Förslaget om att ge Försäkringskassan egna brottsbekämpande befogenheter möter motstånd i remissrundan. Både Åklagarmyndigheten och LO avstyrker huvudförslaget, som regeringen presenterade i våras som ett verktyg mot bidragsbrott och organiserad brottslighet.
Brottsbekämpande Försäkringskassa? Nej tack säger tunga instanser
Bakgrunden är den utredning som justitierådet Mikael Westberg lämnade till regeringen i mars.
Enligt regeringens pressmeddelande från Socialdepartementet föreslås Försäkringskassan få både en brottsutredande verksamhet och en underrättelseverksamhet, framför allt inriktad på grova bidragsbrott men även närliggande brott som urkundsförfalskning, bedrägeri och penningtvätt.
Missa inte: Hovrätten river upp beslut – Striden mot Aviciis bolag fortsätter. Realtid
Den brottsutredande verksamheten skulle enligt förslaget kunna verkställa vissa tvångsmedel, som beslag och medverkan vid husrannsakan, i situationer där det inte finns risk för våld.
Stora summor betalas felaktigt ut
Skälet är de stora summor som felaktigt betalas ut.
Läs även: Krävs på 1,3 miljoner av Försäkringskassan. E55
Varje år uppskattas 15 till 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen, och omkring hälften av detta bedöms bero på avsiktliga fel, enligt regeringen.
”Där det finns pengar finns kriminalitet”, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när förslaget presenterades.
Åklagare är kritiska
Men kritiken är skarp. I sitt remissyttrande avstyrker Åklagarmyndigheten förslaget och menar att det varken framstår som kostnadseffektivt eller tillräckligt analyserat, rapporterar Dagens Juridik.
Myndigheten anser dessutom att utredningen ”underskattat komplexiteten” i bidragsbrottsutredningar, som ofta kräver långvarig spaning och omfattande samverkan med andra myndigheter och inte sällan rör grov organiserad brottslighet.
Missa inte: Rymdbolag på Jungfruöarna ändrar 200 år gammal svensk lag. Realtid
Särskilt principiellt vänder sig åklagarna mot att Försäkringskassan både är anmälare, målsägande med ekonomiska anspråk och samtidigt ska utreda brotten.
”Att en myndighet som är anmälare och har ekonomiska anspråk samtidigt ska bedriva brottsutredning väcker frågor ur ett rättssäkerhetsperspektiv, särskilt i förhållande till kraven på opartiskhet”, skriver Åklagarmyndigheten.
Myndigheten befarar också att Polismyndigheten skulle behöva rycka in i större utsträckning än utredningen räknat med.
Myndigheten är dock inte helt avvisande. Den ställer sig positiv till att en särskild åtalsprövning införs för bidragsbrott och är ”mer positiv” till att en underrättelseverksamhet i begränsad form införs i ett första steg, något som enligt myndigheten kan stödja det brottsförebyggande arbetet.
Också LO är kritiska
Även LO avstyrker huvudförslaget om brottsbekämpande befogenheter och en underrättelseverksamhet inom myndigheten.
Samtidigt betonar LO att frågan är viktig.
”Ordning och reda i välfärd och arbetsliv hänger ihop”, och bekämpning av fusk och brott inom välfärdssystemen är avgörande för ett fungerande välfärdssamhälle och en sund arbetsmarknad, framhåller organisationen i sitt yttrande.
LO stödjer fullt ut utredningens strävan att förhindra felaktiga utbetalningar, men menar att det finns mer ändamålsenliga vägar, exempelvis en motsvarande satsning inom en befintlig brottsbekämpande myndighet, ett alternativ som utredningen inte haft möjlighet att överväga.
Enligt regeringen föreslås förändringarna träda i kraft den 1 januari 2028. Förslagen bereds nu vidare i Regeringskansliet.
