AI:s intåg beskrivs ibland som en ny industriell revolution. Men de enorma investeringarna i hårdvara till datacenter riskerar att vara värdelösa redan efter tre år. Samtidigt som techjättarna kapprustar för tusentals miljarder, växer oron för att kalkylen bakom AI-ekonomin inte går ihop.
Bäst före 2029? Utgångsdatum gäckar AI-ekonomin
Den globala tävlingen för att bygga ut kapaciteten för artificiell intelligens saknar motstycke. Enligt färska analyser från Research Affiliates har AI-racet skapat en helt ny industriell era där traditionella begrepp för kapitalinvesteringar ställs på ända.
”De är i en kapprustning där de måste ersätta sin dyra hårdvara mycket snabbt”, konstaterar Chris Brightman, vd för Research Affiliates.
Läs även:
Techjournalistens dom: AI-webbläsare fungerar inte
Kapitalförstöring utan motstycke?
Det stora problemet är hårdvarans korta livslängd. Tekniken som driver dagens stora språkmodeller riskerar att bli daterade på bara tre år.
För bolag som Meta och Microsoft innebär det att miljardinvesteringar i datacenter inte är långsiktiga tillgångar, utan snarare färskvara som ständigt måste förnyas för att behålla konkurrenskraften.
Siffrorna bakom utbyggnaden är svindlande, enligt en analys i Reuters. Nvidia-chefen Jensen Huang uppskattar att det kostar mellan 60 och 80 miljarder dollar att bygga ett enda komplex. Den totala prislappen för den planerade expansionen kan landa på närmare 7 000 miljarder dollar.
Som jämförelse kostade det amerikanska motorvägssystemet, ett av historiens största offentliga projekt, cirka 500 miljarder dollar i dagens penningvärde och tog tre decennier att färdigställa.
AI-förespråkarna vill spendera 13 gånger mer på bara fem år.
Motvikt från Amazon
Alla delar dock inte den mörka bilden av AI-ekonomins hållbarhet. I sitt senaste aktieägarbrev ger Amazons vd Andy Jassy en betydligt mer optimistisk bild av investeringskalkylen. Han menar att marknaden underskattar hur snabbt tekniken adopteras.
Enligt Andy Jassy har Amazon Web Services chips, servrar och nätverksutrustning en användbar livslängd på 5–6 år, vilket är betydligt längre än de tre år som kritikerna varnar för. Han betonar också att datacenter har en ännu längre livslängd och att investeringarna drivs av faktiska kundåtaganden snarare än enbart spekulation.
”Vi investerar inte omkring 200 miljarder dollar under 2026 på magkänsla”, skriver Andy Jassy, och pekar på att AI rör sig tio gånger snabbare än elektricitetens utbyggnad gjorde i slutet av 1800-talet.
Problemet med Jassys och hans konkurrenters försvarstal? Det är svårt att vara mer partisk än personen som leder ett av bolagen som investerar mest i tekniken.
Techjournalistens dom: AI-webbläsare fungerar inte
Techjournalisten Victoria Song på The Verge är inte imponerad av dagens AI-webbläsare. (Foto: Stephen Brashear/AP/TT/X).
AI-ekonomin och risken för ”vaporware”
Trots Andy Jassys tillförsikt kvarstår fundamentala frågetecken kring hur de massiva investeringarna ska finansieras. Det finns också en betydande risk för att många av de aviserade projekten aldrig blir verklighet. Brist på arbetskraft, el, koppar och vatten kan sätta käppar i hjulet.
Den mest sannolika utgången, enligt Reuters analys, är att en betydande del av de planerade datacentren förvandlas till så kallad ”vaporware”. Projekt som utlovas men aldrig levereras.
