Annons

Annons

Återköpskritik med tveksamma argument

Under den kommande dryga månaden sköljer en flodvåg av kvartalsrapporter in över världens aktiemarknader. Spänningen och osäkerheten är stor; kommer de svaghetstecken vi sett i den globala ekonomin visa sig i rapportflödet? Det undrar Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

En sak är emellertid säker; de mycket stora och många aktieåterköpsprogram som stimulerat efterfrågan på aktier i både upp- och nedgångar kommer att rulla vidare. I fjol sattes ett nytt återköpsrekord på den amerikanska marknaden. Totalt köpte de marknadsnoterade bolagen tillbaka aktier för över 1 biljon dollar, delvis påhejade av sänkningen av företagsskatterna från Trumpadministrationen. Även i Stockholm och på övriga europeiska börser var återköpen stora 2018.

Debatten kring om aktieåterköpen är skadliga eller inte har därför intensifierats. I både USA och Europa hörs en kritik från delar av det politiska etablissemanget, dock hittills inte i Sverige, som hävdar att arbetarna och tjänstemännen är förlorare när börsbolagen väljer att köpa tillbaka egna aktier i syfte att gynna aktieägarna och trimma sina kapitalstrukturer snarare än investera kassaflödesöverskotten i nya ideer och projekt.

Det finns lagförslag i USA som syftar till att begränsa eller förhindra möjligheten till återköp av aktier via myndighetsingripanden om dessa program riskerar att “skada” arbetarna. I lagförslaget finns också krav på att bolagsstyrelserna måste "garantera” att återköpsprogrammet ligger i linje med bolagets bästa långsiktiga intresse. Två senatorer, den ena är Elizabeth Warren som nyligen lanserat sig som presidentkandidat, har till och med föreslagit ett förbud mot återköp.

Annons

Annons

Den är politiserade kritiken mot återköpen bygger på mycket tveksamma argument. Det finns inga bevis för att den sammanlagda volymen av återköp och utdelningar från aktiebolagen är överdriven, oansvarig eller hindrar investeringar för framtida tillväxt..

Att börsbolagen lämnar ifrån sig en betydande  del av sina kassaflöden till aktieägarna stämmer visserligen i ett avseende; bolagens återköp i kombination med lämnade utdelningar motsvarade 80- 90 procent av S&P 500 företagens nettovinster under perioden 2007 till 2017.

Det låter naturligtvis som att en extremt hög andel av bolagens vinster slussas till aktieägarna, men återköpskritikerna missar att stora delar av “utflödet” från börsbolagen kommer tillbaka via bland annat nyemissioner. Detta gör att nettoflödet från marknadsnoterade bolag uppgår till omkring 65-70 procent av vinsterna, och det visar att bolagen knappast försakar långsiktiga investeringsbehov framför kortsiktig aktieägarvänlighet.

Den mer rationella kritik som riktas mot den betydande tillväxten i volymen av aktieåterköpsprogram är snarare att riskerna för bland annat stora värdeförluster om börskurserna faller. Styrelsen väljer i samband med återköpsprogramet om de vill makulera de återköpta aktierna (då stiger vinsten per aktie) eller om aktierna skall förvaras inom bolaget för framtida bruk, till exempel ett företagsköp via egna aktier. Faller börskurserna uppstår antingen ett nedskrivningsbehov i balansräkningen eller så minskar det finansiella utrymmet för framtida utdelningar. Många börsbolag råkade illa ut under finanskrisen på grund av aktieåterköp åren innan.

Denna kritik tog ny fart i höstas när börserna föll kraftigt, till exempel fick Apple, Wells fargo och Citigroup kritik eftersom stora återköp skett innan och under kursfallen. Flertalet av bolagen har dock idag program som rullar under lång tid och sprider därmed ut marknadsrisken i återköpen.

Återköpen har sannolikt även en effekt på prisbildningen i marknaden, men det är svårt att veta hur stor den är och om det är ett problem för marknaden. Företagens köp av egna aktier är också lagreglerade för att undvika “för stor” prispåverkan, till exempel blir marknaden alltid informerad om hur återköpsprogrammen är konstruerade och bolagen får maximalt köpa en viss del av den omsatta volymen. Detta för att undvika försök till kursmanipulation från mindre seriösa styrelser.



 

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna