Susanna Grufman, Finansinspektionens områdeschef för Styrning och verksamhetsstöd och sedan i mars i år även biträdande generaldirektör, är en del av organisationens högsta ledning.

Idag arbetar hon och de flesta på myndigheten hemifrån sedan mitten av mars. Hennes arbetsdagar under de första veckorna av coronapandemin skiljde sig åt rätt markant från arbetsdagarna innan, omställningen blev kännbar. Efter sportlovet har hon behövt ägna mycket av sin tid åt intern krisledning, även om hon nu ser att arbetssituationen alltmer återgår till det ”normala” – om än på distans.

– Jag brukar sitta i möten i princip hela arbetsdagarna, oavsett om det är på kontoret eller på distans. Det är avstämningar, beslutsmöten, möten med FI:s ledningsgrupp och områdets ledningsgrupp, det är olika råd och kommittér. Omkring sju till åtta timmar per dag spenderar jag på möten och att kommunicera med andra vilket är en situation jag tror många chefer känner igen sig i. 

Som områdeschef för avdelningen Styrning och verksamhetsstöd med cirka 75 medarbetare sätter hon ramarna för områdets styrning, det vill säga verksamhetsplaner, strategier och arbetssätt. Till sin hjälp har hon en biträdande områdeschef och sex ytterligare chefer.

– I den rollen jag har arbetar jag mycket med FI:s inre verksamhet. Det hamnar många olika frågor på mitt bord. Jag ansvarar för processen kring den övergripande styrningen av myndigheten och relationen till finansdepartementet. Med styrning avses det som många känner till såsom verksamhetsplaner och budget men i en myndighet är det på sätt och vis mer komplicerat då vi av naturliga skäl inte kan välja helt själva vad vi vill göra.

– Vi har till exempel en förordning som styr vad vårt uppdrag är och vi får ett årligt regleringsbrev som anger specifika uppdrag per år. Utöver den övergripande styrningen så arbetar jag även mycket med frågor som för myndighetens strategiarbete, verksamhetsutveckling, digitalisering och IT-aktiviteter, samt HR, kultur och ledarskap.

– Plus mycket annat. Jag arbetar heller inte bara med den interna verksamheten utan deltar på olika sätt i delar av det arbete som ingår i myndighetens uppdrag att främja finansiell stabilitet, välfungerande marknader och ett högt konsumentskydd. Överlag handlar det mycket om prioriteringar – vad ska Finansinspektionen prioritera framöver – och där hänger självfallet skeenden på finansmarknaden ihop med det interna utvecklingsarbetet.

Variationen i jobbet är det som sporrar henne mest och frågor om ledarskap ligger henne lite extra varmt om hjärtat.

– Det är så mycket som bottnar i ledarskapet. Vi kan inte utföra våra uppdrag på det bästa sättet om inte ledarskapet lägger grunden för detta. Jag har haft många chefer under min karriär och förstår vikten av bra ledarskap. En mindre bra chef kan ganska snabbt skapa problem i en tidigare välfungerande verksamhet.

– Därför lägger vi på Finansinspektionen mycket fokus på ledarskap och att utbilda samt stötta våra chefer. Vi ser det som en god investering och min bild är också att vi har ett mycket gott ledarskap överlag på Finansinspektionen – vi har bra chefer, det är jag stolt över.

– För mig handlar det om att skapa en kultur som medarbetarna trivs i och som lägger goda förutsättningar för alla att utvecklas i sina roller. Jag drivs av att utveckla organisationen och mina medarbetare.

Det svåraste med hennes jobb är komplexiteten och bredden i de underliggande frågorna. Det tog Susanna Grufman längre tid än hon själv trott i förväg att bli varm i kläderna på Finansinspektionen.

– Vi bedriver tillsyn över många olika delar av finansmarknaden, vi har ett så oerhört brett uppdrag. Det är ju en del av det som gör det så spännande och utvecklande att arbeta här. Det finns helt enkelt så många olika regelverk, aktörer och risker som Finansinspektionen arbetar med.

Susanna Grufman har en bakgrund både från privat sektor och från myndighetsvärlden. Hennes ledarskap har tagit inspiration av de chefer hon trivts bäst med.

– Jag har nog haft många ledarskapsstilar under åren. Första gången jag blev chef så gick jag från att vara en i gruppen som hade bra koll på frågorna. Då var det mycket fokus på detaljer och kvalitetssäkring. I takt med att jag blivit mer erfaren som chef har jag blivit bättre på att undvika att styra mina medarbetare i detalj.

