Sverige är i dag ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till installerad batterilagringskapacitet, och marknaden väntas växa kraftigt de kommande åren. Men trots mogen teknik och en rad möjliga affärsmodeller kvarstår utmaningar, inte minst kapitalmässiga.
"Elnätets schweizerkniv" – Batterier tar plats i svenska elsystemet
Det storskaliga batterilagrets genombrott i Sverige har gått snabbt. Enligt Nicklas Bäcker, CSO på batteriaktören Ingrid, uppgår landets installerade kapacitet av storskaliga batterier i dag till 1,2 gigawatt, en siffra som redan motsvarar nära fem procent av topplasten i elnätet.
Missa inte: Kinesiskt elbilsbatteri klarar 150 mil – på en laddning. Realtid
”Det har över ganska kort tid blivit en betydande del av energisystemet”, säger Bäcker till Realtid.
Ingrid är ett av de bolag som driver på utvecklingen. Bolaget beskriver sig som en fullt integrerad aktör som utvecklar, bygger, finansierar och tradar batterisystem, och har nyligen meddelat två projekt om vardera 200 respektive 400 megawattimmar, ett vid en av Svenska kraftnäts stationer i Vaggeryd och ett vid Karlshamnsverket i Blekinge.
”Det är bara ett steg på vägen, säger Nicklas Bäcker.
Frekvensreglering lade grunden
Att batterilagringsmarknaden i Sverige tagit fart förklaras delvis av stödtjänstmarknaderna, det system där Svenska kraftnät ersätter aktörer för att hålla elnätets frekvens stabil vid 50 hertz.
Under flera år utgjorde den marknaden en ovanligt lönsam nisch för batteriägare.
”För några år sedan var det en väldigt lukrativ marknad med stödtjänster. Det var återbetalningstider på några få år för en sån batteriinvestering, säger Patrik Ollas, forskare på RISE och tidigare doktorand vid Chalmers med inriktning på solel och stationära batterilager till Realtid.
Men marknaden har sedan mättats i takt med att fler aktörer installerat batterier och konkurrensen hårdnat.
Läs även: Megabatterier – projekten som ska säkra en grön framtid. Dagens PS
Nicklas Bäcker på Ingrid beskriver skiftet i termer av vilken funktion batterierna fyller:
”Batterierna har tagit över delar av stödtjänstemarknaderna. Det som vattenkraften historiskt har gjort gör nu batterier. Och anledningen till att det sker är att batterier har blivit så pass mycket billigare att man konkurrerar ut vattenkraften på pris”.
Schweiziska armékniven
Patrik Ollas på RISE använder en liknelse för att beskriva batteriernas mångsidighet i energisystemet.
”Någon klok person har sagt att batteriet är som elnätets schweizerkniv, med avseende på att den har väldigt många olika typer av verktyg”, säger han.
Utöver stödtjänster kan batterier exempelvis användas för att lagra överskott från solel under dagen för att sedan ladda ur på kvällen, för att kapa effekttoppar och därigenom hålla nere effektavgifterna, och som beredskapsreserv vid elavbrott.
Missa inte: Oväntat genombrott för nya batterier utmanar litium. Realtid
Den sistnämnda funktionen har fått ökad uppmärksamhet i ljuset av det nu breddade säkerhetspolitiska intresset för samhällelig resiliens.
”Har du ett stationärt batterilager kan du, i vissa fall, drifta ditt hus en viss tid vid strömavbrott, särskilt om du kombinerar det med en solelanläggning, säger Patrik Ollas.
Han betonar att lönsamheten i ett batteri i stor utsträckning beror på att man kombinerar flera användningsområden, snarare än att låsa sig till ett enda.
”Det som har kommit de senaste åren är AI-styrning. Systemet ska lära sig hur du använder elen i byggnaden och kunna ta fram prognoser för hur solelen ser ut. Då börjar man snacka på riktigt, att man kombinerar flera av de här knivarna samtidigt på ett smart sätt”, säger han.
Marknaden kan växa fem till tio gånger
Ingrid bedömer i sina interna analyser att den svenska marknaden på kort till medellång sikt kan växa fem till tio gånger jämfört med i dag, beroende av hur regleringssidan utvecklas.
”Med största sannolikhet kommer det förr eller senare, säger Patrik Ollas om effekttarifferna, som innebär att elanvändare betalar mer om de har högre effektuttag.
Läs även: Nya Android-mobiler får gigantiska batterier – utan att bli större. Dagens PS
Nicklas Bäcker beskriver också en annan ekonomisk logik bakom storskaliga batterier: de bidrar till att jämna ut pristoppar på elmarknaden.
”Vi kapar höga pristoppar och sänker snittpriset genom att ladda batterierna när elpriset är lågt eller negativt och leverera när det är som högst”, säger han.
Kapitalbehov och råvaruexponering
De stora kostnaderna i ett batteriprojekt är battericellerna i sig, Nicklas Bäcker uppger att de står för omkring 60 procent av projektkostnaden, tillsammans med nätanslutning, markarbeten och kraftkomponenter som transformatorer och ställverk.
Ingrid använder litiumjärnfosfatbatterier (LFP), en kemi som anses mer stabil och brandtålig än alternativ som innehåller kobolt. Bäcker tonar ned den geopolitiska råvarurisken kopplad till sällsynta jordartsmetaller, men erkänner att man liksom övrig teknikbransch är exponerad mot en värld där Kina dominerar utvinning och export.
Kapitalförsörjning lyfts som den primära utmaningen för att växa i den takt marknaden medger.
”En viktig del av vår verksamhet är att kontinuerligt säkra bra finansiering till våra projekt för att kunna växa i den takt vi är rustade att göra och för att vara en betydande spelare i Norden och Europa, nu och framöver”.
Brand och försäkring – ett outrett område
Mängden batteriinstallationer i det svenska elnätet har ökat kraftigt de senaste åren.
Preliminära siffror från Skatteverket visade att 75 000 privatpersoner fick grönt avdrag för batteriinstallationer under 2025; en ökning med 34 procent jämfört med 2024.
Bland annat ser man att det är fler och fler som idag köper solceller och samtidigt investerar i batterilager.
”Den första frågan man bör ställa sig när man vill investera i ett batterilager är: ”Vad vill jag åstadkomma med batteriet?”, säger Patrik Ollas. ”Verktygen är många på schweizerkniven och man bör kombinera dessa för att få det mesta av batteriet”.
Strukturell potential
Nicklas Bäcker är övertygad om att batterilagring spelar en avgörande roll för industrins konkurrenskraft på längre sikt.
I en alltmer automatiserad ekonomi, resonerar han, kommer elpriset i allt högre grad att avgöra var produktion sker, och den som har det lägsta elpriset vinner.
”Om vi inte bygger det smartaste, mest effektiva elsystemet, då kommer vi inte ha någon industri kvar. Sverige kan inte vinna ett subventionsrace mot Kina eller USA. Vi måste vara smartare”, säger han.
