyckas ändå hålla ett anständigt tacktal till värdinnan när middagen är slut. Somnar som en sten i husbilen, men sover oroligt.
Torsdag
Jag och Claes spelar in vår podcast och det märks att vi inte gjort det på några veckor. Jag är ringrostig, men Claes, som levt societetsliv i några veckor, är mer uppsjungen på de ämnen som intresserar våra lyssnare.
Han pratar passionerat om hur man håller sig ung och alert och inte släpper in den gamle mannens gnäll i samtalen. Jag är den gamle mannen, om ni undrar.
Sedan blir det bad och en promenad till konstnären Meta Isaeus Berlins ateljé. Henne har jag bevakat och intervjuat sedan Beckerell-tiden på nittiotalet. Hennes ateljé är en blandning av Wanås, en utställning på Galerie Nordenhake och Robert Wilsons scenografi.
Som jag sa i mitt tacktal på middagen hos Ann: ett konstverk är ett uttryck för generositet, och när det är som bäst strömmar det ut mot betraktaren, som fylls av tacksamhet.
Visningen avslutas med att Metas man visar sin engelska park utanför huset. För att ni ska förstå hur bra den är kan jag säga att Johan Hakelius hade varit lycklig mellan dessa träd.
Vi ser även en räv som verkar trivas i den engelska parken.
Turen avslutas med ett hopp i havet. Bryggan låg enligt uppgift alldeles bredvid Fredrik Skalans vita fastighet. Bakom en bergsknalle, så jag såg den aldrig.
Fredrik är för Fiskebäckskil vad Hugh Granath är för Torekov. Någon alla pratar om, men ingen har pratat med.
Jag vill förstås gå en Jeffrey Epstein-runda i byn, men som ni kanske förstår har man slutat prata högt om pedofilen.
Fredag
Trots den höga avgiften vägrar hamnen i Fiskebäckskil att ta hand om innehållet i vår latrinlåda i husbilen. Jag undrar var alla båtarna i hamnen tömmer sina tankar. Det kan väl ändå aldrig ske i havet?
Vi kör till Uddevalla, där det finns en apparat – en CamperClean – som gör detta arbete, ett riktigt skitjobb, för bara 100 kronor. Vi blir även av med vårt gråvatten i husbilen helt gratis. Se där, äntligen en anledning att besöka Uddevalla.
Vi fortsätter till Hyssna där vår lånebil återlämnas till Forsbergs Center.
Stort tack för en fantastisk resa.
Lördag
Vi hänger i Svalöv och badar i min systers runda pool. Svalorna sjunger att vi ska stanna i Skåne, men det är dags att återvända till huvudstaden och arbetets plikter.
En roman ska avslutas och otaliga artiklar ska skrivas till Perfect Weekend, Dagens PS och Realtid.
Jag säger som den gamle kungen: Plikten framför allt.
Att, som vår nuvarande monark, bara fladdra omkring i tillvaron som ett vilset löv är inget för undertecknad.
Viggos dagbok: Plötsligt var vi utan vatten
Viggos dagbok: Andra veckan i Smygehamn bjöd på iskalla dopp, långa luncher med vänner, ett oväntat vatten stopp och en spontan flytt