– Chefsrollen påverkas också till stor grad av verksamheten under dig. Det är omöjligt att ha exakt koll på 75 medarbetare och det är inte heller önskvärt för någon. Då handlar det snarare om förmågan att sätta övergripande mål och strategier, ha täta avstämningar med cheferna som rapporterar till dig och sen prioritera att engagera sig ännu djupare i vissa frågor när behov uppstår. Till exempel om det uppstår problem eller konflikter. Engagemanget är det viktigaste. Det smittar av sig på sina medarbetare.

På Finansinspektionen började hon som avdelningschef för Marknadstillsyn 2016. Där arbetade hon med frågor som redovisningstillsyn, prospekt, marknadsmissbruk och transparens på marknaden, det vill säga regler för kring flaggning, blankning och insynshandel.

De första åren som chef för marknadstillsynen arbetade hon mycket med att implementera marknadsmissbruksförordningen som kom 2016, med kompletterande lagstiftning 2017, och att få på plats den grupp på Finansinspektionen som arbetar att utreda misstänkt marknadsmissbruk.

– Vi har ett nära samarbete med Ekobrottsmyndigheten i dessa frågor och jag skulle påstå att vi internationellt sett är väldigt aktiva inom detta område. Det är viktigt att det finns en hög transparens och ett högt förtroende för att alla parter agerar på samma villkor.

– “Som tillsynsmyndighet ska man inte vara populär”, var det någon som sa tidigare. Det ligger mycket i det tycker jag. Finansinspektionen ska kommunicera det vi gör och vad vi tycker och vara kunniga, tydliga och respekterade i vårt arbete. Däremot ligger det nästan i sakens natur att delar av branschen från tid till annan kommer att ha en annan syn än vi i olika frågor.

– Finansmarknaden klassas som en samhällsviktig sektor och ansvaret för den finansiella stabiliteten delas mellan FI, Riksgälden och Sveriges riksbank. Däremot är det bara Finansinspektionen som har tillsynsansvar över finansmarknaden.

I mars 2017 började Susanna Grufman som biträdande områdeschef för område Marknader. Där arbetade hon med FI:s tillsyn på marknadsområdet och efter en omorganisation växte området i början av 2019 till att ha omkring 120 medarbetare.

– Utöver marknadsmissbruk, transparens, prospekt, redovisningstillsyn så handlar det om tillsyn av infrastrukturbolag, till exempel börser och clearingorganisationer, samt tillsyn över värdepappersbolag, fondbolag, fonder och försäkringsförmedlare samt marknadsanalys. Ett exempel på en specifik sakfråga jag själv arbetade med under den tiden var att utreda FI:s syn på kryptovalutor. Jag arbetade även med frågan vad Finansinspektionen kunde göra för att behålla medarbetare längre och minska personalomsättningen.

– På temat attraktiv arbetsgivare har vi de senaste åren gjort mycket. Vi har bland annat jobbat med vår kultur som främjar att vi ska vara målinriktade, hjälpsamma, beslutsamma och engagerade.

Innan Finansinspektionen arbetade hon på Sveriges Riksbank. Där började hon som chef för för en av enheterna på avdelningen för finansiell stabilitet med ansvar för analysen och policys kring Sveriges finansiella infrastruktur 2010.

– Där arbetade jag mycket med Riksbankens övervakning av olika clearingorganisationer och avvecklingssystem samt  Riksbankens analysarbete på betalmarknaden. Den finansiella infrastrukturen är mycket systemviktig – vid problem hotas den finansiella stabiliteten – och vid denna tidpunkt var det mycket efterarbete som en följd av finanskrisen. Bland annat skedde många regelförändringar för OTC-derivatsmarknaden som krävde mycket arbete.

Efter det blev hon chef för kontanthanteringen på Riksbanken, just under det pågående sedelbytet.

– Det var ett långt, stort och intensivt projekt som påverkade hela landet. Vi hade exempelvis ett utmanande uppdrag kring att information om sedel- och myntutbytet skulle nå varje person i hela landet. Alla – unga som gamla – behövde veta vilka sedlar och mynt som blev ogiltiga när, hur de skulle göra för att inte sitta med gamla pengar och även lära sig säkerhetsdetaljerna på de nya sedlarna. När jag ser tillbaka är jag väldigt stolt över hur lyckat projektet blev med tanke på dess storlek och komplexitet.

