Ett företag i Enköping fick plötsligt bära en tolv gånger så stor andel av vägkostnaderna. Nu river Mark- och miljööverdomstolen upp beslutet, eftersom samfälligheten inte kunde visa hur den räknat.
Höjde vägavgift med över 1 100 procent – stoppas av domstol
Det började med en extrastämma i en samfällighetsförening utanför Enköping i november 2024. Där röstade medlemmarna igenom en kraftig omfördelning av vem som ska betala för den gemensamma vägen.
Missa inte: HD sätter gräns för grannar – havsutsikt ger ingen rätt att överklaga. Realtid
Två företag drabbades hårdast. Ett bolag fick sitt andelstal höjt från 807 till 9 962, en ökning med drygt 1 100 procent. Andelstalet styr hur stor del av vägens kostnader en fastighet ska bära. Ett annat fick sitt andelstal höjt från 4 476 till 24 750, en ökning med omkring 450 procent.
Nu har bolagen fått rätt i Mark- och miljööverdomstolen, enligt en dom från den 6 november.
”Förändrats avsevärt”
Föreningens argument var att bolagen kör betydligt mer och tyngre på vägen än deras andelstal visar. Enligt föreningen har verksamheten på fastigheterna förändrats avsevärt sedan andelstalen senast sågs över 2010.
Läs även: Samfälligheter och momsen – när Skatteverket gjorde fel. Dagens PS
Avgiften räknades fram med en modell där fordonens vikt multipliceras med körsträckan. För det första bolaget räknade föreningen med en 15-tonslastbil som kör två gånger i veckan, 45 veckor om året, på 2,6 kilometer väg.
Bråk om 150 meter
Bolagen menade att siffrorna var fel. Enligt ett av bolagen använder bolaget bara 150 meter av vägen. Med den sträckan skulle belastningen bli en bråkdel av vad föreningen räknat med. Föreningen hävdade i sin tur att den kortare vägen går över mark som bolaget inte har rätt att använda.
Missa inte: Kinesiska muren tillbaka i rätten: ”Systematisk misskötsel”. Realtid
Det andra bolaget invände att föreningen räknat med 110 ton i veckan, trots att lastbilarna kommer tomma. Enligt bolaget är 55 ton rätt siffra.
Bolaget klagade också på hur stämman gick till. Bolagets företrädare lämnade mötet i förtid och fick sedan aldrig protokollet, och bolaget kunde därför inte angripa beslutet i tid.
Lantmäteriet godkände ändå höjningen. Mark- och miljödomstolen i Nacka avslog sedan bolagens överklaganden utan att hålla någon förhandling, och föreningen yttrade sig aldrig i den rättegången.
”Ankommer på föreningen”
I högre instans vände det. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det är föreningen som måste visa att en sådan höjning är rimlig.
”Det ankommer på föreningen att visa att beslutet följer lagens regler”, skriver domstolen.
Det hade föreningen inte gjort. Den hade inte förklarat hur de gamla andelstalen räknats fram eller vad som motiverade ändringen, och underlaget fanns inte med i stämmoprotokollet. Med så stora höjningar och siffror som parterna var oense om gick det ”inte att utifrån det befintliga underlaget bedöma skäligheten”, enligt domstolen.
Lantmäteriets godkännande rivs därför upp, och föreningens ansökan avslås. Föreningen ska också betala 22 500 kronor till vart och ett av bolagen för deras ombudskostnader. Domen kan inte överklagas.
Bolagen gick själva med på höjning
Det betyder inte att bolagen slipper betala mer. I domstolen föreslog de själva nya andelstal på 2 988 respektive 12 145, alltså höjningar med cirka 270 och 170 procent. Föreningen kan också göra om beslutet, men måste då kunna visa hur siffrorna har räknats fram.
Sedan den 1 juli 2022 kan samfälligheter ändra andelstal genom ett stämmobeslut med två tredjedelars majoritet, i stället för genom en lantmäteriförrättning. Fastighetsägarna har i ett remissvar beskrivit hur sådana förrättningar tyngts av långa och kostsamma beräkningar.
Enligt domstolen ska kraven på underlaget fortsatt vara höga, och en förening som inte kan ta fram det kan alltid begära en förrättning hos Lantmäteriet i stället.
