En global konflikt om bankers kapitalkrav håller på att ta form, och risken är att decennier av försiktigt uppbyggda internationella regelverk nu monteras ner i snabb takt.
Global kapitalstrid hotar bankernas framtid
I centrum för striden står Basel III-regelverket, som efter finanskrisen 2008 tvingade banker att hålla betydligt större kapitalbuffertar.
Missa inte: 9 av 10 missnöjda med sin bankrelation – så ska han fylla glappet. Realtid
Men regelverket är nu under attack från flera håll samtidigt, och det är de amerikanska tillsynsmyndigheterna som gått längst.
USA avvecklar skyddsmekanismer
I mars presenterade Federal Reserve, OCC och FDIC tre förslag till reviderade kapitalkrav. Fed har bland annat beslutat att slopa det så kallade outputgolvet, en säkerhetsmekanism som begränsar hur mycket banker får förlita sig på sina egna riskmodeller.
The Economist beskriver skeendet som ironiskt eftersom det var just amerikanska tillsynsmyndigheter som drev igenom mekanismen 2017. E
nligt investeringsbanken Morgan Stanley kan de samlade förändringarna frigöra upp till 54 miljarder dollar i kapital i den amerikanska banksektorn.
Ska locka tillbaka banker
Förslagen motiveras delvis med att lättnader ska locka tillbaka bankerna till bolånemarknaden. Men den argumentationen möter hård kritik.
Läs även: Tusentals svenskar fast i bank – får inte tillbaka sina pengar. Dagens PS
Bedömarna från akademiker, kreditvärderingsinstitut, bankanalytiker och bolånebranschens egna organisationer, är nästan helt eniga om att det inte stämmer, skriver Forbes.
Banker har under mer än ett decennium stängt ned serviceplattformar, sagt upp lånehandläggare och avvecklat den operativa kapacitet som krävs för storskalig bolåneverksamhet.
Missa inte: Frankrike tar hem allt guld från USA – fler kan följa efter. Realtid
Regeländringar återbygger inte den infrastrukturen. Dessutom kvarstår andra regulatoriska hinder ,som ansvar enligt Fair Lending och False Claims Act, helt orörda av förslagen.
Bloomberg konstaterar i en genomgång att implementeringen nu rör sig snabbt: med bara tre månaders kommentarsperiod signalerar myndigheterna en möjlig lansering redan 2027, snabbare än vad som är normalt för regler av denna dignitet.
Europa och Storbritannien följer efter
Europeiska banker och deras branschorganisationer ser nu en konkurrensnackdel växa fram.
Enligt The Economist uppgår kärnkapitalandelen i EU-banker till 11,8 procent, mot 10,1 procent i USA. Branschorganisationen AFME vill sänka de europeiska kapitalkraven med 2,3 procentenheter, vilket skulle frigöra 281 miljarder euro.
Läs även: Storbankens vinst: 17 miljarder kronor. E55
Bank of England sänkte i december förra året det samlade kapitalkravet för brittiska banker från 14 till 13 procent av riskvägda tillgångar, den första sänkningen på ett decennium.
Den 22 april meddelade EU-kommissionen att man kan tänka sig att skjuta upp delar av Basel-reglerna för handelsrelaterade risker med tre år.
Systemrisk på sikt
Nu varnas det för att finanssektorn är mer benägen än andra branscher till katastrofala sammanbrott, och mer globalt sammankopplad, vilket innebär att en lokal kris snabbt kan sprida sig.
Varje unilateralt steg mot lägre krav riskerar att provocera fram motdrag, i en kapprustning nedåt som kan bli svår att hejda.
”Eftersom minnet av den senaste finanskrisen bleknar kommer kapitalstriden sannolikt bara att intensifieras”, skriver The Economist.
