Med bolag som Klarna och Spotify i spetsen har Sverige länge setts som en global techledare. Men inom offentlig digitalisering halkar vi efter.
Enligt Peter Arrhenius, vd och koncernchef på HiQ, handlar det inte om brist på teknik eller kompetens utan om hur systemen är organiserade.
“Sverige har alla förutsättningar för att ligga i framkant, med starka universitet, hög kompetens och en avancerad techmarknad. Men vi utnyttjar inte potentialen fullt ut,” säger han i en intervju med Realtid.
Läs också: Affärerna som slarvas bort – finansbranschens digitala blindstyre – Realtid
Experten slår larm: Sveriges position som digital stormakt eroderas snabbt
“Digital utveckling sker i öar”
Arrhenius har över 30 års erfarenhet av digitalisering i både offentlig och privat sektor. Som tidigare vd för Inera ansvarade han för nationella tjänster som 1177 Vårdguiden.
Mot den bakgrunden lyfter han nu fram strukturella hinder i den offentliga sektorns organisation. Internationellt sett är Sverige inte ensamt om en decentraliserad förvaltning, men modellen utmärker sig genom ett starkt kommunalt självstyre och ett omfattande lokalt ansvar för välfärden.
Enligt Arrhenius är just denna långtgående decentralisering en central förklaring till varför Sverige halkar efter i digitaliseringen. Kommunalt självbestämmande och sektorsuppdelning gör att utvecklingen ofta sker i isolerade system som inte samverkar.
”Vi är bra på att bygga starka system var för sig, men har underinvesterat i digital infrastruktur som knyter ihop dem. I Danmark har man kommit längre i att skapa gemensamma strukturer,” säger han.
Läs också: Kampanj vill bromsa digitaliseringen av Europa – Realtid
Medborgare får samordna själva
Konsekvenserna blir tydliga för medborgarna, menar Arrhenius. Han lyfter exempel från vården, där personer som behöver specialiserad vård över regiongränser ofta själva måste samordna kontakter mellan olika aktörer.
“Man upplever som medborgare att det finns ett ärende, men systemet behandlar det som flera. Det skapar friktion och ojämlik service beroende på var i landet man bor,” säger han.
Liknande problem finns även inom andra delar av den offentliga sektorn där gemensamma digitala strukturer saknas.
Försiktighet bromsar ny teknik
Samtidigt ser Arrhenius att försiktighet kring ny teknik bidrar till att utvecklingen går långsamt.
Frågor kring molntjänster och AI, tillsammans med upphandlingsprocesser som ofta premierar stora standardsystem, gör det svårare att bygga flexibla lösningar som passar bättre för en specifik verksamhet.
“Om vi blir bättre på att samarbeta med marknaden och tänka mer modulärt kan vi bygga system som passar den egna verksamheten och samtidigt kan kopplas ihop andra system,” säger han och fortsätter:
“AI kan spela en central roll i det arbetet. Rätt använd erbjuder det stora möjligheter att förbättra både effektivitet och service,”
Missa inte: Digitalisering och AI lyfter flyget – men Arlanda står kvar på marken – Realtid
“Handlar om styrning och samordning”
I grunden är problemen med digitalisering inte tekniska, utan organisatoriska, menar Arrhenius.
När digitala tjänster inte möter medborgarnas behov påverkas både effektivitet, säkerhet och tilliten till staten.
“Digitalisering handlar inte bara om teknik. Det handlar om styrning, samordning och i förlängningen om hur vi levererar välfärd,” säger han.
