Det är Nordea som ligger bakom kravet med motiveringen att banken och dess klienter kan lida ”avsevärd skada” om materialet offentliggörs.

Det uppmärksammade insidermålet med hela 14 åtalade rör misstänkt handel i danska telekombolaget TDC samt fastighetsbolaget Victoria Park. Ärendet är mycket känsligt för Nordea då en person står åtalad för att ha läckt information om det kommande TDC-budet samtidigt som han arbetade på banken.

Det var i februari 2018 som två Macquarie-fonder i samarbete med tre danska pensionsförvaltare fick igenom ett vinnande bud på TDC. Telekombolaget var ett hett byte vid tidpunkten. MTG hade precis tillkännagivit en strategisk storaffär med TDC men denna stoppades då Macquarie-budet drevs igenom.

I Ekobrottsmyndighetens förundersökning ingår ett stort antal interna handlingar och e-postbrev från Nordeas arbete med budprojektet. Det är detta material som Nordea har krävt att tingsrätten hemligstämplar.

”Förundersökningsprotokollet i rubricerat mål innefattar med stor sannolikhet information, både i förhör och skriftliga handlingar, som utgör uppgifter om bankens affärs- eller driftförhållanden, vars röjande kan antas medföra avsevärd skada för banken (OSL 36:2). Banken önskar därför beredas möjlighet att yttra sig över vilka handlingar som enligt banken omfattas av sekretess enligt OSL före det att eventuella förfrågningar om förundersökningsprotokollet bifalls till allmänheten”, skriver Nordeas ombud Olle Kullinger i ett brev till domstolen.

I en uppföljande inlaga motiveras sekretesskravet ytterligare:

”Bankens verksamhet i nu aktuellt avseende utgör rådgivning vid företagsförvärv. Det är en verksamhet som av nämnda skäl omfattas av mycket hög sekretess, både till skydd för Banken och dess kunder och/eller motparter”, skriver Olle Kullinger.

Av allt att döma har tingsrätten efterlevt kravet och hemligstämplat över 1 000 sidor av förundersökningsprotokollet. Men av de offentliga delarna, bland annat förhör med två höga Nordea-chefer, framgår trots allt flera nya detaljer om jättebudet på TDC.

Macquarie anlitade Nordea redan sent 2016 för att börja förbereda ett bud. Den ursprungliga planen var att lämna ett erbjudande redan till sommaren 2017. Men processen försenades i flera led, bland annat då Macquarie ville få med sig de danska pensionsfonderna som medinvesterare. Oktober blev nästa deadline men i slutet av året stod det klart att ett bud inte skulle komma förrän efter bokslutsrapporten i februari 2018.

Då hade redan MTG, med SEB som rågivare, lyckats sy ihop sin affär med TDC.

Det krävdes flera budbrev och kontakter för att få TDC att byta fot. Av förundersökningsmaterialet framgår att TDC förkastade minst två budnivåer kring månadsskiftet januari-februari. Först efter en lång förhandling 9-12 februari kunde Macquarie gå vinnande ur striden. Slutpriset blev 50,25 danska kronor per aktie, vilket var i övre spannet av den värdering som Nordea hade arbetat med internt under lång tid. En budnivå kring 45-50 kronor diskuterades på banken redan i december 2017.

Då hade den nu åtalade bankmannen börjat arbeta på projektet som drevs av corpavdelningen i Köpenhamn. I slutet på november skrevs han in i loggboken för projektet och han fick därefter löpande information om den fortsatta processen.

Ekobrottsmyndighetens utredare har spårat information om budarbetet till en barndomsvän till bankmannen. Vännen, boende i Malmö, står åtalad i målet. Han är också misstänkt i Victoria Park-delen då han påstås ha fått förhandsinformation om budet på detta bolag, dock från en annan källa.

Den 4 december 2017 skriver barndomsvännen så här om TDC till ytterligare en vän, även denne åtalad i målet, via en krypterad meddelandeapp:

”Denna måste skötas otroligt smidigt för min källa sitter duktigt i smöret med affären. Han är rådgivare och sköter affären för bankens räkning”.

Två dagar senare skickades fler meddelanden om att det är TDC som är målbolaget och att en förväntad prislapp ligger på 50-52 kronor.

Bankmannen förnekar att han skulle ha förmedlat någon information om budet till sin barndomsvän. Även bankmannen har använt samma meddelandeapp men han motiverar det med att han använt den för att få kontakt med narkotikaförsäljare, något han gjort ”för skojs skull”.

Av förundersökningen framgår att bankmannen bytt telefoner relativt ofta och även fått sin privata dator förstörd en kort tid innan Ekobrottsmyndigheten slog till i slutet av 2018. Den tekniska bevisningen har därför stora luckor.

Men bankmannen misstänks även ha läckt information om TDC-budet till en studiekamrat. I denna del finns stödjande bevisning då bankmannen och ett par vänner har talat om insiderhandel och krypterade meddelandeappar i en gruppchatt.

”Jag vaknar när vi snackar insider trading”, skriver en av vännerna.

Utredarna anser sig också kunna knyta bankmannen till specifika alias i meddelandeappen som hittats i vännernas telefoner.

Det är inte klart när tingsrättsförhandlingen kommer att ske. Åklagaren har kallat en av Nordeas toppchefer inom corporate finance som vittne för att berätta om budarbetet kring TDC.

De åtalade i målet nekar till brott. Nordeas ombud har avböjt att kommentera sekretesskravet ytterligare.