Regeringen aviserade i vårpropositionen att Bolagsverket ska utveckla ett verktyg för digital inlämning av årsredovisningar. Redovisnings- och revisionsbyrån BDO välkomnar beskedet, men är samtidigt kritisk till att den obligatoriska lagstiftningen fortsätter att dra ut på tiden.
Krav på digitala årsredovisningar brådskar – skyddar mot ekobrott
Lagändringen skulle ursprungligen ha trätt i kraft den 1 januari 2026 och innebära obligatoriska inlämningar av digital årsredovisningar.
”Det här är ett viktigt verktyg i kampen mot ekonomisk brottslighet och borde ges högre prioritet. Bolagsverkets uppdrag är välkommet, men kravet på digital inlämning borde införas så snart som möjligt – det gör det helt enkelt svårare för kriminella aktörer att komma undan, säger Carl-Johan Kjellman, auktoriserad revisor och partner på BDO i Sverige till Realtid.
Missa inte: Advokaten fakturerade 27 000 i timmen – nu är affärsmodellen på väg bort. Realtid
Systemsvaghet som utnyttjas
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tidigare konstaterat att kriminella aktörer utnyttjar bolagsstrukturer för att skapa skenbart lagliga inkomster, och att bristen på automatiserad kontroll mellan myndigheter är en central systemsvaghet.
Manuell inlämning fördröjer kontroller och skapar luckor som gör det lättare att dölja pengatransaktioner och avveckla bolag innan myndigheterna hinner reagera.
Läs även: Storböter för SBB – miljardfusk i redovisningen. E55
Enligt Kjellman skulle en digital och standardiserad inlämning stärka både transparensen och spårbarheten i näringslivet.
”Det kommer förhoppningsvis att leda till högre kvalitet och ökad tillförlitlighet i årsredovisningar. Ett digitalt, standardiserat format möjliggör mer automatiserade kontroller samt effektiv samkörning av data mellan myndigheter. Det stärker statens möjlighet att tidigt upptäcka avvikelser, fusk och organiserad ekonomisk brottslighet”, säger han.
Tekniska anpassningar bakom förseningen
Att reformen dragit ut på tiden beror enligt Kjellman främst på att den kräver omfattande tekniska anpassningar, såväl hos Bolagsverket som hos programleverantörer och företag.
”Det behöver fungera på ett robust och rättssäkert sätt innan den kan införas. Likaså finns det en förståelse för att förändringen kan upplevas som ytterligare en administrativ börda, särskilt för mindre företag. Att införa lagstiftningen stegvis och genomtänkt minskar risken för negativa effekter och ökar acceptansen”, säger han.
Missa inte: Företagets gruvslarv som kostade 3 miljoner. Realtid
Övergångsproblem för mindre bolag
För de minsta företagen kan omställningen innebära ökade kostnader i form av investeringar i nya system, och ett standardiserat format kan initialt minska flexibiliteten i hur de finansiella rapporterna utformas.
Läs även: Advokaten varnar för arvsfälla: Fler testamenten kan bli ogiltiga. Dagens PS
Kjellman bedömer dock att dessa effekter är övergående.
”På samhällsnivå bedöms nyttan av ökad transparens, bättre kontroll och minskad brottslighet väga tungt. På sikt väntas digital inlämning också göra processen enklare, mer enhetlig och smidigare för både företag och myndigheter”, säger han.