– Om det är någon specifik arbetsdag jag kommer att minnas när jag är gammal så är det just den dagen när de första nya sedlarna kom 2015. Det var mycket media både för mig själv och många andra på Riksbanken den dagen och Riksbanken hade, för ovanlighetens skull, öppet hus för allmänheten. Det var en viktig milstolpe i ett tio år långt projekt som det låg mycket förberedelser bakom.

Riksbanken och Finansinspektionen är två myndigheter som delvis verkar inom samma område men det finns saker som skiljer myndigheterna åt.

– På Riksbanken så fick stabilitetsanalysen och kommunikationen ta sin grund i så kallad ”moral suasion” eftersom Riksbanken inte har de verktyg Finansinspektionen har till sitt förfogande kring tillståndsgivning, regelgivning, tillsyn och ytterst rätten att ingripa mot ett bolag som inte sköter sig. Riksbanken har en mer oberoende roll eftersom de är en myndighet under Riksdagen medan Finansinspektionen är en myndighet under regeringen. Att ha de verktyg som Finansinspektionen har innebär både stora möjligheter men också ett stort ansvar.

Innan Riksbanken arbetade hon på Euroclear, den centrala värdepappersförvararen i Sverige som bland annat ansvarar för avveckling av alla värdepapperstransaktioner. Där arbetade hon som affärsutvecklare, risk manager och ansvarig för kundrelationer.

– På Euroclear arbetade jag först med frågor relaterade till utlandet som att notera aktier i olika länder. Som ansvarig för kundrelationer anslöt jag nya clearing-medlemmar och arbetade med det tillståndsförfarande som det i praktiken utgjorde. Det är viktigt att deltagarna i en systemviktig infrastruktur – som Euroclear är – kan fullgöra sina åtaganden med att exempelvis leverera värdepapper och likvid för avveckling, då det annars riskerar skapa problem för övriga aktörer på marknaden.  

När Susanna Grufman blickar tillbaka på sin karriär ser hon ledarskapet och riskhanteringen som den klara röda tråden. Att hon bytt tjänst ungefär vartannat till var tredje år – fast ibland inom samma arbetsgivare – har givit henne nya perspektiv och breddat hennes förståelse för finansmarknaden.

Som svar på frågan om någon chef har betytt extra mycket för henne uppger hon att alla chefer har haft sin betydelse och att hon är tacksam över att hon genom åren mestadels har haft mycket bra chefer.

– Min närmaste chef just nu, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, trivs jag mycket bra med. Jag tycker att han är en mycket bra ledare både för myndigheten och sina närmaste medarbetare. Inom Finansinspektionen finns det ett mycket högt förtroende för Erik, det visades återigen i vår senaste medarbetarundersökning från i höstas.

– En annan person som betytt mycket för min karriär är Mattias Persson, precis just nu i övergången mellan att vara chefsekonom på Riksgälden och chefsekonom på Swedbank. Han var min chef när jag första gången blev chef och jag tror att det är extra viktigt att man tidigt i sin chefskarriär får med sig bra värderingar och verktyg och det upplever jag att jag fick.

Susanna Grufman studerade entreprenörslinjen på Stockholms Universitet åren 1996 till 2000, vilket resulterade i en civilekonomexamen. Vid sidan av studierna arbetade hon extra på bankkontor och på Systembolaget.

– Jag var nog lagom ambitiös, jag hade också en otroligt rolig studenttid vilket jag såhär i efterhand är glad över.

Hon växte upp i Spånga i Stockholm och är den yngsta “sladdisen” med tre äldre bröder. Hennes pappa jobbade som jurist och ekonom och hennes mamma var gymnasielärare i svenska och historia.

Idag bor hon i ett tämligen nybyggt, vitputsat hus i Danderyd med en man, som jobbar inom bank och två döttrar. Fritiden ägnas mycket åt barnens aktiviteter och i den mån det finns tid åt egen träning. Familjen tycker mycket om att vara i fjällen både på vintern och sommaren.

Hon uppger att hon aldrig ägnat sig åt någon karriärsplanering eller avancerat “social networking”.

– Mitt karriärtips är att fokusera på att göra det bästa där du är just nu. Var trevlig och respektfull mot alla som man möter, oavsett titel eller tjänst. Gör du ett bra jobb, är engagerad och fokuserad med en trevlig och respektfull attityd brukar det andra komma naturligt.

– Var också beredd, redo och öppen för att byta tjänst internt om du får möjlighet. Det är lärorikt att kasta dig ut på nya vatten. Jag hade inte varit där jag är idag om jag inte tagit de chanser som dykt upp på vägen här på Finansinspektionen.