Regelverket för fintechbolag i Sverige och Europa har blivit alltmer omfattande, och sedan mars i år är det straffbart att bedriva finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering.
Fintechbolag kan dömas till fängelse: "Tröskeln har blivit för hög"
“Det är ett faktum att det är svårare idag än för tio till femton år sedan att skala den här typen av bolag. Det är alla överens om, inklusive finansmarknadsministern, säger Olle Asplund, partner på advokatbyrån Cirio, för Realtid.
Anledningen är en kombination av nationell lagstiftning och ett snabbt växande EU-regelverk.
Missa inte: Storbank stryper AI–åtkomst – så kan svenska banker påverkas. Realtid
På svensk sida har lagstiftaren gått hårt fram mot konsumentkrediter, ett område som tidigare var relativt oreglerat och som fostrade sms-låne-branschen med effektiva räntor på tusentals procent.
Nu finns bland annat räntetak och skärpta krav på kreditprövning, men den kanske mest långtgående förändringen är att alla aktörer som arbetar med konsumentkrediter, inklusive rena förmedlare som aldrig själva lånar ut pengar, numera måste ha banktillstånd.
“Sannolikheten att vi får upp en startup inom konsumentkrediter idag är ytterst liten. Det är ett typexempel där man kan fråga sig om vi har gått för långt, säger Asplund.
Fängelse i upp till sex år
På EU-nivå pekar Asplund på bland annat. penningtvättslagstiftning som ständigt skärps, och regelverket DORA som ställer krav på digital motståndskraft mot cyberangrepp.
Sammantaget har bördan för framför allt mindre aktörer blivit tung, enligt honom.
Till detta kommer en ny svensk reglering som trädde i kraft den 1 mars i år och som innebär att det numera är straffbart att bedriva finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering.
Läs även: Experter: Så använder du skattepengarna klokt. Dagens PS
Påföljden kan i grova fall bli upp till sex års fängelse, och ansvaret faller typiskt sett på vd eller styrelseledamöter.
“Att exempelvis gå in i en styrelse i ett bolag som tillhandahåller finansiella tjänster innebär nu vissa risker. Och när man dessutom saknar tydlig vägledning kring vad som kräver tillstånd eller inte, blir det ännu mer problematiskt”, säger Asplund.
Efterlyser regulatorisk sandlåda
En central kritik som Asplund för fram och som branschen pekat på under lång tid är bristen på myndighetsvägledning. Inom EU har redan 40 procent av medlemsländerna infört så kallade regulatoriska sandlådor, en ordning där nystartade företag kan testa sin verksamhet under myndighetens överinseende och med stöd i regelfrågorna. Sverige saknar ett sådant system.
Missa inte: Global kapitalstrid hotar bankernas framtid. Realtid
Litauen lyfts ofta fram som ett föredöme vad gäller myndighetsvägledning, och Asplund menar att det förklarar varför fintechbolag som Revolut valt att etablera sig där.
“Finansinspektionen har historiskt haft en mer försiktig approach och inte velat ge så mycket vägledning. Ibland klarnar regelverket först genom myndigheternas sanktionsbeslut, och det är såklart trist för den som drabbas”, säger han.
Reglering skapar också möjligheter
Trots den dystra bilden vill Asplund nyansera. Han påminner om att exempelvis det andra betaltjänstdirektivet PSD2 – ett EU-regelverk, lade grunden för svenska framgångsbolag som Trustly, genom att utnyttja möjligheten till open banking och kunna genomföra betalningar över hela Europa.
“Regelverken är inte bara av ondo. Många av de mest framgångsrika bolagen hade inte kunnat ha sin affärsmodell utan dem”, säger han.
Läs även: Nu ska fintech-bolaget slå UC inom kreditupplysning. Dagens PS
Framöver väntar fler skiften: det kommande EU-ramverket avseende Open Finance (FiDA) förväntas öppna upp tillgången till data även inom pension, bolån och investeringar, vilket Asplund menar kan skapa en ny våg av möjligheter för fintechbolag som förstår att utnyttja regelverket.
Hans råd till bolag som ändå vill starta inom det reglerade fintech-området: ta hjälp redan från dag ett.
“Ta tag i frågorna kring tillståndsplikt och registrering i inledningen. Det vi ofta ser är att man har kommit väldigt långt och kanske lanserat tjänster till massor av kunder, och först då kommer man på att det kanske är en verksamhet som kräver tillstånd”, säger Asplund.
